6 februari 1998

Läsarnas DN

Moderaterna har under många år sökt profilera sig som ett parti som värnar om kunskaper och om skolan. Socialdemokraterna, med Göran Persson i täten, talar gärna om det "kunskapslyft" som skall befria landet från arbetslöshetens gissel och återskapa sextiotalets rekordår. Folkpartiets ledare, Lars Leijonborg och Jan Björklund, behandlade nyligen i en debattartikel i denna tidning nödvändigheten av att återge läraryrket dess status och att ge lärarna anständiga löner.

Allt detta är ett pinsamt och motbjudande hyckleri, som inte borde imponera på någon. I själva verket anser varken (m), (s) eller (fp) att skolan bör prioriteras. Långt viktigare för dessa partier än att ge skolans elever egna (aktuella, inte föråldrade!) böcker, är att satsa på nya, trafikalstrande motorleder genom Stockholm. För de 6.500 miljoner kronor som Södra Länken -- en halvmil motorvägstunnel genom staden -- beräknas kosta skulle varje svenskt skolbarn kunna få böcker för 5.000 kronor, d.v.s. 10-20 gånger mer än idag! Alternativt skulle man kunna anställa 1.000 lärare under en tjugofemårsperiod eller -- om man hellre satsade på gamla och sjuka -- ungefär 1.500 sjuksköterskor under samma tid. (Om man dessutom tar hänsyn till de oundvikliga fördyringar som är förbundna med tunnelbyggen och även räknar in de framtida driftskostnaderna kommer man upp i omkring 3.000 lärare eller 4.000 sköterskor ...).

Den dystra sanningen är, att betongpartierna ser skolan, dess elever och dess personal som tärande och som en belastning för samhället. Att skapa arbetstillfällen för vägindustrins undersysselsatta maskinpark betraktas däremot som närande, konstruktivt och framåtsyftande. Så länge denna inställning råder kommer skolans problem med leda och tristess, bråk, dåliga kunskaper, utbrända lärare och lärarflykt att bestå.

Claes Trygger