[disclaimer]


12 november 1997

Läsarnas DN

Livets mening och högsta mål är bilresan -- ju längre och snabbare, desto bättre. Därför bör naturligtvis samhällets resurser främst inriktas mot en kraftig utbyggnad av vägnätet, bilfabriker understödda med skattemedel (som eljest bara skulle slösas på improduktiva åldringar, barn och sjuka) och rejält subventionerad bensin. Allra bäst blir framkomligheten och tillgängligheten om hela Sverige täcks med betong eller asfalt; detta skulle också ge byggindustrin ett behövligt uppsving. Betongen kan lämpligen målas i Perssongrönt för att förmedla den rätta ekologiska känslan. Här och där -- dock inte så tätt att de stör framkomligheten -- bryts den något monotona ytan av 1990-talets varvsindustri, de sysselsättningsskapande bilfabrikerna. Ett omfattande nät av bensinstationer släcker de svensktillverkade bilarnas omåttliga men ofrånkomliga törst. Hastighetsbegränsningarna, vilka ju ändå inte efterlevs, måste, liksom övergångsställena, avskaffas. Detta kommer att innebära en ovärderlig stimulans för såväl bilindustrin som akut- och långtidssjukvården. Eventuellt överlevande fotgängare, cyklister och kollektivtrafikresenärer kan lämpligen förpassas till ett reservat, kanske på Öland eller Gotland.

Nog pickar väl månget blågult hjärta stolt vid läsandet av Vägföreningens, Arbetsgivareföreningens, Bilindustriföreningens och Transportarbetareförbundets visioner för framtiden? Äntligen några som vågar ta bladet från munnen och stå upp som ett bålverk mot det ekofascistiska flummet! Äntligen en motvikt mot allt tröttsamt tjafs om ett hållbart samhälle, Romklubben, Riokonferensen, Brundtlandkommissionen, Klimatpanelen och Agenda 21. Låt oss en gång för alla göra rent hus med Kommunikationskommittén, Kommunikationsforskningsberedningen, NTF och Vägverkets miljö- och naturresursavdelning. Låt betongen blomma och bensinen flöda! Låt oss efter etthundra år ånyo ta Filippo Marinetti och det futuristiska manifestet till våra hjärtan:

"... Förvisso måste ni hört de kommentarer bilägare och fabriksdirektörer ofta gör: motorer, säger de, är i sanning mystiska... De förefaller ha personlighet, själ eller vilja. Följaktligen måste vi förbereda oss för den nära förestående sammansmältningen mellan människa och maskin... Denna icke-mänskliga och mekaniska varelse, byggd för en allestädes närvarande hastighet, kommer att vara av naturen grym, allvetande och stridslysten..."

Lycka är att leva i en tid då historien går mot sitt slut och drömmen mot sin fulländade uppfyllelse!

Claes Trygger