Sojus det kombinerade skeppet och labbet

När utvecklingen i USA gick mot en bemannad färd till månen, satsade Sovjet i stället på att utveckla rymdfärderna i Jordens närhet. Sojusfarkosten konstruerades som en blandning av rymdskepp och rymdstation. Den var uppbyggd i tre sektioner, där det förutom de två som förut funnits på Vostok och Voschod nu fanns en tredje sektion specialbyggd för forskning.

Den första bemannade resan med en Sojusfarkost, slutade liksom den första med Apollon i en tragedi. Den 23 april 1967 när Vladimir Komarov som ensam pilot testflög Sojus 1 fungerade allt som det skulle ända tills landningen skulle ske. Under nedfärden hade linorna till den fallskärm som skulle bromsa kabinen trasslat in sig, fallskärmen fälldes inte ut, och Komarov störtade och avled direkt. Detta var ett stort bakslag för den sovjetiska rymdforskningen, och det bromsade deras program under en längre tid.

Efter att Sojus 2 hade skjutits upp obemannad utan problem, skickade man upp en bemannad farkost igen. Denna gång gick färden utan problem, och Sojus 3 lyckades även att docka med Sojus 2 under sin färd. Därefter följde Sojus 4 och 5 som dockade och förde över personal från den ena farkosten till den andra. När de var sammankopplade gav de tillsammans en förhållandevis stor volym till forskningssektionerna. Med anledning av detta kallades de av Sovjetiska nyhetsbyrån Tass för "Världens första experimentella rymdstation". Uttalandet visar åt vilket håll den ryska rymdforskningen skulle gå.

Apollo - Sojus samarbetet

Efter att Sovjet och USA tävlat i många år, började man inse att med ett samarbete skulle man kunna nå bättre resultat, och dessutom till en lägre kostnad. En start på samarbetet inleddes i juli 1975 då en amerikansk Apollo dockade med en rysk Sojus. Bedriften att docka två farkoster i sig var ingen bedrift eftersom båda länderna hade gjort detta flera gånger tidigare. Det svåra låg istället i att lära sig samarbeta och att anpassa de olika systemen efter varandra. Att de olika länderna hade olika system för själva dockningen löstes genom att USA byggde en särskild Apollo-Sojus dockningskonverterare som placerades fram på Apollofarkosten.

Apollo och månfärden Dagens teknik


Sojus.
Till höger ses den klotformade forskningssektionen.