Galaxhopar

Galaxer förekommer oftast i grupper eller hopar, och hoparna själva verkar bilda system som kallas superhopar. En grupp eller hop kan innehålla några få upp till flera tusen galaxer.
Vintergatan är en av de dominerande galaxerna i den lokala hopen som består av c:a 30 galaxer: 3 spiralgalaxer 4 irreguljära galaxer 4 elliptiska galaxer Dessutom finns det en samling av dvärgelliptiska galaxer och intergalaktiska klotformiga stjärnhopar.	En typisk galaxhop, ABELL 1060
De små hoparna är oftast ganska oregelbundna i formen och innehåller alla sorters galaxer, vanligtvis flest spiralgalaxer. De största hoparna med flera tusen medlemmar är mer regelbundna och är oftast sfäriskt eller elliptiskt formade med större galaxkoncentration i mitten. Det är vanligast att den dominerande galaxen eller galaxerna ligger i mitten och är en gigantisk galax eller ett SO-system med lite interstellär gas.
Den närmaste stora galaxhopen är Virgohopen. Den har den elliptiska galaxen M87 i sitt centrum, en galax som kanske innehåller 30 miljoner solmassor. Hopen ligger på ett avstånd av 50 miljoner ljusår och är 10 miljoner ljusår i diameter. Den innehåller mer än 1000 galaxer. Andra stora hopar inom ett par hundra miljoner ljusårs avstånd är hoparna i Coma, Centaurus, Perseus och Hercules.	Virgohopen
Superhopar innehåller vanligtvis ungefär hundra hopar och grupper inom en radie av c:a 100 miljoner ljusår. Den lokala hopen (som innehåller Vintergatan) ligger på kanten av superhopen i Virgo, en stor samling av galaxer som har Virgohopen som centrum. Ungefär 20% av galaxerna i superhopen tillhör Virgohopen, 40% ligger i två avplattade moln på varje sida om Virgohopen och resten finns i små moln som har en sfärisk fördelning med Virgo i centrum. Herculeshopen på c:a 600 miljoner ljusårs avstånd är centrum i en ännu större superhop. Trots att den ligger så långt bort, täcker den 60% av himlen. Universums uppkomst kan ha skilt sig lite på olika håll, och det kan förklara hoparnas olika form och struktur.

Föregående sida Nästa sida