SF1633 Differentialekvationer I, 6hp,
för BD2, P2 ht07

(äldre kursnummer: 5B1206)

URL: http://www.math.kth.se/math/GRU/2007.2008/SF1633/BD/
http://www.math.kth.se/math/GRU/2007.2008/SF1633/P/

Kursansvarig: Bengt Ek, 08-790 6951, bek@math.kth.se
Kursstart: Tisdagen den 4 september 2007 klockan 8.15 i sal D1.

Sidan uppdateras efter hand. Gå in då och då och se vad som har ändrats.


Aktuell information


Viktiga tider


Lärare m.fl.

Föreläsare:
Bengt Ek (bek@math.kth.se), tel. 790 6951, rum 3549.
Kommentarer och frågor från kursdeltagare är välkomna vid föreläsningarna eller via elpost, telefon eller personligt besök.
Eftersom mitt schema är varierat, kan det vara svårt att veta om jag är inne. Ring helst innan för säkerhets skull.
 
Övningsledare:
BD2:
Grupp 1: Oscar Andersson Forsman (oaf@math.kth.se), tel. 790 7165, rum 1644.
P2:
Grupp 1: Christian Grundh (cgrundh@math.kth.se), tel. 790 6581, rum 3729,
Grupp 2: Erik Lindgren (eriklin@math.kth.se), tel. 790 6663, rum 3730,
Grupp 3: Daniel Schnellmann (dansch@math.kth.se), tel. 790 6488, rum 3748.

Kurssekreterare:
Ulla Gällstedt (ulla@math.kth.se), tel. 790 7214, rum 3522.
Kurssekreteraren kan besvara frågor om registrering, inrapportering av betyg och anmälan till tentor om det inte går via "Mina sidor". Om man missat att anmäla sig i tid till tentan bör man också skriva henne, hon kan ofta hjälpa.
Med frågor om kursens innehåll bör man vända sig till lärarna.

Rum 3xyz finns på plan x, Lindstedtsvägen 25, där entréplanet räknas som plan 5.
Rum 1644 finns på plan 6, Lindstedtsvägen 3.

Kursnämnd:
Utsågs första föreläsningen av studenterna.
Om man vill ha synpunkter på kursen framförda, bör man kontakta sin representant (eller läraren).
BD: Erik Östman (skriv honom),
P: Jack Larsson (skriv honom),
P: Johan Egneblad (skriv honom).


Kursbeskrivning

Allmänt

Teorin för differentialekvationer (ordinära och partiella) är en av huvuddelarna av den tillämpade matematiken, av fundamental betydelse för de flesta delar av teknik och naturvetenskap, liksom för många andra vetenskaper och tillämpningar. I denna kurs kommer vi att behandla några enkla tillämpningar som standardexempel, men teorins praktiska betydelse är mycket större än de exemplen kanske ger intryck av.
Vi kommer till stor del (men inte enbart) att syssla med linjära ekvationer och system av ekvationer. Sådana är enklast att behandla (och vi kan använda linjär algebra i studiet). Allra enklast är linjära ekvationer med konstanta koefficienter, vilka ingår i tidigare kurser. För icke-linjära ekvationer och system av ekvationer skall vi se hur man kan använda resultat om approximerande linjära system för att dra kvalitativa slutsatser om stabilitet mm, ungefär som linjär approximation var viktig i flervariabelanalysen för att studera icke-linjära funktioner.
Ofta är det svårt eller omöjligt att finna analytiska uttryck för lösningar till de ekvationer vi studerar. För att behandla konkreta problem är då numeriska metoder mycket viktiga. De studeras i andra kurser, men för att dra allmänna slutsatser om lösningar och deras beteende är det i allmänhet också nödvändigt med analytiska metoder.

Kursens mål och innehåll

Se studiehandboken.

Förkunskaper

Grundläggande linjär algebra och analys i en och flera variabler, t.ex. motsvarande kurserna
5B1132 (nytt nummer: SF1618), Analytiska metoder och linjär algebra I och 5B1133 (nytt nummer: SF1619), Analytiska metoder och linjär algebra II.

Kurslitteratur

Kursbok

Zill, Dennis G. & Cullen, Michael R.: "Differential Equations with Boundary-Value Problems" (sixth edition); Thomson, 2005 (ISBN 0-534-42074-5). (THS)    (kallas nedan "ZC")
En ganska tjock bok, men den förklarar klart och utförligt. Kom igång med läsningen så snart som möjligt!

I denna kurs ingår följande avsnitt i boken:
Kapitlen: 1-4,7,8,10-12,
utom avsnitten: 2.4,2.6; 4.3-5,4.7-9; 8.4; 10.4; 11.4-5; 12.6-8.
Om den gamla upplagan av boken (den svarta boken)
Det verkar inte vara särskilt stora ändringar från förra upplagan (den femte) i de avsnitt vi läser. Avsnittsnumreringen är densamma, så hänvisningarna i föreläsningsschemat fungerar, men numreringen av uppgifterna är ofta ändrade (och vissa uppgifter har ändrats).
I stort sett samma uppgifter kan man finna i de gamla listorna med rekommenderade uppgifter här.

Formelsamling

Råde, Lennart & Westergren, Bertil: "BETA Mathematics Handbook for Science and Engineering" (Fifth edition); Studentlitteratur, 2004 (ISBN 91-44-03109-2). (THS)
En tjock formelsamling (562 sidor), som innehåller allt möjligt om matematik och som man får ha med sig till tentan. Det gäller att ha bekantat sig ordentligt med den innan man går för att skriva!

Vi kommer mest att använda (delar av) kapitlen 9(, 12) och 13.

Övrigt material


Examination

Fem moduler
Vid examinationen är kursen uppdelad i fem moduler,
modul 1: Första ordningens ODE (ZC1-3; F1-3),
modul 2: Linjära högre ordningars ODE (ZC4; F4-6),
modul 3: Laplacetransformen (ZC7; F7-9),
modul 4: System av första ordningens ODE (ZC8,10; F10-14),
modul 5: Fourierserier, partiella differentialekvationer (ZC11,12; F15-18).
(Hänvisningarna i Zill-Cullens bok gäller bara de avsnitt som ingår i kursen.)
De examineras dels under kursens gång, med fyra kontrollskrivningar vid två tillfällen (för modulerna 1-2 och 4-5) och en inlämningsuppgift (modul 3), dels med en skriftlig tentamen.

Inlämningsuppgiften
Här finns inluppen att hämta:  pdf-fil
Uppgiften skall lösas i grupper om tre personer. Läs mer på uppgiftsbladet.

Krav för godkänt
För varje modul kan man, antingen vid ks/inlupp eller genom att göra motsvarande uppgift på tentan, få 0, 1 eller 2 poäng.
För godkänt på kursen krävs totalt 8 poäng på modulerna och minst 1 poäng på var och en av modulerna.
Man kan alltså få betyg E utan att skriva tentan (genom att klara minst 8p för modulerna, inte 0p för någon), men för högre betyg krävs att man deltar i tentamen (och skriver tillräckligt bra).
Om man inte klarat villkoren för godkänt i förväg, måste man skriva tentan för att bli godkänd.
Resultaten från kontrollskrivningarna/inlämningsuppgiften kan utnyttjas vid tentamenstillfällen till (men inte med) nästa ordinarie tenta (november 2008).
Moduler som klarats på en skrivning räknas inte som klara vid en annan skrivning (utom vid komplettering, se nedan), det är bara resultat av ks/inlupp som kan "sparas".

Tentamen
En skriftlig tentamen i slutet av kursen.
Skrivningen kommer att bestå av två delar.
Del 1 innehåller 5 uppgifter, svarande mot de 5 modulerna i examinationen. För varje modul räknas det bästa av resultaten från ks/inlupp och från skrivningen (om man har 2p från en ks/inlupp, bör man alltså inte göra motsvarande uppgift på skrivningen).
Del 2 kommer att bestå av 5 uppgifter, totalt värda 20p.
Bedömningen blir så:
Mindre än 8p på modulerna eller 0p på någon av dem ger underkänt (F eller Fx).
Annars: Totalt (moduler+del 2) 23p ger betyg A, 19p ger betyg B, 16p ger betyg C, 12p ger betyg D och (som sagt) 8p ger betyg E.

Komplettering
Den som har minst 6p på modulerna (med ks/inlupp eller på tentan), får betyg Fx, vilket innebär rätt att delta i en komplettering till betyg E (inte högre).
Kompletteringen blir i form av en skrivning, där man kan göra uppgifter motsvarande modulerna. För varje modul räknas det bästa resultatet av ks/inlupp, skrivning och komplettering. Gränsen för godkänd komplettering är samma som för betyg E, dvs totalt 8p på modulerna, ingen med 0p.

De som läser om kursen
Om man varit registrerad på kursen (5B1206) tidigare, skall man ha de gamla betygen (U, 3, 4 eller 5). Kraven för 3, 4, 5 blir som för E, C, A.

Årets tentor:
12 november 2007:   Tentan   pdf-fil    Lösningar   pdf-fil
Komplettering 30 nov   pdf-fil    Svaren   pdf-fil
16 januari 2008:   Tentan   pdf-fil    Lösningar   pdf-fil    (kommer senare)
Komplettering 12 feb?   pdf-fil    Svaren   pdf-fil    (kommer senare)


Årets kontrollskrivningar:
Ks1-2 (20 september 2007):   pdf-fil    Svar   pdf-fil
Ks4-5 (1 november 2007):   pdf-fil    Svar   pdf-fil


Förra årets tentor:
14 november 2006:   Tentan   pdf-fil    Lösningar   pdf-fil   
Komplettering 4 dec   pdf-fil    Svaren   pdf-fil
10 januari 2007:   Tentan   pdf-fil    Lösningar   pdf-fil
Komplettering 9 feb   pdf-fil    Svaren   pdf-fil


Förra årets kontrollskrivningar:
Ks1-2 (26 september 2006):   pdf-fil    Svar   pdf-fil
Ks4-5 (31 oktober 2006):   pdf-fil    Svar   pdf-fil



Undervisning

Undervisningen ges i form av föreläsningar och räkneövningar. På föreläsningarna varvas teori och illustrerande problemgenomgångar, medan övningarna ägnas problemlösning av lärare och/eller studenter.

"ZCm.n" står nedan för avsnitt m.n i Zill-Cullens bok, "ZCm" för kapitel m.

Föreläsningar (preliminärt)
Nr Tid Lokal Innehåll Avsnitt i boken Samman-
fattning
1 Ti 4/9 8-10 D1 Kursbeskrivning. Inledning om ordinära differentialekvationer. ZC1 pdf-fil
2 To 6/9 13-15 M1 Lösningsmetoder för första ordningens ODE. ZC2.1-3,2.5 pdf-fil
3 Må 10/9 13-15 M1 Mer om modellering med första ordningens ODE. ZC3 pdf-fil
4 Ti 11/9 15-17 D1 Linjära högre ordningars ODE.Allmänt. ZC4.1 pdf-fil
5 Fr 14/9 13-15 F2 Linjära högre ordningars ODE. Reduktion av ordningen. ZC4.2 pdf-fil
6 Må 17/9 8-10 D1 Linjära högre ordningars ODE. Variation av parametrar. ZC4.6 pdf-fil
7 Fr 21/9 13-15 F2 Laplacetransformen. Definition, egenskaper, användning. ZC7.1-2 pdf-fil
8 Må 24/9 10-12 M1 Laplacetransformen. Translation, derivator, faltning. ZC7.3-4 pdf-fil
9 Fr 28/9 13-15 F2 Diracs deltafunktion. System av linjära ODE med laplacetransform. ZC7.5-6 pdf-fil
10 To 4/10 10-12 M1 System av linjära första ordningens ODE. Homogena fallet. ZC8.1-2 pdf-fil
11 Ti 9/10 13-15 M1 System av linjära första ordningens ODE. Inhomogena fallet. ZC8.2-3 pdf-fil
12 To 11/10 13-15 F1 Plana autonoma system. Linjära system, stabilitet. ZC10.1-2 pdf-fil
13 Må 15/10 10-12 M1 Plana autonoma system. Linearisering, lokal stabilitet. ZC10.3 pdf-fil
14 On 17/10 13-15 M1 Fasplansmetoden, avslutning första ordningens system. ZC8,10 pdf-fil
15 Fr 19/10 10-12 E1 Ortogonala funktioner, fourierserier. ZC11.1-2 pdf-fil
16 Må 22/10 13-15 E1 Fourierserier forts. Separabla linjära partiella differentialekvationer. ZC11.3,12.1 pdf-fil
17 To 25/10 13-15 M1 Randvärdesproblem för PDE. Värmeledningsekvationen. ZC12.2-3 pdf-fil
18 Må 29/10 15-17 Q1 Vågekvationen, Laplaces ekvation. ZC12.4-5 pdf-fil
19 Fr 2/11 13-15 Q1 Kurssammanfattning, repetition. ZC pdf-fil
20 Ti 6/11 8-10 E1 Kurssammanfattning, repetition. ZC pdf-fil

 
Övningar (preliminärt)
Nr Tid Salar Att välja bland för att göra på tavlan Att räkna själv
1 Fr 7/9 10-12 B22-25 ZC1.1:4,6,53; 1.2:16,18,30; 1.3:10,17,24; 2.1:7,19,21,38; 2.2:16,19,24 ZC1.1:3,5,11,39,54; 1.2:15,17,20,43; 1.3:3,5,13,33; 2.1:25,33,35,39; 2.2:17,39,45
2 To 13/9 13-15 B22-25 ZC2.3:6,10,31; 2.5:6,16; 3.1:4,14,19; 3.2:5; 3.3:7,8 ZC2.3:5,17,33,43,46; 2.5:5,19; 3.1:5,13,23,25,33; 3.2:3,9; 3.3:5,15
3 Ti 18/9 13-15 B22-25 ZC4.1:10,13,18,20,24,29; 4.2:11,20; 4.6:14,24 ZC4.1:7,17,23,35,39; 4.2:9,19; 4.6:1,11,23
Ks1,2 to 20 september 8.00-10.00!
4 On 26/9 13-15 B25,22-24 ZC7.1:4,32,36; 7.2:8,16,30,34,36,42; 7.3:8,16,30,40,42,58,82; 7.4:6,20,26,38,54 ZC7.1:3,15,37,46; 7.2:5,15,27,33,37,39; 7.3:3,15,27,39,49-54,57,69; 7.4:7,21,25,29,39,53
5 Må 8/10 10-12 V11,23,33,35 ZC7.5:6,12; 7.6:6,12; 8.1:6,12,18; 8.2:2,10,18,19,20,36,44 ZC7.5:5,11; 7.6:1,7; 8.1:5,13,17,25; 8.2:5,7,17,21,35,37,47
6 Fr 12/10 10-12 B22-25 ZC8.3:23,30,32; 10.1:6,16,18,24; 10.2:4,6,11,18 ZC8.3:15,21,31; 10.1:5,15,19,25; 10.2:1,7,13,19
7 To 18/10 13-15 B22-25 ZC10.3:2,3,14,18,30,33
Senaste inlämning för inluppen!
ZC10.3:1,7,13(fel i facit, se här),17,25,31
8 On 24/10 13-15 B22-25 ZC11.1:9,12; 11.2:7+19,9+20; 11.3:14,28,42 ZC11.1:11,21; 11.2:5+17,15; 11.3:23,27,41
9 Ti 30/10 15-17 B22-25 ZC12.1:1,11,16; 12.2:2,6; 12.3:3,4; 12.4:1,9; 12.5:12 ZC12.1:3,7,13,28; 12.2:3,7,9; 12.3:1,5; 12.4:7,14,17; 12.5:11
Ks4,5 to 1 november 8.00-10.00!
10 On 7/11 13-15 B22-25 ZC1.2:22; 2.1:28; 2.2:8; 2.3:12; 2.5:9,18; 3.1:17; 4.1:28; 4.2:14; 4.6:16; 7.2:18,40; 7.3:22,56; 7.4:10,30,44; 7.5:8; 8.1:20; 8.3:18; 10.1:2; 10.3:16,28 ZC1.2:23; 2.1:27; 2.2:21; 2.3:13; 2.5:11,17; 3.1:3; 4.1:27; 4.2:15; 4.6:15; 7.1:41; 7.2:17,35; 7.3:29,61; 7.4:3,13,33,45,49; 7.5:7; 8.1:19; 8.2:3,29,39; 8.3:29; 10.1:3,23; 10.3:15

Matematikjour

Det kommer att finnas en mattejour varje må-to 15-18, som hjälp för den som fastnar på något vid läsningen. Se här.