Kvadratkomplettering
Det här är en viktig teknik som måste tränas in.
Poängen med kvadratkomplettering är att man direkt kan se om
andragradsfunktionen har några nollställen samt också var funktionens maximum
eller minimum ligger.
Ex1: P1(x) = x2 + 2x + 3 = (x+1)2 + 2.
Ex2: P2(x) = x2 + 6x + 7 = (x+3)2 - 2.
I den färdiga kvadratkompletteringen finns två termer, kvadrattermen och konstanttermen.
Följande information framkommer om P1 och P2:
P1(x) har inget 0-ställe eftersom konstanttermen = 2 > 0.
P1(x) har ett minimum som antas för x=-1.
(Detta följer av kvadrattermens utseende.) Minimivärdet är 2 = konstanttermen.
P2(x) har två 0-ställen eftersom konstanttermen = -2 < 0.
P2(x) har ett minimum som antas för x=-3. Minimivärdet är -2.
Polynomdivision.
Två tekniker gås igenom här:
Den senar lämpar sig för litet större divisioner.
Båda är bra att kunna.
Behärskar man polynomdivision kan man lösa högre ekvationer bara man känner till en eller flera rötter.
Om x=a är en rot till polynomekvationen P(x) = 0, är (x-a) en faktor i P(x).
Genom division får man P(x) = (x-a)Q(x) och nya rötter kan eventuellt erhållas från ekvationen Q(x) = 0 som
har lägre grad.
Denna typ av problem förekommer i avsnittets sluttest.
Grafer