20 augusti 1996

Läsarnas DN

Sylvia Blixt sätter i tisdagens tidning fingret på ett grundläggande samhällsproblem: Stadsplaneringen har under de senaste fyrtio åren prioriterat bilen och dess behov på bekostnad av människan. Ett exempel på detta är, att fotgängarnas övergångsställen inte ligger i nivå med trottoaren, utan med bilarnas körbana. I en civiliserad stad, byggd för människor, förhåller det sig naturligtvis tvärtom. I en dylik stad har man också trafiksignaler med tillräcklig gröntid även för gamla och handikappade, ordentliga cykelbanor, kollektivtrafik med rimliga restider samt hastighetsbegränsning till 30 km/tim.

I stället för relativt billiga åtgärder av ovanstående slag, väljer emellertid Stockholms socialmoderatiska betongkoalition att satsa på nya bilvägar för minst 25 tusen miljoner kronor (eller 65 tusen miljoner om man räknar in räntor, drift och underhåll). Som försvar för dessa planer, vilka kräver en trafikökning på åtminstone 30 procent, påstår man -- mot bättre vetande -- att vägarna skall betalas av bilisterna själva med ungefär 8.000 kronor per familj och år under trettio år. Verkligheten är emellertid den, att kostnaden för Norra Länken ökat med 70 procent och att notan för Södra Länken stigit med 170 procent sedan Dennisöverenskommelsen undertecknades. Ändå har byggena inte ens påbörjats! Naturligtvis kommer hela Sveriges skattebetalare att få bidraga till Stockholms vägar då lånegarantierna faller ut.

Därför, bästa Sylvia Blixt: Räkna inte med några förändringar. Ställ hellre in dig på att ånyo få höra tjuten och känna vinddragen från de förbiilande bilarna. Det är till dem pengarna går -- både våra och våra efterkommandes.

Claes Trygger