Kärnkraft
- ett sätt att producera el Allmänt är det inte många som vet hur el produceras. Elen finns överallt omkring oss, i hemmen, i bilen, på jobbet, på gatorna, utan att vi ens tänker på det. Kärnkraft är ett sätt att producera el på.
Att frigöra energi ur källan
Energikällan - bränslet
Ta tillvara den frigjorda energin
Kokvattenreaktorn
|
![]() Figur 1. En modell som visar kärnklyvning av en urankärna, uran-235. Vid klyvningen frigörs värmeenergi.
![]() Figur 2. En modell av en tänkt kedjereaktion av urankärnor.
![]() Figur 3. Uppe till vänster ser man kutsar som staplas till bränslestavar. Följt till höger av ett bränsleelement av bränslestavar. Nederst ser man själva reaktorhärden som består av bränsleelement och styrstavar. |
![]() |
Figur 4. En förenklad skiss av en kokvattenreaktor. De viktigaste delarna är markerade. |
1. I reaktortanken finns reaktorhärden. När urankärnorna, uran-235, klyvs i reaktorhärden frigörs det värme som får vattnet runt bränsleelementen att koka. 2. Ångan som bildas får ett tryck på 70 bar. Sedan passerar ångan tankens övre del och leds vidare till ångturbinen. 3. Ångturbinen består av ett antal propellerblad, som sitter efter varandra på en gemensam axel. När ångan träffar bladen med det höga trycket får den propelleraxeln att rotera. Axeln är i sin tur kopplad till generatorn. 4. I generatorn omvandlas rörelseenergin från turbinen till elektrisk energi, elektricitet. Generatorn ger en spänning på 20 000 volt som sedan transformeras upp till 400 000 volt med hjälp av en transformator. Transformationen görs för att man skall kunna skicka elektriciteten över stora avstånd i luftledningar. 5. Från ångturbinen strömmas sedan ångan ner till kondensorn. I kondensorn omvandlas sedan ångan till vatten igen, kondensering, med hjälp av havsvatten. Havsvattnet pumpas in i avskilda rör in i kondensorn. De värms till cirka 10 grader, innan de pumpas ut igen. Kondenseringen ger även ett sug som ökar effekten i ångturbinen. 6. Till slut pumpas vattnet från kondensorn tillbaks till reaktortanken. Samma vatten cirkulerar i en och samma sluten krets. Men radioaktiva partiklar filtreras bort från vattnet. |
Tryckvattenreaktorn
En tryckvattenreaktor fungerar i princip på samma sätt som en kokvattenreaktor. Största skillnaden mellan en tryckvattenreaktor och en kokvattenreaktor är att vattnet inte kokar i reaktortanken i en tryckvattenreaktor. Här följer en förenklad principskiss över en tryckvattenreaktor (figur 5). |
![]() |
Figur 5. En förenklad skiss av en tryckvattenreaktor. De viktigaste delarna är markerade. |
1. I reaktortanken finns reaktorhärden. När urankärnorna, uran-235, klyvs i reaktorhärden frigörs det värme. Värmen ökar temperaturen hos vattnet till cirka 320 grader i reaktortanken. Vattnet i reaktortanken har så högt tryck som 150 bar, vilket leder till att vattnet inte kokar. 2. Det varma vattnet passerar sedan ut i reaktortankens övre del till ånggenratorn. 3. När vattnet passerat ånggenratorn pumpas de åter tillbaks till reaktortanken. Vattnet cirkulerar i denna slutna krets. 4. Det varma vatten som passerar genom ånggenratorn värmer upp vattnet i en annan krets på bekostnaden att de kyls ner. Ånga bildas då i ånggenratorn, som leds vidare till ångturbinen. 5. När ångan träffar bladen med det höga trycket får den propelleraxeln att rotera. Axeln är i sin tur kopplad till generatorn. 6. I generatorn omvandlas rörelseenergin från turbinen till elektrisk energi, elektricitet. För transformationen av elektriciteten gäller det samma som för kokvattenreaktorn. 7. I kondensorn omvandlas sedan ångan till vatten igen, precis på samma sätt som för kokvattenreaktorn. 8. Vattnet från kondensorn pumpas sedan tillbaks till ånggeneratorn. Samma vatten cirkulerar i denna slutna krets. Men radioaktiva partiklar filtreras bort från vattnet. |
Anläggningen
Kärnkraftverk byggs oftast vid floder eller vid kuster. Orsaken till detta är för att man måste kyla ner ångan till vatten. För nedkylningen används då havsvattnet eller flodvattnet. I figur 6 ser man en enkel skiss av ett kärnkraftverk, sedd uppifrån. Kärnkraftverkets viktigaste delar är markerade i figuren: reaktorinneslutning, turbinhall, bränslestation och pumphus. Reaktorinneslutningen omger de delar av reaktorn som innehåller reaktorhärden och andra delar med stora mängder radioaktiva ämnen. I en kokvattenreaktor, figur 7, innesluts reaktortanken. I en tryckvattenreaktor, figur 8, innesluts ånggeneratorn och reaktortanken. Inneslutningen är dimensionerad för att hålla tätt även vid en reaktorolycka. Inneslutningen är gjord av betong och ca 6 mm tjockt stålplåt. I turbinhallen finns ångturbinnerna och generatorerna. I bränslestationen finns de redskap som behövs för att man skall kunna hantera uranbränslet på ett ofarligt sätt. Här finns även bassänger för lagring av uranbränslet. Mottagarstationen för nytt uranbränsle finns också i bränslestationen. Pumphuset är till för att pumpa havsvattnet eller flodvattnet till och från kondensorerna. Eftersom även små mängder av strålning anses skadlig för människor, byggs hela kärnkraftverket hållbart och säkert.
Fördelar
Nackdelar
Framtidsutsikter
|
![]() Figur 6. Ett kärnkraftverk sedd uppifrån. Men lägger kärnkraft nära havet eller en flod för att utnyttja dess vatten.
![]() Figur 7. Rektangeln markerar inneslutningen av en kokvattenreaktor. Inneslutningen skyddar mot radioaktiva partiklar och skall även hålla tätt vid en reaktorolycka.
![]() Figur 8. Rektangeln markerar inneslutningen av en tryckvattenreaktor. |
Copyright © 1999, Bobil Poli