Solens påverkan
Solen har naturligtvis en avgörande betydelse för klimatet på jorden. Dels varierar solens utstrålning men framför allt varierar jordens lutning och dess bana runt solen. En del av dessa variationer är cykliska och man har kunnat koppla dess till till exempelvis de istider som jorden genomgår med jämna mellanrum. För att klimathotet skall kunna leva vidare så är det viktigt att den senaste tidens uppvärmning inte kan kopplas till dessa variationer; om den uppvärmning vi kan se är en helt naturlig förändring så försvinner hotets sista halmstrå.
Argumentet att dessa variationer inte skulle kunna ha någon påverkan är till viss del riktigt. De förändringar i omloppsbanan sker med så långa cykler att det inte skulle kunna göra någon skillnad på så få år som vi talar om. Om vi vill kunna förklara temperaturuppgången sedan 70-talet är det nog inte där vi skall leta. Solens har visserligen sin interna cykel på cirka 11 år men skillnaden i utstrålning är inte så stor att den skulle kunna förklara en temperaturuppgång.
Att solen har en stor inverkan är dock mycket troligt. Den så kallade Lilla istiden, från sen medeltid till ca 1850, var betydligt kallare än idag och detta sammanfaller väl med perioder då solen haft en mycket låg aktivitet. Hur den lägre aktiviteten skulle kunna ha så stora konsekvenser är dock inte klarlagt, den minskade utstrålningen mot jorden räcker knappast till för att ge en förklaring. Om dessa kalla perioder verkligen är en konsekvens av solens lägre aktivitet så måste det finnas någon annan mekanism som verkar.
Moln
Något som därmed skulle ha en stor effekt är om jordens molnighet förändrades. Varje strandbadare vet att ett moln gör rätt stor skillnad och den som har för vana att rumla hem sent på natten kan ha noterat att molnfria nätter tenderar att vara betydligt kallare. Moln förändrar klimatet dels för att de reflekterar inkommande solstrålning men det håller också kvar värmen om natten. Om man börjar läsa om molnens betydelse så hittar man en uppsjö rapporter som påvisar en det ena en det andra, klart är nog dock att en förändring i molnigheten på jorden skulle ha stor inverkan på klimatet.
De flesta anser att molnens totala effekt idag är att de kyler jorden så att vi lever i en värld några grader kallare än vad vi skulle om vi inte hade några moln. Hur molnbilden förändras över tid är dock mycket svårt att uppskatta och det är heller ingenting som de olika klimatmodeller tar med i beräkningen. Vi kan dock ha i bakhuvudet att om jorden hade varit molnigare än idag så hade det nog varit kallare.
Galaktisk strålning
Nu skall vi och titta lite på det som kallas galaktisk strålning. Du kanske undrar vart vi är på väg; titeln var "Solens påverkan" men efter att först ha sagt att vi inte förstår hur den skulle kunna ha så stor påverkan, och sedan talat om moln så skall vi nu tala om galaktisk strålning? Alla pusselbitar kommer dock att fall på plats så härda ut.
Galaktisk strålning är de partiklar som vi hela tiden bombarderas av när vi susar omkring i galaxen.. eller, rättare sagt bombarderas rätt så lite av när vi susar omkring i galaxen. Vi skyddas nämligen hela tiden av solen vars magnetfält skapar en skyddande bubbla i vårt solsystem. Galaktisk strålning består av partiklar som slungats i väg av exploderande supernovor och som efter några miljoner år når fram till vårt solsystem. De partiklar som inte leds bort av solens magnetfält kan träffa jorden och brakar då rakt in i vår atmosfär.
När dessa partiklar slår in i atmosfärens övre lager ger krockar de med molekyler och ger upphov till olika joner. Att de hindras från att nå jordytan skall vi vara tacksamma för eftersom de inte är så hälsosamt att bli utsatt för. Hade vi inte skyddats av vår atmosfär hade livet på jordytan varit rätt så tufft.
En dansk skalle
Henrik Svensmark vi DTU i Danmark, har länge arbetet med en mycket intressant idé.Tänk om de joner som bildas slår sig samman och bildar små kärnor. Om dessa små kärnor blir tillräckligt stora så kan vattenånga i atmosfären kondenseras och bilda en liten vattendroppe. Många små vattendroppar är naturligtvis ett moln. Häng med nu:
- solens aktivitet påverkar den galaktiska strålningen med sitt magnetfält,
- galaktisk strålning kan påverka bildandet av moln och
- mer moln ger en kallare värld.
Om dessa tre samband gäller så ger det oss att: en inaktiv sol ger en svagare magnetfält som ökar mängden galaktisk strålning som ger mer moln och då ger en kallare värd. Svensmark har en modell som skulle kunna förklara hur de relativt små förändringar vi ser i solens aktivitet skulle kunna ha en mycket stor påverkan.
Under de senaste tio åren har Svensmark arbetat med att genom experiment, bland annat vid CERN, kunnat påvisa att partiklar verkligen kan påverka molnbildning. Han har även visat att det verkligen föreligger en mycket god korrelation mellan galaktisk strålning och temperatur både på mycket kort tid och under de senaste tusen åren. Det finns alltså en modell, där det fysiska förloppen är verifierat genom experiment och dess effekt överensstämmer med de observationer vi har, som kan förklara mycket av den temperaturförändring vi ser.
Äntligen
De som borde vara gladast om Svensmarks teori stämmer, visar sig konstigt nog vara de mest aktiva motståndarna. Om man tror att världen går under på grund av vår användning av fossila bränslen så borde man väl vara lättad att få höra att den uppvärmning vi sett de senaste decennierna inte beror på koldioxid utan på förändrad solaktivitet.Vi skulle kunna ta de miljarder som vi idag lägger på att minska koldioxidutsläpp till att göra någon verklig nytta för miljön men detta ses inte som något positivt. Det verkar vara tvärt om, en teori som talar emot att koldioxid är boven skall tystas och om inte det räcker baktals; det är en bra konstig värld vi lever i.
