Läsarnas DN Den som vill bli gammal bör stanna på den sida av gatan där han eller hon blivit född. Att korsa gatan är nämligen förenat med livsfara - i synnerhet om det sker på ett övergångsställe. Det finns säkert flera orsaker till det ökande antalet olyckor: Fotgängarna har blivit djärvare efter att lagen om väjningsplikt ändrats, och mer benägna att hävda sina rättigheter Fler än var tredje bilist struntar i lagen Många bilister kör alldeles för fort, och hinner därför inte reagera om något oväntat händer. Flera forskningsrapporter, ända sedan början av åttiotalet, visar att en gående, som blir påkörd i 50 km/tim, löper så mycket som 80 - 85 procents risk att dödas. Vid påkörning i 30 km/tim är dödsrisken nere i 8 ā 10 procent. Vidare framgår det av ny forskning att bilister, som överskrider hastighetsgränsen i tätort, riskmässigt kan jämföras med rattfulla bilister. Detta gäller redan vid "normala" hastighetsöverträdelser: 10 km/tim överfart ger ger samma riskökning som 0.8 promille alkohol i blodet och 20 km/tim samma som 2.1 promille. Det är följaktligen utomordentligt angeläget att minska de högsta hastigheterna i tätbebyggt område. Av siffrorna ovan framgår, att den naturliga hastighetsbegränsningen i tätort bör vara (högst) 30 km/tim på sådana ställen där bilister och oskyddade trafikanter skall samsas om utrymmet. Praktiska försök visar att en sådan restriktion inte skulle ha någon nämnvärd inverkan på restiderna i Stockholms innerstad. På grund av köbildning, trafikljus, felparkerade bilar m.m. ligger nämligen redan idag den genomsnittliga hastigheten långt under 50 km/tim. Dagens hastighetsbegränsning uppmuntrar dessvärre ryckig körning, vilket möjligen ger en illusion av minskade restider. För att, med ett minimum av övervakningsåtgärder, säkerställa att en trettiobegränsning respekteras, bör naturligtvis samtliga övergångsställen höjas till trottoarnivå. På detta sätt får man naturliga "länsmansryggar", samtidigt som man underlättar för gamla, handikappade och barnvagnsförare att korsa körbanan. Kostnaden för dylika åtgärder torde bli blygsam, i synnerhet vid jämförelse med dagens kostnader för döda och skadade. När kan vi vänta oss ett beslut från Gatu- och fastighetsnämnden? Eller väger bilisternas nöje av att trycka på gaspedalen tyngre än medborgarnas liv? Claes Trygger Stockholm