Klimatkänslighet

En central fråga, oavsett vad upphovet till den ökade koldioxidkoncentrationen vi sett, är hur mycket koldioxid i atmosfären påverka klimatet. I dessa frågor så är klimatet konstigt nog nästen liktydigt med global medeltemperatur och vi kan väl låta det vara så för den här reflektionen. Man talar om koldioxids "klimatkänslighet" och vill då beskriva vad en fördubbling av mängden koldioxid i atmosfären skulle betyda i temperaturförändring.

Det första vi kan konstatera, så har vi det ur vägen, är att koldioxid är en s.k. "växthusgas " och har en inverkan på temperaturen - den stor frågan är hur mycket. Början på svaret är delvis helt okontroversiellt men följderna av inledningen kanske är där åsikterna drar isär.

Man kan räkna på hur mycket en fördubbling av koldioxid i atmosfären bör göra för temperaturen och den siffran är under 1 grad Celsius. Nu är det beräkningar som gör en mängd antagande om hur mycket vattenånga atmosfären innehåller, hur mycket moln det finns mm. Det finns även en diskussion om koldioxid har någon som helst inverkan men för att få lite perspektiv på klimathotet behöver vi dock inte fastslå om den verkliga siffran är 0.5 grader eller 0.9 grader, resultatet är det samma.

Varför en fördubbling

Den temperaturförändring vi talar om är för en fördubbling av koldioxiden, från säg 300 ppm till 600 ppm. Anledningen till att man talar om fördubblingar är att varje fördubbling har samma effekt. Att gå från 100 ppm till 200 ppm har samma effekt som att gå från 200 ppm till 400 ppm eller från 400 ppm till 800 ppm. Den ökning vi ser har alltså mindre och mindre betydelse allt eftersom koncentrationen ökar.

Det sagt så har denna avtagande effekt mycket liten inverkan för de små variationer vi talar om idag. Den påverkan vi skulle få när vi gick från 315 ppm till 365 ppm (+50 ppm, en ökning med 16%) är inte mycket större än den påverkan vi skulle se från 365 ppm till 415 ppm (+50 ppm, en ökning med 14%). Det kan dock vara skönt att i bakhuvudet ha att en ökning med 50 ppm får mindre och mindre betydelse och om vi verkligen skulle fördubbla den nuvarande koncentrationen till säg 830 ppm så skulle 50 ppm extra ha en mycket liten påverkan (+50 ppm, en ökning med 6%).

Vad betyder en grad

Om vi antar att koldioxid har en klimatkänslighet på en grad så kan vi beräkna hur mycket den koldioxiduppgång som vi sett sedan slutet på 50-talet betytt för jordens medeltemperatur.

Sedan de kontinuerliga mätningarna av koldioxidkoncentrationen började1959 har den ökat från 315 ppm till 410 ppm, en ökning med 13%. Det skulle, om vi utgår från en grads förändring vid fördubbling, ge en temperaturuppgång på under 0.2 grader. Det är så lite att det fullständigt drunknar i de naturliga variationer vi har. Om man ändå vill hävda att 0.2 grader är en ohållbar uppvärmning så kan man beakta att våra fossila utsläpp endast står för hälften av den förhöjda koldioxidkoncentrationen. Vi är alltså då ansvariga för en uppgång på 0.1 grad. Vi har under samma tid sett en temperaturuppgång på kanske 0.5 grader - den mänskliga delen är alltså 0.1 grader av 0.5 grader.

Det är värre an vad vi trodde

Den alarmistiska synen är att hela temperaturuppgången beror på koldioxid. Det måste betyda att det finnas en förstärkningseffekt som gör att den lilla förändring som vi får från koldioxid i praktiken blir dubbelt eller tre gånger så stor. Det man vill hävda är att en varmare värld leder till att världen blir ännu varmare. Detta är i sig ingen konstig idé och det finns säkert omständigheter som gör att värme förändrar förutsättningar så att det blir ännu varmare. Man skall dock veta att även om sådana effekter finns så betyder det inte att temperaturen kommer att skena. Låt oss som exempel anta att en uppvärmning på en grad medför att det förändrar systemet så att det egentligen blir en och en halv grad varmare, denna extra halva grad kommer naturligtvis att även den förändra systemet och vi är kanske snabbt på väg mot oändligheten. Om man summerar all extra grader så slutar man dock på ringa en grad (0.5 + 0.25 + 0.125 + 0.0625 + .... = 1) .

Den förstärkande effekt som man oftast hörs nämnas är att mängden vattenånga i atmosfären skulle öka. Vattenånga är som koldioxid en s.k. växthusgas och det är inte orimligt att tro att till exempel ett varmare hav skulle ge ifrån sig mer vattenånga. Det är dock så att vi inte sett några tecken på att vattenångan i atmosfären har ökat (tvärt om så har den kanske minskat) så det finns inga observationer som styrker denna effekt. Andra effekter, mer spektakulära händelser, skull vara att "tundran tinar", "metan frigörs" mm men vi kanske skall ta dem med en nypa salt så länge.

Det kanske inte är så farligt

På samma sätt som det skulle kunna finnas förstärkande effekter så kan det också finnas effekter som gör att den uppvärmning som man skulle se inte blir så stor. Om de undre luftlagren blir varmare så får vi en ökad luftrörelse som gör att värmen försvinner snabbare. Väder fungerar till mångt och mycket som en termostat som hela tiden dämpar kraftiga förändringar.

Det är mycket svårt att avgöra hur mycket koldioxid påverkar den globala temperaturen. Dels har vi för korta mätserier men det största problemet är att vi inte vet tillräckligt om vilka anda faktorer som påverkar temperaturen. Det är en väldigt bekväm sanning att tro att det enda som har påverka temperaturen de senaste halvseklet är den ökande mängden koldioxid i atmosfären. Om man väljer den vägen så blir allt naturligtvis mycket enklare men det är en rätt naiv inställning. Om vi någon gång skall kunna avgöra koldioxidens klimatkänslighet så måste vi ha betydligt mer data och ha en mycket bättre förståelse för vilka andra faktorer som spelar in.

Valid XHTML 1.0 Strict

Valid CSS!