Läsarnas DN

Enligt en artikel i den ansedda brittiska läkartidningen The Lancet uppgår OECD-ländernas sjukvårdskostnader för avgasrelaterade sjukdomar till 1.7 procent av BNP.

För Sveriges vidkommande betyder detta att bilavgaserna står för 35 miljarder av landstingens sjukvårdskostnader. Till detta måste läggas kostnaderna för övergödningen av mark och vatten, frätskadorna på byggnader, skördeskadorna på grund av marknära ozon och avgasernas bidrag till växthuseffekten. Samhällets kostnader enbart för avfallsprodukterna från den fossilbränsledrivna bilismen är således långt större än skatteinkomsterna av drivmedel.

Det ofta framförda påståendet att bilismen skulle vara en mjölkko är alltså fullständigt felaktigt. Sanningen är, att bilismen inte på långa vägar betalar sina egna kostnader, något som framgår med ännu större tydlighet om man till det föregående även lägger de 40 ā 50 miljarder som trafikolyckorna årligen kostar samhället. Bensinen är i själva verket alldeles för billig.

Till denna slutsats kom för några år sedan även EU-kommissionen: I en rapport förordades en reell årlig höjning av bensinpriset med sju procent under tjugo år. I dagens penningvärde borde alltså bensinen kosta ungefär 40 kr per liter.

Syftet med denna höjning skulle givetvis inte vara att trakassera bilisterna, utan att tvinga bilföretagen att marknadsföra bensinsnåla motorer, hybridbilar, etanolbilar och elbilar med bränsleceller. Detta är nödvändigt för att implementera Kyotoöverenskommelsen och den ofrånkomliga minskningen av koldioxidutsläppen med åtminstone 80 procent.

Ett högt och snabbt växande drivmedelspris är nödvändigt för att avveckla oljeberoendet och påskynda övergången till ett långsiktigt hållbart samhälle.

Claes Trygger
Tekn Dr, Stockholm