Bedmning av anskningar till Vetenskapsrdet: En rapport
frn ordfranden i beredningsgruppen.
Jag har haft det
stora frtroendet att f vara ordfrande fr beredningsgruppen i matematik p
VR i tre r. Jag vill beskriva lite om hur arbetet gr till och vilka
frutsttningarna r. Jag tror det kan vara nyttigt fr framtida skande att f
en inblick i hur det fungerar och hur mnga som finansieras.
Frst lite statistik.
S hr mnga bidragsanskningar har hanterats av beredningsgruppen fr
matematik de senaste ren.
|
2015 |
2015 |
2016 |
2016 |
2017 |
2017 |
|
Unga forskare |
Projekt |
Unga forskare |
Projekt |
Unga forskare |
Projekt |
Skande |
46 |
94 |
48 |
100 |
29 |
117 |
Finansierade |
6 |
17 |
8 |
18 |
7 |
19 |
Projektbidragen
till de unga forskarna har bytt namn och heter nu etableringsbidrag. Andelen
kvinnliga skande har varit rtt lgt, t.ex. 13% fr 2017.
Beviljandegraden fr kvinnliga skande har varit strax ver den fr manliga
skande.
Huvuddragen i processen
Anskningarna
bedms och rangordnas av en beredningsgrupp med normalt 13 ledamter. Varje
anskan lses och ges preliminra betyg och utltanden av 3 ledamter. Varje
ledamot rangordnar ocks alla anskningar som hen har lst inom varje kategori
(unga/projekt). Under ett tv dagar
lngt mte i slutet av sommaren trffas sen hela beredningsgruppen och gr
gemensamt igenom alla anskningar och beslutar en gemensam rangordning och
betygsttning. Beredningsgruppen har en egen budget som skert tillfaller
gruppens anskningar. Den har alla de tre r jag varit ordfrande motsvarat ca
21 projektbidrag. Beredningsgruppen har en viss frihet att flytta pengar mellan
unga forskare och de ordinarie projektbidragen (motsvarande ca ett projekt).
Sedan gr vi ocks en reservlista. De p reservlistan r med och konkurrerar om
en pott omfrdelningsmedel som NT-rdet frdelar mellan samtliga 19
beredningsgrupper. Srskilt 2016 och 2017 har anskningarna frn matematiks
beredningsgrupp varit framgngsrika vid denna omfrdelning. Det beror skert
till stor del p att ven de som str p reservlistan har varit mycket starka
anskningar.
Bedmning
De instruktioner
som beredningsgruppen fr finns beskrivna i
handboken. Ngra punkter som kan vara intressanta r:
-"orginality and novelty"
skall vga mindre tungt n "scientific quality" och "merits of
applicant" .
- eventuella
medskande pverkar inte "merits of applicant" utan huvudsakligen "feasibility". Dvs det kan
vara bra att ha med en komplementerande forskare som
bidrar till att gra projektets genomfrbarhet trovrdigt, men annars pverkar
det inte s mycket.
- Lroste tas
inte hnsyn till.
- lder tas inte
hnsyn till.
- Derivatan i
produktionen r viktig, man kan inte leva enbart p alltfr gamla meriter.
- Vid
slutdiskussionen dag tv, nr man jmfr de anskningar som ligger runt grnsen
fr finansiering, skall man vga in "rrlighet" och "kn",
dvs det r positivt att byta universitet och att tillhra det
underrepresenterade knet (vara kvinna). Innan det skall man inte vga in dessa
kriterier.
- Matematik r ett
mycket brett omrde och vissa anskningar ligger utanfr samtliga ledamters
specialistkompetens. D kan man tillfrga en extern granskare som bara fr
yttra sig om en eller ngra enstaka anskningar. Det blir d ett srskilt yttrande utver
de tre i beredningsgruppen som vgs in vid mtet. (Det fungerar enligt mig bst
nr man kan skicka flera anskningar till samma externa granskare och f en
tydlig rangordning frn denne.) Man fr skicka max 10%
av anskningarna till extern granskare.
- Man anses jvig
mot alla som sker fr att vara p ens egen institution (eller motsvarande) och
sdana man samarbetat med, f.d. doktorander, etc. r man jvig s deltar man
inte alls. Man lmnar rummet nr en sdan anskan diskuteras och kan inte se utltanden.
Betyg och omdmen
I handboken
med instruktioner till de som sitter i beredningsgruppen finns lite
statistik. Mycket grovt kan man sga att ungefr hlften fr 3 eller 4 och
ungefr hlften fr 5 eller 6. Ngra f fr betyget 1,2 eller 7.
Varje anskan fr
en huvudansvarig bedmare som skriver det slutgiltiga utltandet baserat p
alla tre preliminra utltanden och diskussionen under mtet. De kan drfr
variera en del i lngd och stil.
Sllning
Infr mtet gr
VRs tjnstemn en frsta hgst preliminr rangordning baserat p ledamternas
rangordningar. Ungefr 30% av anskningarna inom varje
kategori "sllas" baserat p denna rangordning. Det r anskningar som inte anses ha
ngon chans och drmed inte diskuteras lika ingende p mtet fr att spara tid
t diskussionerna om de som har strst chans att f projektmedel. De sllade
anskningarna fr bara ett samlat betyg och en standardtext och inget
individuellt omdme. Jag vill understryka att vi inte slaviskt fljer den preliminra
rangordningen. Varje r har ngra anskningar som r bland de lgsta 30% lyfts upp och ftt en ordentlig diskussion. Det har
framfrallt varit anskningar dr det rtt stor oenighet preliminrt, t.ex. om
en ledamot har rangordnat en anskan bland de bsta, medan de andra tv har
rangordnat den lngt ner. Alla ledamter i beredningsgruppen kan krva att en
anskan lyfts upp och diskuteras mer ingende under mtet.
Hur utses beredningsgruppen
NT-rdet r en
grupp p 9 forskare som styr mycket av processen och bestmmer flera av
reglerna. De utser frst ordfrande och vice ordfrande fr var och en av de 19
beredningsgrupperna. Under mina tre r var vice ordfrande i matematikgruppen frst
Gunilla Kreiss (2015,2016) och sedan Jana Bjrn
(2017). Man sitter ofta som
ordfrande i 3 r och jag har inte fr avsikt att vara kvar 2018. Medlemmarna i
beredningsgruppen fresls av ordfrande, ibland i diskussion med vice
ordfrande, men mste godknnas av en av forskarna i NT-rdet, som r utsedd
som ansvarig observatr fr beredningsgruppen. Hen sitter ocks med p beredningsgruppens
mte.
En frndring som
jag genomfrde var att jag nstan uteslutande tillfrgade forskare som inte var
verksamma i Sverige. I regelverket str att det mste vara minst 40%. Det gjorde jag fr att minimera jvsproblematiken och
jag tycker det har fungerat mycket bra. Frst med detta var datalogerna, men flera
beredningsgrupper fljer nu efter. Det har varit lite svrare att rekrytera
ledamter nr man frgar utlndska forskare n vad jag tror det hade varit om
jag frgat forskare verksamma i Sverige, som kanske knner strre plikt att
stlla upp.
Matematik r ett
brett omrde och vi har frskt sprida fr att f mnga olika sorters matematik
representerade i beredningsgruppen. Samtidigt har jag tagit hnsyn till att
vissa omrden har mycket fler anskningar n andra och det behvs fler
representanter frn dessa forskningsomrden.
-Lnk
till beredningsgruppen fr 2017.
Framtiden - personliga reflektioner
Matematik har
flest anskningar av alla beredningsgrupper p NT. Antalet anskningar har kat
de senaste ren och i takt med det har ocks beviljandegraden sjunkit. Den
budget vi har bestms av tidigare r och frndringar sker framfrallt inom
omfrdelningssteget bland reservlistan och det r en mycket lngsam process.
Ledamterna i beredningsgruppen har gjort ett mycket stort jobb. De har alla
varit satta att bedma 32-35 anskningar, varav flera en bra bit utanfr deras
expertisomrde. P det hela har ledamterna i beredningsgruppen gjort en mycket serist jobb under alla dessa tre r. Jag r
vertygad om att alla de som ftt finansiering r vldigt duktiga forskare med
mycket starka projektbeskrivningar. Mnga av dem som inte ftt finansiering r
ocks vldigt duktiga forskare. Det som har knts jobbigast i processen fr mig
r just detta att det r s mnga bra anskningar som inte har kunnat
finansieras.
Jag glds t att
det kommer in s mnga anskningar i matematik och att vi har s mnga duktiga
matematiker i landet som kan vara med och konkurrera om projektbidragen. Men
jag tror att vi har kommit ungefr till smrtgrnsen fr hur mnga anskningar
som en beredningsgrupp kan hantera med det hr systemet. Ett frslag man ofta
hr r att dela upp i tillmpad och fundamental (ren?) matematik. Jag tror det
vore bttre i s fall att infra ngon sorts regel t.ex
att har man ftt lgt betyg tv r i rad fr man st ver ett r innan man kan
ska igen. Men en sdan frndring mste tas mycket hgre upp i VRs
organisation.
En viktig princip
fr mig r att VRs bedmningar skall st fortsatt fria frn lrostena. Jag
upplever att linjestyrningen r allt hrdare p mnga universitet och att man
som forskare r alltmer beroende av beslut frn prefekt, rektor och styrelse. ven flera externa finansirer lter
universiteten gallra fram anskningar frst. Det r viktigt att det inte blir
p det sttet fr VR utan att VR fr fortstta vara en fri mjlighet fr alla
enskilda forskare att ska pengar till den egna forskningen s oberoende av
lroste och anstllning som mjligt.
Svante Linusson