När elektriciteten på allvar började nå hemmen Under 1890-talet begicks ett flertal framsteg innom kraftöverföringen. Överföringen kunde nu ske över allt längre sträckor och med mindre förlust.   Nya uppfinningar som trefassystemet drev utvecklingen framåt. Inte förän nu blev det ekonomiskt lönsamt för industrier att utnyttja energin från vattendrag som låg en bit bort.   De längsta sträckorna för kraftöverföring var vid denna tid på ett par mil. Denna utveckling ledde till att vattenkraften blev allt vanligare och år 1900 utgjorde den drygt 60% av Sveriges totala elförbrukning.  Nu började även elenergin utnyttjas till andra endamål än till belysning. Viss tung industri hade börjat använda elektricitet för att driva sina maskiner och den elektriska motorn hade nu på allvar kommit till Sverige. Någon säker statistik för elanvändninen från denna tid finns dock inte eftersom den elektriska mätteckniken inte var speciellt utvecklad.   Nu fanns det mer än 50 elektricitets verk runt om i Sverige varav fyra var belägna i Stockholm. Dessutom gick utvecklingen mot att industrier som låg nära varandra gick samman för gemensam elproduktion.   För de som bodde i städer med elektricitetsverk hade nu elen blivit en del av vardagen. Man hade nu vant sig vid eketriskt ljus på arbets platsen samt på gator och offentliga lokaler. Intresset var stort för att även dra in el i det egna hemmet. År 1900 var privat el inte längre något helt ovanligt i vissa städer, framförallt i Stockholm och Göteborg. De regionala skillnaderna var dock fortsatt stora. Många mindre och halvstora orter samt stora delar av landsbyggden hade fortfarande inte kommit i kontakt med elektriciteten.   Under början av 1900-talet gick Sverige in i en ekonomisk kris och elektrifieringen gick ganska trögt fram till 10-talet då utvecklingen på nytt tog fart. Nu började flera elektriska kraftledningsät byggas runt om i landet. Kraftsationerna blev nu allt större och lednings nätet började byggas ut på allvar. 1911 fanns det flera utspridda ledningsnät runt om i landet som snabbt byggdes ut för att på 20-talet täcka en stor del av landet. Nu var det inte bara statsborna som fick del av strömen utan även landsbyggds elektrifieringen kunde nu börja ta fart. Bristen på kol och olja under första världskriget drev utvecklingen av vattenkraft samt behovet att transportera strömen snabbt framåt.  Men för vissa delar av landsbyggden dröjde det dock länge innan man fick tillgång till el. 1938 var fortfarande mer en var tionde svenskt hushåll utan.