13 september 1998

DN Stockholmsdebatt



Stockholms stad har sedan den 20 augusti en så kallad demokratihemsida på nätadressen www.stockholm.se/demokrati. Sidan har under senaste tiden marknadsförts i bland annat tunnelbanan. Under rubriken "Demokrati" förklaras vad som avses med demokrati och ett demokratiskt samhälle; bland annat sägs att "demokrati betyder att du gör din röst hörd -- och att någon lyssnar".

Eftersom jag anser att demokratin i Sverige (och Stockholm) idag är behäftad med avsevärda brister, tog jag fasta på uppmaningen och skickade in nedanstående debattinlägg. Efter mer än en vecka och en påminnelse har fortfarande ingenting hänt. Skälet torde inte vara den på tidningarnas debattsidor så ofta förekommande, beklagliga, bristen på utrymme.

Det är min bestämda övertygelse att ett betydande antal stockholmare före valdagen skulle vilja ha svar på de frågor jag tagit upp. Jag tror att det vore värdefullt om ansvariga politiker bereddes plats för ett antal klarlägganden. Det vore ju beklagligt om demokratisidan skulle komma att framstå som ytterligare ett försök att lägga ut dimridåer.

---

ALL OFANTLIG MAKT GÅR UT ÖVER FOLKET (Gammalt talesätt)

I annonser i tunnelbanan kallas den lat, som avstår från att rösta. Detta är en grov förenkling, och bör väl närmast ses som ett uttryck för den nervositet som sent omsider har börjat sprida sig i den politiska nomenklaturan. I själva verket är det ju så, att det är politikerna som satt demokratin ur spel:

• Vari låg det demokratiska inslaget i Dennispaketet, framförhandlat i slutna rum mellan s.k. toppolitiker i Stockholms stad och län, tjänstemän på Regionplanekontoret och företrädare för bygg- och exploateringsintressen?

• På vilket sätt var gatu- och fastighetsborgarrådet Ankan (ja, hon är ju ingen Gås, eller ...?) Bilströms före förra valet avgivna, och efter valet återtagna, löfte om lokal folkomröstning om paketet ett uttryck för demokrati?

• Sedan lagen om lokala folkomröstningar antogs har över fyrtio (siffran är inte helt färsk; den kan vara betydligt högre idag) framställningar om sådana omröstningar gjorts i Sverige. Varje begäran har backats upp av minst fem procent av de röstberättigade i respektive kommun (bl.a Stockholm). Inte en enda begäran har, såvitt jag har mig bekant, resulterat i en folkomröstning. Är detta demokrati?

• En majoritet av Stockholms politiker genomdrev i nära samarbete med företrädare för näringslivet en satsning på OS 2004 i Stockholm. Att stockholmarna i gemen motsatte sig satsningen är helt klart. Är det så här det skall gå till i en demokrati?

• En av senare års absolut nödvändigaste reformer -- personvalsreformen -- har fuskats bort totalt av de yrkespolitiker i Sveriges riksdag, vilka orerat om vikten av folkligt inflytande, men fått kalla fötter då de insett att deras egen makt (och kanske t.o.m. position och utkomst) skulle kunna vara i fara. På vilket sätt skulle den finska modellen för personval varit en fara för den svenska "demokratin"?

• I Stockholm måste småpartier, såsom exempelvis Stockholmspartiet, själva se till att deras valsedlar distribueras till postkontor och vallokaler. De stora partierna får motsvarande tjänster av samhället. Det har sagts mig att detta beteende från samhällets sida enligt demokratiinstitutet IDEA är att jämställa med valfusk. I vilken mening är denna diskriminering demokratisk?

Tyvärr är det nog så, att regionplanedirektören Bo Malmsten (en av myglarna bakom bl.a. Dennispaketet) väl sammanfattade politikernas inställning, då han på en debatt yttrade de bevingade orden (jag var själv där, så jag hörde dem med egna öron):

"Sverige är en demokrati. Alltså är det de politiska partierna som bestämmer."

Låt oss hoppas att det stundande valet blir en nyttig tankeställare för politikerna. Förhoppningsvis kan ett lågt valdeltagande leda till ett införande av demokrati i Sverige. Även om det skulle innebära en stor omvälvning, tror jag faktiskt att svenska folket skulle förmå uthärda en dylik reform.

Claes Trygger