Saker förändras med det nya Elektriciteten är nog den uppfinning som förändrat samhället och vår livsstil mest här i Sverige. Den tidigaste elektrifieringen fram till seklets början påverkade mest industrin och arbetsvillkoren. Med det elektriska ljuset kunde man införa skiftarbete och dela in dygnet i tre åtta timmars pass. En flämtande gaslåga eller sotande fotoskenlampa hade tidigare inte varit tillräkligt effektiva.  Mekaniska industrier som tidigare drivits av ett vattenhjul kunde nu flytta längre från kraftkällan. Tidigare sätt att transportera energi som tryckvatten var på längre sträckor både dyrt och ineffektivt.   I städerna gjorde den elektrisca gatubelysningen det tryggare att vistas utomhus efter mörkrets inbrott. I Stockholm blev de första elektrifierade områderna som låg precis norr om gamla stan ett allt populärare område. Det blev nu stans nya centrum.  På landsbyggden där många industrier tidigt elektrifierades dröjde det länge innan man började dra ström till hushållen. Det var under första världskriget med bränsle och fotoskenbrist som det blev aktuellt och under dessa år skaffade en stor del av beffolkningen elektrisitet. De flesta använde den enbart till belysning då elektriska apparater var alltför dyra för ett normalt hushåll. Först på 1930- och 40-talen blev de elektriska apparaterna något av människornas vardag.   Nu var det många saker som förändrades i folks liv. Elmotorn gjorde det möjligt till rinnande vatten och i och med det också vattenburen värme samt vattentoallett. Detta sparade mycket tid och de hygieniska villkoren förbättrades. Nya elektriska apparater som radion gjorde det möjligt att lättare ta del av samhällsinformation. En del nya arbetsområden skapades samtidigt som maskiner tog över många gamla. Många arbeten blev mindre tunga, men samtidigt ökade kraven på människors kunskap. Vi fick mer fritid som vi kunde döda med de nya elektriska apparaterna. Dessutom var nu vår dygnsrytm inte längre lika bunden till dygnets ljusa timmar.  Elektrifieringen bidrog till stor del av skapandet av den moderna människan på både gott och ont. Carl Johan Wallnerström

   

Föregående sida
Nästa sida
Tillbaka till förstasidan