SF1631 Diskret matematik 12hp för D3, ht11

URL: http://www.math.kth.se/math/GRU/2011.2012/SF1631/CDATE/

Kursansvarig: Bengt Ek, 08-790 6951, bek@math.kth.se
Kursstart: Måndagen den 29 augusti 2011 klockan 15.15 i sal Q1.

Sidan uppdateras efter hand. Gå in då och då och se vad som har ändrats.


Aktuell information


Viktiga tider


Lärare m.fl.

Föreläsare:
Bengt Ek (bek@math.kth.se), tel. 790 6951, rum 3549.
Kommentarer och frågor från kursdeltagare är välkomna vid föreläsningarna eller via elpost, telefon eller personligt besök.
För besök, ring eller mejla gärna innan för säkerhets skull.
Övningsledare:
Grupp 1: Thomas Westerbäck (thowest@math.kth.se), tel. 790 6509, rum 3747.
Grupp 2: Jan Kristoferson ( janke@kth.se), nås säkrast i samband med undervisningen.
Grupp 3: Sarah Alsaadi ( sarah.alsaadi@gmail.com), nås säkrast i samband med undervisningen.
Grupp 4: Lars Svensson (larses@math.kth.se), tel. 790 8052, rum 3649.
Rum 3xyz ovan finns på plan x, Lindstedtsvägen 25 (dvs under klocktornet), där entréplanet räknas som plan 5.
Kurssekreterare:
Rose-Marie Jansson (jansson@math.kth.se).
Kurssekreteraren kan besvara frågor om registrering, inrapportering av betyg och anmälan till tentor om det inte fungerar via "Mina sidor".
Med frågor om kursens innehåll bör man vända sig till lärarna.

Kursnämndsrepresentanter (utsågs på föreläsningen den 29 augusti):
Andreas Lindström (skriv honom),
Alexander Solsmed (skriv honom).
Till dem kan man framföra synpunkter på kursen och undervisningen (man kan förstås också själv tala med lärarna).
Kursnämnden planeras ha minst ett möte i samband med kursen.


Kursbeskrivning

Kursens betydelse

Denna kurs är obligatorisk för D3. Den diskreta matematiken (kombinatorik, grafteori, talteori, abstrakt algebra) har sedan mitten av nittonhundratalet ökat explosionsartat i betydelse, både som forskningsområde och för tillämpningar inom framförallt datalogi men även inom fysik, kemi, bioteknik och ekonomisk modellering.

För att kunna förstå, analysera och konstruera algoritmer och datastrukturer är vissa kunskaper i diskret matematik nödvändiga. Dessutom ger diskret matematik tillfälle att öva tankens skärpa på ett kanske tillgängligare sätt än differentialkalkyl och geometri, samtidigt som den kan användas för att modellera många vardagsnära problem som kan vara både viktiga och underhållande.

Kursens mål är att ge kunskaper, insikter och färdigheter i diskret matematik som kan vara nyttiga för en datalog samt att träna förmågan att skriva om matematiskt stoff för icke-matematiker. Med "insikter och färdigheter" menas bland annat förståelse av begreppen, förmåga att göra korrekta matematiska resonemang och att kunna redogöra för dem muntligt och skriftligt.

Kursens mål och innehåll

Se studiehandboken.

Förkunskaper

SF1604 Linjär algebra II eller motsvarande.

Kurslitteratur

Kursbok

Biggs, Norman L.: "Discrete Mathematics" (Second edition); Oxford University Press, 2002 (ISBN 9780198507178). (THS)
En ganska tjock bok (drygt 400 sidor, men vi läser inte alls hela), men den är trevligt och klart skriven. Kom igång med läsningen så snart som möjligt!

I denna kurs ingår avsnitt 4.5, kapitlen 5, 6, avsnitt 7.2-3, kapitel 8, kapitlen 10-13 (utom 11.6-7 och 13.4-5), kapitel 15, kapitel 17, avsnitt 19.2, kapitel 20, avsnitt 21.1-4, kapitel 22, avsnitten 23.1-4 och 24.1-4.

Övrigt kursmaterial

Övrigt material


Uppsats

I en uppsats ska ni träna er att skriva om matematik för icke-specialister.

Arbetet med uppsatsen avses huvudsakligen utföras under period 2. Nedan beskrivs lite vad som förväntas av era uppsatser. Mer information gavs på föreläsningen den 23 september.

Uppgiften består av tre delar. I inläsningsdelen skall ni läsa in er på något område med anslutning till kursen. I problemdelen skall ni formulera och lösa ett "vardagligt" problem som kan lösas med resultat inom det aktuella området. I redovisningsdelen skall ni formulera detta i en uppsats som riktar sig till läsare med kunskaper motsvarande era egna innan ni började läsa den här kursen.
Det är mycket svårare att skriva lättbegripligt än att beskriva någonting på ett tekniskt sätt och detta är därför nyttigt att träna på. 13 uppsatsämnen finns att välja bland. För flera av de föreslagna ämnena kommer det att finnas stenciler med material att läsa in.

Ni får själva välja språk, svenska eller engelska. Uppsatsen ska vara 2000-3000 ord och skrivas i Word, TEX eller motsvarande. Uppgiften är individuell. Plagiat (av källtext eller av annan uppsats) betraktas som fusk.

Uppsatsen kommer att bedömas efter innehåll (är den presenterade matematiken korrekt, relevant för problemet, begripligt beskriven, är problemet vettigt och "lagom" för detta format?), form (är fördelningen mellan problempresentation och teori lagom, finns en lagom lång inledning och sammanfattning med slutsatser, en tydlig röd tråd?), stil och språklig korrekthet (rätt stilnivå, inte för lätt/svårt, stavning, meningsbyggnad, medryckande/tråkigt?).
Vid betygsättningen av uppsatsen kommer vi att försöka följa samma kriterier som användes förra året.

Tidsgräns för inlämning av uppsatsen är måndagen den 12 december 2011. Då skall en pappersversion ha kommit in. Elektroniskt insändande godtas alltså inte.


Examination

Tentamen

En tentamen (TEN1, 9hp) ges efter period 1.
Detta är en ändring från förra året, då det var två tentor. Den som redan klarat en av dem (A eller B) kan göra den andra delen i omtentaperiod eller skriva TEN1 och räkna den som den saknade delen.

Årets tentor:
20 oktober 2011, tentan  pdf-fil,    lösningar  pdf-fil
28 januari 2012, tentan  pdf-fil,    lösningar  pdf-fil
28 januari 2012, del A (för äldre) tentan  pdf-fil,    lösningar  pdf-fil
18 februari 2012, del B (för äldre) tentan  pdf-fil,    lösningar  pdf-fil
8 juni 2012, del B (för äldre) tentan  pdf-fil,    lösningar  pdf-fil
15 augusti 2012, tentan  pdf-fil,    lösningar  pdf-fil   

Förra årets tentor (OBS! Examinationen var då annorlunda. I år tenteras bara med en tenta.):
10 januari 2011, del A, tentan  pdf-fil,    lösningar   pdf-fil
13 januari 2011, del B, tentan  pdf-fil,    lösningar   pdf-fil
7 juni 2011, del A, tentan  pdf-fil,    lösningar   pdf-fil
1 juni 2011, del B, tentan  pdf-fil,    lösningar   pdf-fil

Fler gamla tentor finns här.

Lappskrivningar

Vid fem övningstillfällen (tisdagarna 13, 20, 27 september och 4, 11 oktober) ges korta (25 minuter) lappskrivningar med två uppgifter. De omfattar sådant som behandlats t.o.m. veckan innan.
Lappskrivningen kan ge 0, 1 eller 2p till tentamen i oktober och omtentan i januari 2012.

Årets lappskrivningar:
13 september 1a 1b svar
20 september 2a 2b svar
27 september 3a 3b svar
4 oktober 4a 4b svar
11 oktober 5a 5b svar

Uppsatsen

Uppsatsen (se ovan) bedöms med något av A, B, C, D, E, Fx, F. Uppsatsmomentet ger 3 av kursens 12 hp.

Betygssättning

Kursens slutbetyg fås som ett viktat medelvärde av tentans och uppsatsens betyg.
Skrivningsbetyget ges därvid vikt 3 och uppsatsbetyget vikt 1, dvs slutbetyget ges av
[slutbetyg]=heltalsdelen av (0,5+0,75*[skrivningsbetyg]+0,25*[uppsatsbetyg]),
där [betyg] är 1, 2, ..., 5 då betyg är E, D, ..., A.
Det innebär att slutbetyget är skrivningsbetyget, utom att det dras ner ett steg om uppsatsbetyget är minst tre steg lägre och dras upp ett steg om uppsatsbetyget är minst två steg högre.
(För dem som har tenterat med tenta A och tenta B enligt äldre system ges slutbetyget, som tidigare, av medelvärdet (avrundat) av betygen på tenta A, tenta B och uppsatsen.)


Undervisning

Undervisningen ges i form av föreläsningar och räkneövningar. På föreläsningarna varvas teori och illustrerande problemgenomgångar, medan övningarna ägnas problemlösning av lärare och/eller studenter.
På övningarna kommer också lappskrivningarna att ges.

Föreläsningar (preliminärt)
Nr Tid Lokal Innehåll Avsnitt i litteraturen Samman-
fattning
1 Må 29/8 15-17 Q1 Inledning. Rekursionsekvationer. Rekursionsstencil,
Biggs 4.5, 19.2
pdf-fil
2 On 31/8 15-17 D1 Mästarsatsen. Inledning grafer. Valens, isomorfi. Rekursionsstencil,
Biggs 15.1-3
pdf-fil
3 To 1/9 13-15 Q1 Eulerkretsar. Hamiltoncykler. Biggs 15.4 pdf-fil
4 Fr 2/9 8-10 M1 Träd. Hörnfärgning. Bipartita grafer. Biggs 15.5-7, 17.1 pdf-fil
5 Må 5/9 15-17 Q1 Planära grafer. Planaritetsstencil pdf-fil
6 Ti 6/9 8-10 D1 Kantfärgning. Latinska kvadrater. Alternerande stigar.
Halls bröllopssats.
Biggs 17.2-4 pdf-fil
7 On 7/9 15-17 D1 Maximala matchningar. Transversaler. Biggs 17.5-6 pdf-fil
8 To 8/9 13-15 Q1 Delbarhet, sgd. Euklides algoritm. Entydig faktorisering. Biggs 8 pdf-fil
9 Må 12/9 15-17 F2 Modulär aritmetik. Biggs 13.1-3 pdf-fil
10 Ti 13/9 8-10 D1 Kinesiska restsatsen.
Ett gammalt tentatal (pdf-fil).
Kinesisk reststencil pdf-fil
11 On 14/9 15-17 F1 Funktioner, räkning. Kardinalitet. Postfacksprincipen. Biggs 5, 6 pdf-fil
12 To 15/9 13-15 Q1 Multiplikationsprincipen och binomialtal. Binomialsatsen. Biggs 10.1-2, 10.4-5, 11.1 pdf-fil
13 Må 19/9 13-15 F1 Multinomialtal. Urval med upprepning. Biggs 11.2-3, 12.3 pdf-fil
14 Ti 20/9 8-10 Q1 Principen om inklusion och exklusion (sållprincipen).
Exempel kombinatorik-grafteori.
Biggs 11.4-5 pdf-fil
15 On 21/9 8-10 D1 Stirlingtal och ekvivalensrelationer. Biggs 7.2-3, 12.1-3 pdf-fil
16 On 21/9 15-17 D1 Eulers funktion och Möbiusfunktionen. Biggs 10.3, 11.5 pdf-fil
17 To 22/9 13-15 Q1 Permutationer.
Ett ex. "permuterade skurkar" (pdf-fil).
Biggs 10.6 pdf-fil
18 Fr 23/9 8-10 D1 Mer om permutationer.
Om uppsatsskrivning.
Biggs 12.4-6 pdf-fil
19 Må 26/9 15-17 F2 Grupper, ordning av element. Biggs 20.1-4 pdf-fil
20 Ti 27/9 8-10 Q1 Cykliska grupper. Delgrupper. Biggs 20.5-7 pdf-fil
21 On 28/9 15-17 F1 Lagranges sats. Exempel. Biggs 20.8 pdf-fil
22 To 29/9 13-15 Q1 Mer om cykliska grupper mm. Biggs 20.9 pdf-fil
23 Må 3/10 13-15 E1 Grupper som verkar på mängder. Burnsides lemma. Biggs 21.1-4 pdf-fil
24 Ti 4/10 8-10 Q1 Ringar och kroppar. Biggs 22.1-3 pdf-fil
25 On 5/10 15-17 D1 Polynomfaktorisering. Irreducibla polynom. Biggs 22.4-8 pdf-fil
26 To 6/10 13-15 Q1 Ändliga kroppar. Biggs 23.1-4 pdf-fil
27 Må 10/10 15-17 Q1 Mer om ändliga kroppar. Biggs 23.1-4 pdf-fil
28 Ti 11/10 8-10 Q1 Felrättande koder. Biggs 24.1-4 pdf-fil
29 On 12/10 15-17 F1 RSA-kryptering. Primalitetstest. Kryptografistencil pdf-fil
30 To 13/10 13-15 Q1 Repetition. Problemgenomgång. Allt möjligt pdf-fil

 
Övningar (preliminärt)
Nr Tid Salar Uppgifter att välja bland
("rek", "plan", "kin" och "krypto" står för stencilerna om
rekursion, planaritet, kinesiska restsatsen och kryptografi)
1 To 1/9 10-12 Q15,Q17,
Q24,Q33
rek 4,5,6,8; Biggs 15.1:4; 15.2:1,2,3; 15.3:1,2,3,4,5; extra
2 Fr 2/9 10-12 Q11,Q13,
Q31,Q33
Biggs 15.4:1,3,4,5 (i vilka kuber kan musen starta om han vill sluta i mitten?); 15.5:1,2,4; 15.6:1,2; 15.7:1,2,3; 15.8:8; extra
3 Ti 6/9 10-12 E31-34 plan 1,2,3; Biggs 17.1:2,3; 17.2:1,2,4; 17.4:1,2,3; extra
4 Fr 9/9 10-12 D35,D41,
E31,E32
Biggs 17.5:1; 17.6:1,3,4; 17.7:1(,9); 8.4:1,2,4(finn alla x,y); 8.6:3,5; 8.7:5,14; extra
5 Ti 13/9 10-12 E31-34 Ls 1, 10.15-10.40, om grafer (Biggs 15 och 17; planaritetsstencilen)
Biggs 13.1:1,2,3; 13.2:1,3,4; 13.3:1,4,5,7,8; kin 1,2,3; extra
6 Fr 16/9 10-12 Q11,Q13,
Q15,Q17
Biggs 5.2:1,2; 5.3:1; 5.4:2,3; 5.5:4; 6.2:3; 6.4:2,3,5; 6.5:2,3; 10.1:1,2; 10.2:1,3; 10.4:2,3; 10.5:1,2,4; 11.1:3,4,5; extra
7 Ti 20/9 10-12 Q21,Q22,
Q31,Q33
Ls 2, 10.15-10.40, om heltal mm (Biggs 5, 6, 8 och 13.1-3; kinesiska reststencilen)
Biggs 11.1:6,7; 11.2:2,3; 11.3:2,3; 11.4:1,2,5; 11.8:3,5,6; 12.3:1,2,5,6; extra
8 To 22/9 10-12 Q21,Q22,
Q24,Q26
Biggs 10.3:2; 10.7:4,5,7; 11.5:1,2,3,4; 12.1:1,2; extra
9 Fr 23/9 10-12 Q15,Q17,
Q31,Q33
Biggs 10.6:1,2,3,4; 12.5:1,2,3,4; 12.6:1,2,3,4; 12.7:19; extra
10 Ti 27/9 10-12 Q15,Q17,
Q21,Q22
Ls 3, 10.15-10.40, om kombinatorik (Biggs 7.2-3, 10, 11.1-5 och 12)
Biggs 20.2:1,3,4; 20.3:1,2,3,5; 20.4:1,3; 20.5:1,4; 20.6:1,4; 20.7:1,2,3,4; extra
11 Fr 30/9 10-12 Q11,Q13,
Q31,Q33
Biggs 20.8:1,2,3,4,5; 20.9:1,2,3; 20.10:5,13
12 Ti 4/10 10-12 L51,L52,
Q15,Q17
Ls 4, 10.15-10.40, om grupper (Biggs 20)
Biggs 21.1:2,5; 21.2:2,4; 21.3:3; 21.4:1,2,3,4; 22.1:2; 22.2:1,3; 22.3:2,3
13 Fr 7/10 10-12 Q22,Q26,
Q31,Q33
Biggs 22.4:1,4; 22.5:1,2,3,4; 22.6:1,3; 22.7:6; 22.8:1,3; 22.9:1,4,5,16; 23.1:1,2,3,4; 23.2:1; 23.3:1; 23.4:1,2,3,4
14 Ti 11/10 10-12 Q11,Q13,
Q15,Q17
Ls 5, 10.15-10.40, om gruppverkan, ringar, polynom, kroppar (Biggs 21.1-4, 22 och 23.1-4)
Biggs 24.1:1,2; 24.2:1,2,3,4; 24.3:1,2,3; 24.4:1,2,3,4
15 Fr 14/10 10-12 Q21,Q22,
Q31,Q33
krypto 1,3,5,7,8; Repetition
För hemarbete rekommenderas de uppgifter av ovanstående som inte hunnits med på övningarna, samt övriga exempel från relevanta avsnitt i Biggs bok.