E V

Inre Yrkes orientering 10 % 35 %

Yttre Yrkes orientering 21 % 8 %

Inre Akademisk orientering 34 % 30 %

Yttre Akademisk orientering 1 % 5 %

Inre Personlig orientering 11 % 7 %

Yttre Personlig orientering 4 % 0 %

Inre Social orientering 1 % 0 %

Yttre Social orientering 4 % 0 %

Ingen orientering 14 % 15 %

E 319 Och så hade jag varit intresserad av elektroteknik [och] elektronik på gymnasiet.

E 122 Sedan så tyckte jag att det verkade intressant med mobiltelefonutveckling och sådant … Jag vill ha en jättebra utbildning … och man ser ju det här målet framför sig när man är civilingenjör.

E 211 Jag har sommarjobbat på Ericsson innan jag började på KTH. Jag mätte signaler och var med i ett projekt, där dom utvecklade kort som dom använde i radiobasstationer. Och det tyckte jag var väldigt roligt. Redan i tvåan i gymnasiet började jag tänka på att fortsätta plugga. Så tänkte jag att jag inriktar mig på el då.

E 415 Jag hade jobbat i fyra år innan … jag tyckte att jag kom ingen vart i jobbet. Jag fick ingen utbildning av företaget, och jag ville specialisera mig, det fick jag inte heller, utan för att det var hela tiden "det här är mest akut, det här projektet måste göras" och så …

V 103 [När jag på resa besökte det där pappersbruket då tänkte jag att] här är ju den framtida arbetsplatsen. Då hade jag ju bestämt att jag skulle gå väg och vatten. Det var ju kul.

E 205 Vi har läst någon fysikkurs som jag tycker känns väldigt omotiverad för jag förstår inte alls vad jag ska ha den till sedan. Likadant mekaniken tycker jag känns lite lösryckt så där. Vi läser så mycket. Man förstår att man kanske behöver lite just för allmänbildningens skull men ibland känns det som det tar för mycket tid. Jag skulle hellre ägna [tiden] åt elektronikkurser som faktiskt är det jag är här för att läsa och som jag tycker är väldigt kul.

V 201 Jag alltid har velat hamna inom arkitektur, hus, den biten.
Och då lyckades jag få plats på ett arkitektkontor hemma i den stan där jag är född. Det var ett litet kontor med sju - åtta anställda någonting och där var jag två veckor och därifrån kunde jag inte slita mig sen. Jag trivdes kanonbra, det var verkligen trevligt.
[Jag sökte till V] dels för att jag inte har betyg för det [arkitekt programmet], dels för att branschen ser ut som den gör idag, 13% av arkitektkåren går arbetslös.
Jag har alltid varit så där lite teknisk intresserad, mekat med lite saker och aldrig varit rädd för att reparera cykeln och så där heller. Så jag har alltid tyckt att det har varit jätteroligt.

V 204 … jag har [fortfarande] en dröm om att kanske bli arkitekt eller kanske bli mäklare … Nej, jag tycker om hus.

V 308 Hur fick du klart för dig att du ville bli Arkitekt?
Nja, jag vet inte. Jag tyckte om att rita och sådant. Tyckte det skulle vara kul med något kreativt arbete.

E 117 Läser man tidningarna så är det att framtiden finns inom civilingenjör och främst inom elektro och data. Så när jag kommer ut ska jag förmodligen ha ett bra jobb att kunna vända mig till.

E 412 … just den här tryggheten, att jag känner att efter den här utbildningen tror jag att jag får jobb. Det tycker jag betyder mycket.

V 105 Men så hela tiden så tampas jag med det här att det är arbetslöshet och jag måste ha en bra utbildning och så blir det där dilemmat som uppstår.

E 113 … då får man jobb, det är lite status och jag är ju ganska …
Åh, så bra, nu ser alla att jag går av vid den här tunnelbanestationen … [Tekniska Högskolan]. Det är väldigt så här kul! Jag menar, på något sätt så har väl det … man vill vara en del utav det här.

E 117 … så började jag väga in om jag skulle söka jobb i framtiden vilken skola som hade bästa klangen så att säga och då tänkte jag att KTH:s namn är väl mer vida känt än Linköpings. Så då tänkte jag att jag tar KTH i alla fall och så får jag se vad som händer.

V 204 Det [skulle] kännas det litet dumt att läsa fyra år [på en regional högskola] i stället för 4,5 år och [ändå] inte ha någon titel eftersom det blir svårare att få jobb då.

E 103 Jag ville läsa matte.
Först kollade man var det fanns mycket matte … och sedan så bestämde jag mig för elektro.

E 117 … ekvationer och sådant där, sätta sig ner och lösa en massa saker som från börjar ser ganska komplicerade ut … det har jag alltid tyckt varit jätteroligt.

E 120 Jag sökte det mest för att jag inte tycker om SO-ämnena … jag tyckte matte var roligt och fysiken och så där så att det blev KTH … jag har haft lätt för matte så det har varit roligt.

E 118 Jag hörde av en lärare, liksom, "du måste ju gå Natur [på gymnasiet] , du som är så duktig på matte", och så där. Men egentligen så … det ville jag väl också, tror jag.
Matten förstås är väl viktigast för framtiden, men jag tycker inte den är roligast.

E 204 … just att jag tyckte att … ja, det skadar ju inte att kunna lite matte och sådant där även om man blir bibliotekarie…

E 209 Det är väl … för att jag är intresserad av, av ämnena så där. Matte … framför allt.

E 117 Det som hittills har varit tråkigast att läsa, det har varit [kursen] elkretsen. Men jag vet inte, det hör väl till. Det är ju där jag ska inrikta mig.

E 301 … matematisk statistik då, det är ju matte. Det tycker jag är jätteroligt … Mätteknik var för tråkigt för då skulle man sitta och bara mäta på saker så att det inte blir mätfel och sådant, så det var jättetrist.
Det var inte kul [första terminen i 3:an] … vi har inte läst så där mycket rent verkligen tekniska kurser förut så jag tyckte att förra terminen [med mer tekniska ämnen] var ganska tråkig på det viset att … det är inte det jag är intresserad av. Jag är mer intresserad av matte och data.
Finns det någonting här på KTH … som du tycker är ett hinder för dig i din studiesituation?
Ja, det är att jag tycker att det är för tekniskt.

V 407 Ja, det var matten framför allt som jag tyckte om. … Jag hade lätt för det och då är ju allting roligt. Matte och fysik och … det enda som var trist, det var labbarna (skratt).

E 118 … kemi ville jag inte gå, maskin det tyckte jag verkade stort och oljigt.

E 207 … så fick vi gå in och titta på kemis lokaler så fick vi gå in i deras industrilab, då var det så här "aldrig i livet att jag tänker gå på kemi", liksom.
Det såg så stort och hemskt ut med sådana där stora cisterner och grejer och det var sådan där jättestor 5-meterssak som stod i ett rum och det var så där "neej!"

E 117 … liksom en riktig utbildning, en bra grund att stå på. Och sedan visste jag inte heller riktigt vad jag ville göra utan som civilingenjör kan jag med examen i botten … kan jag söka mig vidare till vilket arbete som helst egentligen och vidareutbilda mig. Jag har den här basen att utgå från. Sedan att det blev elektro var väl också mer eller mindre en slump. Det var den här stora mattebiten i kursen som så att säga som gjorde att jag valde att gå dit.

E 207 … går [jag] industriell ekonomi så känner jag att jag inte blir någon riktigt civilingenjör … elektro ger väl ändå den bredaste basen för mig.
… matte tycker jag är roligast! Inte så där tillämpningsämnena utan det är mer … som t.ex. ja, TET:en [kursen: teoretisk elektroteknik] och sådant, det är inte så där jättekul.

E 415 Varför E? Det var bredast. Jag gick natur [i gymnasiet], för att det var brett (skratt).

E 206 Som på elektro är det ju … många som slutar utav tjejerna, tror jag, för att de inte … det är inte som de trodde och de kanske inte hade målet riktigt klart för sig. Så antingen byter de till någonting annat eller också så … många …

E 319 Och sedan när jag väl kom in på elektro, så tänkte jag att jag kan inte tacka nej till en utbildning som jag inte vet vad det innebär. Jag tänkte att jag provar och ser vad det är för någonting.
När jag började här så visste jag ju inte riktigt vad det var för någonting man arbetade med som civilingenjör. Vad det fanns för arbetsmöjligheter …

E 113 Det kändes som att det var lite så där … jag visste nog inte riktigt vad det innebar utan det var som att "jag tar bara något … som verkar bra".
… nu verkar det som att ja, det var rätt. Så att det var nog mer … mer en slump vad jag skulle göra. Jag var inte så säker på att just det var …

E 118 Det var lite uteslutningsmetoden på något sätt, att jag [valde E]. Det är inte att jag absolut ville bli civilingenjör, för så var det inte, utan jag har... kunde inte bestämma mig, och så … så tog jag bara i stort sätt, eller... Det var väl ganska ändå självklart att ta någonting åt det här hållet, men sen vilken linje det skulle vara och så … Det blev ju … ja, det var mest att liksom, kemi verkar tråkigt och det här verkar inte så kul heller.
Men det är väl det att man kommer hit. Man har inga … eller, åtminstone jag, hade inga bilder uppmålade. Så att jag har bara tagit dom [kurser som givits], men inte gått och funderat på hur det annars borde ha varit heller, utan man har bara tagit det som det var.

E 122 Ja, jag visste faktiskt nästan inte alls vad … vad för ämnen man skulle läsa om man gick elektro eller … Jo, jag visste väl lite grann men … nej, det kan jag inte säga att jag …

E 421 … de kompisar som jag har liksom aldrig funderat på någonting annat utan det har vart spikraka vägen hit, mer eller mindre, och så har de sommarjobbat på Ericsson och så har de (skratt). Så det har liksom inte funnits några alternativ men för mig var det inte alls så att det här skulle vara det enda.

E 204 … så jag gick just basåret, sedan så kändes det som nästan självklart att fortsätta …

E 207 Jag gick 3-årig ekonomisk linje på gymnasiet … jobbade utomlands ett år … [så gick jag] basåret … så det blev väl bara elektro rent så där.

E 209 Så att jag började, sökte ju först till [teknisk basår]. Och det var bara mest så där för jag visste inte riktigt … Varför… Mest att jag gick Samhällsvetenskaplig linje på gymnasiet.

E 324 Jag gick på basår i Kista då på KTH, så efter det har man garanterat plats.
Ja, jag valde elektro för att dels fick man vara kvar i Kista … annars hade man (fniss) blivit utskickad till Haninge eller Skrubba.

E 412 Jag hade garanterad plats på KTH.
… jag hade en pojkvän som gick på Elektro då.

V 407 Ja, egentligen så tycker jag [att] kunskap, det är något … det är en förmåga att ta till sig information, eller att kunna … att ta till sig information … jag själv, jag tyckte det var mysigt att sitta en vecka och råplugga och få in någon sak på en dag, eller någonting sånt där. Och när man börjar jobba sen, jag menar, det dom gör, det är ju det att dom sitter där och råläser. Dom får en bunt papper, "det här ska du läsa in till i morgon". Och sen ska dom göra det. Så frågan är egentligen vad man, vad man behöver sen när man börjar jobba. Så jag är lite tveksam till det här... dom har... det här... ja, dunkandet, råpluggandet, ses som något fult. Det tycker inte jag att det är (skratt).

E 209 … skönt att ha sin … man har sin väg att gå här nu. Det är bara att plugga på. Så vet man då man hamnar till slut så där.

V 105 Ja, [de var] egentligen inte det breda intresset för tekniken som gjorde att jag sökte. Utan … brist på andra alternativ. Jag vet att det är en bra utbildning och att …
Jo, jag bestämde mig för att gå här, men, men, jag har väl ändå haft den här tvekan hela tiden om att det är rätt eller inte. Det har jag liksom aldrig riktigt kommit ifrån.

V 204 På väg- och vatten där har man störst valmöjligheter efteråt också.
Jag inte vet vad jag vill och så där och då har jag störst chans att ändra mig.
Men sen så samtidigt så tänker man att jag går ju ändå här, det måste ju ändå vara bättre än att man inte går här.

E 209 Det känns både tungt och torrt. Man sitter och läser så mycket termodynamik och vågrörelselära och elektroteknik och sånt. Ja, det känns lite torrt så där. Man skulle vilja ha en vidare bild av saker och ting, på nåt sätt. Det känns lite smalt.

En yngre vän till dig som överväger att ta upp studier på KTH vill honbörja studera på KTH och vill veta "hur det är". Vad svarar du då?

E 207 Man tror att det är tufft och man vet att det är tufft, men det är alltså betydligt tuffare än vad det egentligen … vad man tror själv alltså – sju gånger värre.

V 308 Ja, jag skulle säga att det är ganska jobbigt i alla fall (skratt), det … man har inte så mycket fritid. I början känns det nog ganska tungt och sedan vänjer man sig.

E 133 … man pluggar ihjäl sig!
Det är så mycket?
Ja, Det känns i alla fall som man gör det.
Det går i ett hela tiden och det gör att man blir "ah, jag vill göra någonting annat".

E 118 Man får anstränga sig mycket mer [än i gymnasiet], och arbeta mycket hårdare, och det kanske ändå inte går så bra.

E 113 Jag har nog sagt [till de som har frågat om hur det är] att jag träffar nästan aldrig min kompis … jag är här i skolan till klockan nio, åtta, nio vissa dagar. Man har alltid saker att göra. Det är ingen idé att säga att allting är jättekul heller. Jag hade ett högt snittbetyg [i gymnasiet] och tänkte väl att kommer jag bara in där [kan jag] glida igenom liksom. Sedan vart det så där "ksch" huvudet i väggen …
[Jobbigast? Det är] att inse att jag är inte längre så himla bra som jag trott kanske.

E 209 Det var så väldigt jobbigt, [jag] grät flera gånger varje vecka. Det var väldigt svart runt omkring mig på nåt sätt.
[Det var så jobbigt] det här att känna att man inte klarar saker och ting. Men det har kanske att göra med att det har gått så bra hittills; jag har aldrig haft några som helst problem i [gymnasie]skolan, så att jag behövt anstränga mig nånting.
Det är lite jobbigt att behöva sänka sina krav liksom, sina ambitioner.

E 319 KTH är väl känt för att man ska lära så mycket på kort tid och att det är mycket hårdare här. Vi ska härdas.
Vem har bestämt det då?
Jag vet inte. Arbetslivet kanske.

E 415 Dom [KTH] vet ju att det är en viss procentsats som slutar. Och dom vill inte att dom ska gå här och kosta pengar i två år, utan det är bättre att dom hoppar av efter ett.
Kan du känna så?
Ja, men dom sa ju det! Jag vet inte vem det var som sa det, men det var i alla fall sagt att dom hade gjort … lagt upp det så …
Hur upplever man det då när man studerar, om man hör det där?
Ja, man tycker ju fasen att det är helt otroligt. Jag menar, okey att dom vet att det är en procentsats som hoppar av, men borde dom inte istället försöka göra så att vi inte hoppar av, då? Istället för att bara acceptera att det är ett visst antal …

E 206 För det borde ju finnas en orsak till att man läser just det man gör … eller också är det just bara det att man ska bevisa att man kan det här och sedan när man kommer ut så kommer man aldrig att jobba med det som man har utbildat sig till. För egentligen så känns det som [om] man inte blir inte utbildad inom någonting; man visar bara att man har kapacitet att klara av att läsa in en massa information och sedan så visa på en tenta att man kan det. Så att man är i princip en ganska begåvad person kanske, som kan ta in en massa information. Det här är någon slags chefsutbildningsskola, lite så.

E 205 Det är så pass svåra kurser så det är sällan nu för tiden man känner att man har den här totala förståelsen, tycker jag.

E 206 Här på KTH där får man nästan bara smälta allt man hör, man kan inte förstå allt från början utan man får acceptera att så här är det och sedan kör man vidare på det.

E 207 Jag vet mera saker, men jag vet inte riktigt vad jag ska använda dem till. För att, jag menar, jag tror inte att det som jag lär mig här, det tror inte jag att jag kommer att ha någon större användning av … i arbetslivet.

E 421 [Mekanik] var så oerhört teoretiskt och förenklat på något vis.

V 204 För oftast så lär man sig bara och så har man ingen aning om vad man ska ha det till. Det kan kännas meningslöst ibland.

V 402 Ja, det var nog att det var så väldigt teoretiskt. Att det var mycket matte och sedan fysiken och det där i ettan.
Jag hade nog velat haft litet mer verklighetsbaserat då redan. Att jag hade känt att jag hade kommit in på rätt grej för det första. För det känner man ju inte första året.
Så att jag var väl väldigt kritisk till hela första årets utbildning.

E 408 Det är väldigt teoretiskt, skulle jag säga. Det är mycket läsa.
Det är en lång tid man går, fyra och ett halvt år och så börjar man då med matten, den grundläggande och den ska man använda sedan när man kommer upp då i trean och fyran och det är ju … man glömmer väldigt mycket, det gör man.

E 120 Det är jobbigare än man tror … speciellt i början när det är lite så där chocktillstånd när man kommer.
Man hinner ju inte med att lära sig allting man ska lära sig utan man måste ju sålla lite grann [och ta med sådant] man tror man kan ha användning för i senare kurser och sådana där saker.
Det är lite att springa igenom kurserna.

E 402 Ja, det är nog mycket omfånget, man blir aldrig färdig. Egentligen spelar det ingen roll om man sitter dygnet runt, så hinner man aldrig lära sig allt. Och just att det här att välja ut vad som är viktigt, tycker jag fortfarande är jättesvårt. En del personer har liksom lärt sig, sålla ut, lär sig bara det och struntar i resten. Jag har nog inte fattat det där ännu, utan jag försöker fortfarande liksom få en överblick på kursen, innan jag kan ner på djupet, i ämnet, ja.

E 211 Det ju synd att man får stressa så mycket på labbarna. Man hinner ändå inte förstå nånting.

V 407 När stämningen är att man ska ut så fort som möjligt, då stannar man ju inte upp. Och då slutar man ju tänka själv.

V 402 Det har gått bra. Visst jag klarade tentan, jag klarade kursen, jag klarade mina poäng, men vad kan jag?
Jag är litet orolig för att man kan lära sig så mycket och glömma så mycket inom så kort tid. Det tycker jag är litet läskigt faktiskt.

V 105 Nej, jag brukar inte fråga därför att jag är medveten om att jag inte hänger med. Så jag kan inte ställa de … det känns inte relevant att ställa en fråga när man inte har, liksom, bakgrunden helt klart för sig.
Jag tror att det är för att det går för fort.

E 205 Fråga? Om jag hänger med. Vissa gånger så hinner man ju inte alls med och då är det liksom ingen idé att fråga för det ger ingenting.

E 211 Ja, jag försöker ju ligga i fas med kurserna. Och i ettan låg jag inte så bra i fas, men i tvåan kom jag på att det är jätteviktigt att ligga med och hänga med. Det tycker jag är jättebra, för då hänger man mycket bättre med på övningen. T.ex. det räcker med att man känner igen vissa beteckningar, när det gäller formler. Då förstår man mycket mer än bara stirra på en massa bokstäver så att säga.
Först försöker jag läsa lite varje kväll och ibland hinner man inte räkna så mycket. För räkningar tar ju så lång tid. Men i alla fall, att läsa och förstå hur det här, hur allting hänger ihop och på helgerna brukar jag plugga lite mer då. Jag pluggar egentligen ganska mycket.
… på räknestugorna frågar jag väldigt mycket. Då har jag verkligen förberett mig.
Då har du räknat i förväg hemma?
Ja, det har jag och samlat problem på hög.

E 206 Sedan kommer man så småningom kanske att få en djupare förståelse för varför man gjorde som man gjorde.

E 207 Många gånger sedan när man börjar komma in på tillämpningsämnena, då förstår jag varför!

V 310 Förståelsen i sig kom inte förrän efteråt, kanske. Man vet hur man gör, men man vet kanske inte varför man gör det.

E 402 Ja, jag läste fördjupningskurser inom medicinsk teknik, och det var som en liten ny värld. Det är inte riktigt teknisvärlden, helt plötsligt så är man halvvägs inne på Karolinska. Vi tittade på olika apparater och grejer. Det var faktiskt också [en] väldigt viktigt känsla: här står en apparat liksom, va, det är inte så väldigt teoretiskt allting. Jag kan nog tillverka en sån här om jag nu skulle vilja och får några år på mig. Jag har nog kunskaper för det. – Just det där att det blir konkret, att det blir verkligt.

V 105 Det jag är rädd för, det är sån där enformigheten som verkligen kan ta död på den mest studiemotiverade, även om man är inriktad på att "jag ska bli civilingenjör".

E 310 Det är så himla intensivt tycker jag … Man läser mattekurs på mattekurs, och så kommer fysikkurs på fysikkurs …
Man kunde klämma in nån liten språkkurs eller nånting i ettan eller i tvåan. Nej i tvåan kanske, den är ganska tråkig. Det skulle jag tycka var jättebra.
De flesta som jag har pratat med tycker att det är ganska tråkigt, att man bara läser matte och fysik.

E 205 Man får ju en väldigt ensidig bild av verkligheten. Man ser ju liksom det helt mekaniska i allting.
Personligen ska jag försöka läsa lite filosofi, kanske lite psykologi för att få på något vis en motvikt.

E 314 Ja, jag skulle gärna se att basblocket blandades upp med mer obligatoriska "mjuka" ämnen då som, TMS-kurser som det kallas. Det är många som … som inte vill läsa sådant men jag tycker att det är otroligt viktigt! Till exempel ekonomi. Man kan ju inte vara bara så där smalspårig tekniker, man måste ju förstå mera, kunna kommunicera med folk. Jag tycker också det vore intressant med lite filosofi och psykologi, dessutom har jag funderat mycket på om man inte borde läsa något kort kurs, väldigt kort kurs bara, i manligt – kvinnligt. Man ska ju samarbeta.
Det känns så meningslöst när allting bara är tekniskt hela tiden i basblocket då. För det är ju inte det jag ville jobba med egentligen, jag är inte intresserad av alla elektriska prylar, det finns så mycket annat man kan begära av den här utbildningen som inte visas i ettan och tvåan.

E 319 Det borde ingå som obligatorisk kurs i projektstyrning eller ledarskap för att de flesta människor man träffar på som [själva] inte är civilingenjörer, de säger det att det är störst brist på det är mänskliga civilingenjörer.
Det finns väl ingen som kan läsa en civilingenjörs manual.

V 308 Det hade väl varit kul om det hade varit lite konstnärligare ämnen eller lite mer humanistiska eller något sådant, så att man får blanda lite grann.

E 314 Jag tycker det är mycket roligare att välja själv för det var ju mycket kurser här som jag inte alls var intresserad av att läsa.
De första två åren är jättejobbiga! Då undrar man vad man håller på med egentligen för att det är bara teoretiskt, teoretiskt och man dunkar huvudet i väggen flera gånger. Men sedan så bara öppnas portarna "wow", man har hela KTH:s kurser att välja emellan och man frossar och då är det jätteroligt! Då börjar man se att jag kan bli någonting och det finns så många valmöjligheter.

E 117 Det är mycket att göra, man känner liksom att man inte har tid att sätta sig ner och man har ingen tid för sig själv. Det är svårt att hinna träffa gamla kompisar man har i närheten, att hinna med över huvud taget, sätta sig ner och förstå allting … det kan vara jobbigt att man känner att man inte hinner med det man egentligen borde göra.

V 407 Jag får en känsla av ångest eller vad man ska säga …
Och ångesten bottnar ju i … ?
Det känns som man hinner inte med sig själv riktigt.
Vart tog mitt liv? vart det som jag vill[e]? vart tog det vägen?
Nej, det är för mycket och det är inte så där jättekul.

E 113 Jag har nog tappat bort mig själv flera gånger medan har gått här. Det är ju [bara] skolan som gäller. Det är ingen idé att säga att allting är jättekul heller [när någon frågar].

E 412 När folk frågar mig om KTH då tänker jag ofta på alla saker runt omkring, inte på själva studierna utan allting runt omkring.

E 117 Rent studiemässigt är det väldigt, väldigt jobbigt. Det är väldigt intensivt. Det är mycket att göra liksom både på dagarna och sedan på kvällarna när man kommer hem. Men det sociala nätet är väldigt stort, det är väldigt utbrett. Alla ligger ur fas, alla pushar för att hjälpa varandra så jag skulle säga att det är väldigt, väldigt roligt och väldigt givande. Även om det är slitigt.
Roligast? Ja det är väl festerna man går på, den här sociala biten utanför. Man vet liksom att alla andra har det lika slitigt som jag och man hittar på saker tillsammans. Just det här att sitta och plugga är väl inte så där jätteroligt …

E 310 Det viktigaste för mig här på KTH är sektionslivet … det är [ju] fler och fler som kommer direkt ifrån gymnasiet … som har kvar det här att plugga, plugga, plugga [och] inte kan göra något annat. … det är ju få sekunder [här] när man lär känna folk och [få] kontakter … Nej, själva institutionen …. det är synd att dom missar sånt där.

E 209 På nån sån där gymnasiedag eller om det var nånting i början, men det var nån lärare eller nån studievägledare som pratade som att … ja, dom flesta tappar ju kontakten med sina gamla vänner, men för dom, för dom har man inte tid med när man går på KTH, men här får man nya vänner och så där. Det är väldigt mycket det där att man skall ha hela sitt liv på KTH.
Det tycker inte du är rätt.
Neej.

E 117 Det är förmodligen den roligaste tiden jag haft hittills. Själva nollningen och det här var oerhört roligt, sällan har jag haft så roligt i mitt liv. Så man får så himla mycket studiekamrater och hjälp och stöd och sådant här.

E 122 [Om någon frågar] då säger jag att det är jätteroligt!
Jag var med väldigt mycket på nollningen och då fick man ju massor med kompisar och … det är klart att då gör det att allting går mycket lättare, att plugga och så där. Det är väl bara allmänt kul.

E 402 … så skulle jag nog säga att det är nog den roligaste tiden i ditt liv, som du aldrig, ja som du aldrig kommer att ångra, samtidigt som du kommer nog aldrig vara med om något så himla jobbigt heller, det kräver väldigt mycket.
Kan du utveckla lite mer när du säger det roligaste, vad tänker du på då?
Ja, det är nog hela kamrat-, vänskaps-, alla de banden, och det började ju med nollningen. För mig var nollningen väldigt viktig, man lär känna väldigt mycket folk. Göra väldigt mycket saker gemensamt, mycket konstiga saker som man aldrig gjort förut.

V 310 Att man blev en grupp, man utsattes liksom … alla utsattes för samma lidande.

V 407 Ja, jag var fösare andra året. Vad som slog mig var att folk lekte hela tiden. Att man fick leka som man ville och det tyckte jag var toppenkul.

E 310 Det var intensivt i nästan tre månader, eftersom man levde tillsammans med dom här tio andra personerna. Man lärde sig verkligen att arbeta med varandra. Där kunde man inte bara sätta sig ner och säga nej, jag orkar inte. Man jobbar fram till fem på nätterna och förbereder och övar. Nu kommer jag i och för sig inte ihåg de här kvällarna jag var så här … ehhh, så där jätteledsen och trött. Jag känner att det har gett mycket. Det var verkligen kul. Jag lärt mig att stå och prata inför människor och så där. Man lär sig väldigt mycket.

E 122 Jag tyckte det var lite läskigt först faktiskt, eh … i början, första veckan någonting. De var så himla hårda – Men sedan blev det ju kul när man liksom kom in …

E 118 Det var ganska obehagligt på sitt sätt. Men då så upplevde man det inte riktigt så.

E 209 Det finns ju massor av folk som inte tycker att det är så kul. Men, det är bara det att det ska vara jätteroligt och är det inte det, då får man väl skylla sig själv för man ska engagera sig, för det är så bra. Och vill man inte göra det så, jag vet inte, det tas inte nån riktig hänsyn till det.
[Det gör] att jag har en liten negativ bild av KTH: Eller jag kan inte säga att jag tycker om KTH så där egentligen.

E 402 När jag började på studievägledningen, det var samtidigt när jag borde ha börjat fyran, så hade jag inte riktigt klart för mig vad skillnaderna mellan KTH och THS var för något. Och det, det är så väldigt skarp skillnad egentligen, va?

E 113 Deltar du i någonting på kåren?
Nej.
Jag känner att jag måste ha ett liv utanför skolan.

E 205 Man måste ha roligt också, man kan inte bara studera, det går inte.

E 302 Jag tror att man måste ha någonting vid sidan om som gör att man vet att man är bra på någonting och inte bara hänga upp sig på skolan för att man kan inte vara bäst på elektro.

E 206 Hur menar du då, viktig?
Jag kan inte komma på någonting.

E 209 (Suck). Å, nu står det alldeles still i huvudet, när man får såna här frågor. Nej, jag vet inte, jag kan inte. Jag kan inte urskilja nåt.

E 408 Eh … nja, nej, inget så där speciellt.
Nej, inte i undervisningen så där men …

V 105 Hur menar du då? Upplevelser?

E 402 Ja, nu har jag ju gjort mitt ex-jobb här, det här halvåret och räknas det med i studieupplevelsen?

E 113 Att jag klarar av saker. Att jag liksom kan lita på mig själv, att jag klarar av saker. Om jag liksom jag ger mig den på att göra någonting så gör jag det. Det tycker jag liksom är den viktigaste kunskapen

E 117 … det ger ganska mycket sedan när man ser att jag klarade tentan, jag fixade det, det är en oerhörd push framåt att det ska jag göra bättre, jag kan det, jag fixar det, jag klarar det.

E 314 Att jag har klarat alla tentor.

E 120 Det var att klara första tentan som gjorde att allting släppte lite så man slappnade av.

E 117 Under studierna? Ja studiemässigt vet jag inte. Det var väl att klara tentan. Att se liksom att jag klarade av det här tempot.
Att jag får något bevis på att det är värt att sitta ner och kämpa de där timmarna.
Har du något annat bevis än tentan?
Förståelse. Men det inbegriper jag, att jag satte mig ner och jag förstår hur det hänger ihop och varför det går som det går liksom. För på gymnasiet var det: "här får du en formel, använd den". Så satt man och slog i formelsamlingen och visst, jag har något med meter och jag har något med tiden, här har jag en formel och den passar. Nu kan jag liksom härleda formeln och förstå varför det blir som det blir.

E 118 Viktig upplevelse – hur menar du då?
Ja, viktigt och roligt det är ju inte nödvändigtvis samma sak.
Matten förstås är väl viktigast för framtiden, men jag tycker inte den är roligast.

E 122 Första linjära algebran var ju, tror jag, väldigt viktig.

E 205 Det är rätt fantastiskt, jag trodde inte att man kunde få in så mycket (skratt), i början kändes det ju som en ballong, jag tänkte att "det går inte att få in mer nu" (skratt)
jag läst en — kurs i förväg faktiskt, för att jag tycker att det är väldigt intressant för att det är roligt. Jag blir så där jätteentusiastisk och det tycker jag är jätteroligt att man verkligen hittar någonting som fascinerar en jättemycket. Det tycker jag är kul.

E 301 Den viktigast studieupplevelsen var nog att läsa italienska.
När jag läser italienska så känner jag att jag lär mig någonting nytt. Jag känner att jag kan formulera mig bättre. I fysik där är det så svårt att känna att jag blir bättre. Jag vet att jag kan använda fler formler men det är liksom inte på samma sätt som att känna att "Wow, nu kan jag mycket mer!".

E 402 Jag läste ju en kurs, internationella civilingenjörer. Där var det ju jättebra. Där var det ju ingen mattekurs på något sätt. Där var väldigt mycket diskussioner om helt andra ämnen … det finns inget som är rätt, och det finns inget som är fel, utan man skall bara hitta en bra lösning.

E 310 Nån kurs? – Mattekurserna, tycker jag nästan. Fysikkurserna tyckte jag inte om.

E 205 Det värdefullaste jag lärt dig här på KTH? – Det är nog ett socialt beteende, tror jag. Jag har lärt mig väldigt mycket av att umgås med människor här för det är lite speciellt här. Det är ju väldigt öppet och alla är liksom trevliga mot alla och man organiserar väldigt mycket saker tillsammans och sådant. Det tycker jag är jätteviktigt att lära sig faktiskt.

E 207 Du måste ta vara på … Det är ingen som liksom … du måste ta ansvar för ditt liv själv, det är ingen annan som rycker upp dig och säger att du kan skriva tentan åt dig bara för att du mår dåligt. Du måste klara dig själv …

E 319 De två första åren var ju oerhört viktiga i och med att de fick mig att komma till insikt om att blir man sjuk, mår man psykiskt dåligt, händer det någonting, då klarar man inte studierna och då är man ute. Man får ingen hjälp någonstans.
Hur kan det kännas då?
Ja man blir väl desperat. Man har inte kontroll på läget själv och då behöver man hjälp, men den finns inte att få.

E 412 När folk frågar mig om KTH då tänker jag ofta på alla saker runt omkring, inte på själva studierna utan allting runt omkring.

E 211 Jag tycker i och för sig att det mesta är ganska viktigt det vi lär oss. Men någonting som jag med om under sommaren, jag var ju fadder för nollning. Det tyckte jag är viktigt … för dom nya eleverna ,

E 310 (Suck) Det viktigaste. Svår fråga. Skänderiet tycker jag har vart … viktigt för mig.

E 118 Nej, jag kan inte … nej, jag har inte fattat några definitiva beslut.
Det har du säkert gjort många gånger?
Nej, det kan jag inte säga att jag kan komma på något nu, utan jag förstår nog inte riktigt frågan.

E 211 Ja, jag vet inte om jag tagit nåt beslut.

E 120 Vad menar du då för beslut? – Jag förstår inte vad du menar.
Man går efter vad man tycker själv är roligt.

V 105 Viktigt beslut.... Nä-ej... eller, jag kan inte komma på.
Jag går fortfarande och trevar mig fram, känns det som.
Ångestkänslor, säger du. Vad bottnar de i?
Ja, att jag inte riktigt har vågat kanske göra vad jag egentligen ville. Men så hela tiden så tampas jag med det här att det är arbetslöshet och jag måste ha en bra utbildning och så blir det där dilemmat som uppstår.

E 301 Jag förstår inte riktigt vad du menar med att fatta beslut. Det är inte så förskräckligt många beslut man ska fatta (skratt).

E 103 Vi har ju sådan där labbar. Då tänker man så här och jag ligger efter hur mycket som helst, äh, jag kopierar jag också. Man hinner ju inte. Det går inte, det är helt enkelt omöjligt tidsmässigt.
Ni var tvungna att fuska alltså?
Ja, antingen tar du den eller så kör du i allt annat. Eller så tar du allt annat och kör i den. Kör du i allt annat kommer du inte upp i dina poäng, då får du inga CSN-poäng och då är det kört.
Det var ett taktiskt beslut?
Ja, precis.

E 314 Herregud! De här studierna, det är jättemycket strategi (skratt), taktik och Gud alltså! Så att prioritera, det måste man lära sig, fort alltså.
Det är massa saker som kan skita sig.

E 113 (Suck) Jag vet inte, jag har varit på väg att hoppa av två gånger och …

E 314 Ja, viktigaste beslut var väl att jag inte skulle ta på mig för mycket eftersom jag jobbade halvtid.

E 209 Det var nog att hoppa av kursen X. För att på hösten där, så var det väldigt jobbigt, då var det så där så man grät flera gånger varje vecka för att allting bara. Det var väldigt svart runt omkring en på nåt sätt.

E 301 Annars så var mitt viktigaste beslut att åka till Italien.

E 324 Vi har ju fått välja kurser nu.

E 402 Att fördjupa mig på medicinsk teknik.

E 408 Att ex-jobba utomlands.

V 201 Viktigast beslutet? Det var nog faktiskt [när jag beslutade] mig att engagera mig i spexet ordentligt. Först tvivlade jag: har jag verkligen tid med det. Men sedan är det det här att man måste faktiskt engagera sig i någonting annat, annars så kvävs man av alltihopa.

V 206 Bl.a. bestämde jag att läsa kursen X i juni istället för att läsa den nu för att jag skulle ha lite mer ledigt nu då. Det var ju ganska viktigt för att jag hade tänkt åka till Schweiz och åka skidor.

V 407 När jag kom hem från resan där, så tänkte jag så här att... för det var förra våren jag var ute, och då, då bestämde jag mig för att ta det lugnt. Jag menar, jag skulle kunnat blivit klar på väg och vatten, men så tänkte jag att "nej, jag ska ta det lugnt och så ska jag läsa det jag vill läsa här först".

E 118 Hur du har förändrats som människa under den tid du varit på KTH?
Nä, jag tycker inte det. Inte nån, nån genomgripande förändring sådär. Utan det har bara rullat på.

E 103 Nej … det bara flyter på tycker jag.

E 205 Själva studiets kärna, hur har det påverkat dig som person
Inte så mycket, tror jag.

E 207 Hur du har förändrats som människa på [dessa] ett och ett halvt år
Nej, det tror jag inte. Jag kanske inte ser på livet som [jag] gjorde förut: att det är enkelt.

E 211 Har din syn på kunskap ändrat sig nåt sen du började på KTH?
Nej, det tycker jag väl inte
Har du ändrat dig som människa nåt?
Nej, det har nog inte gjort.

E 205 Jag har hittat någon sorts självförtroende, tror jag … de här studierna är hårda, jag känner att den här nivån kan jag ligga på. Det känner jag mig nöjd med.

E 324 Kanske är att jag är stolt över att jag läser. Om jag väl klarar av det så ger det en självkänsla, som jag märker tror jag.

E 209 På ett sätt tycker jag nog att jag blivit lite säkrare på vad jag kan och vad jag klarar av.

E 319 Jag vet inte om det har med min tid på KTH att göra, utan min tid som människa (!) att jag utvecklats. – När jag började här så visste jag ju inte riktigt vad det var att arbeta som civilingenjör. Det var väl ett syfte med mitt sabbatsår, att få en chans att ta reda på det. … Det har blivit så att studierna i sig är inte så oerhört viktiga. För mig är det viktigare att man mår bra, att man trivs med sitt liv.

V 402 Jag åkte i väg förra året som utbytesstudent i ett helt år.
Jag kom underfund med vem man är litet mer så där, tror jag.

E 301 Jag tror att jag kommer att utvecklas mer en termin i Italien än vad jag gör här under en termin.

E 314 Då trodde jag att man behövde läsa detaljer, nu struntar jag i detaljerna och lär mig det stora hela. Jag struntar väl i syntax, programmering och sådant där, det skiter jag i, jag vill bara veta hur det funkar liksom. Den kunskapen vill jag ha! Jag vill ha bredden.

E 412 Jag är mer effektiv när jag pluggar nu.
Jag tror att jag är mera avspänd nu faktiskt, mer avspänd och tar fram … lite mer att jag vågar ta fram mig själv.
… man får så mycket uppmärksamhet som tjej.

E 122 Jag tror att jag var mycket blygare innan jag började här — När jag började här så var jag rädd att jag inte skulle få några kompisar.

E 118 Men det skulle möjligen vara att jag har lite, vad ska man säga, mer ytliga bekantskaper med folk, och det är lättare med sånt.

V 201 Jo, det har man väl.
Att man som tjej får man lära sig att samarbeta mycket med killar.

V 204 Det har jag nog fast jag vet inte riktigt hur. Men dom brukar säga att man märker att folk går på KTH.

V 206 (Tystnad) Som människa? Jag tror inte som människa men …
Nej, men man lär sig ju t.ex. hur man ska vara och så där.

E 402 Ja, självklart är man ju mer vuxen, fått mera sansade bilder och åsikter och blivit mer lite desillusionerad. När man ser hur dåligt saker och ting fungerar. Och sen när man tänker i vidare banor så inser man så att det är så i hela samhället. Men det har nog kanske mycket med att man blir vuxen att göra också.

E 314 Ja, det är ju naturligtvis när jag förstår (skratt).

E 323 Man ska förstå den. Då är det en bra förklaring.

E 118 Men det är ju lite svårt … det kan man ju inte ålägga på den som förklarar egentligen.

E 122 Ja, fast det beror väl på lite hur mycket man vet själv om det [ämnet] innan.

E 120 … man får någonting förklarat för sig men man förstår ändå ingenting men bara man låter liksom … man väntar ett tag och sedan så nästa dag så har kanske tioöringen trillat.

E 207 Det är en gåva att kunna förklara så att folk … de förstår. Men vissa människor är tyvärr inte lagda …

E 319 Jag är antagligen en teoretiker. Och med den teoretiska kunskapen man har så kan man ju komma till en slutledning och så då att man har ett problem framför sig och med de villkor och de saker som är givna, då har man kommit fram till en sak. Det är häftigt.

E 412 Jag vill ha ganska klart besked. Det behöver inte vara några utsvävningar, utan dom … då frågar jag hellre vidare. Så att … att dom håller sig till ämnet.

E 421 … den ska vara ganska strukturerad och det ska komma ett klart svar på slutet.

E 120 … när någon tar ned det på ens egen nivå och … liksom bryta ned det i småproblem och inte … inte bara att "ja, men det här ska .… det är ju självklart!"

E 113 Den som ska förklara och den som ska förstå är liksom på samma våglängd på något sätt.

E 113 Jag tycker att den ska både ge en … på något sätt en liten bakgrund och ett exempel.

E 415 … men man måste nog gå runt för att få en hel … helhetsbild runt det hela.

E 207 [En bra förklaring det är] att polletten ramlar ner så att jag förstår.
… pusslet är färdigt, kan det ju vara liksom så att de [lärarna] kan säga någonting, de kanske inte förklarar det, jag kanske inte förstår vad de säger ändå men det är just att de säger någonting som gör att jag fattar av mig själv.

E 204 … dra paralleller, för det är absolut lättast att förstå, tror jag.
… att man gör liknelser eller att det fungerar på samma vis som här eller någonting som …
Det hjälper som start och sedan så kanske man måste utveckla.

E 408 … ska innehålla något sådant där vardagligt så man kan associera det till – någonting enkelt.

E 314 … att man får ihop kopplingarna mellan … teori och praktik.

V 103 … det måste gå tillbaka till något verkligt. Det tycker jag är jätteviktigt, för att då … eller då kan det sitta kvar hur länge som helst.

V 204 … så att man kan relatera den till verkligheten eller någonting man har varit med om eller … så att man kan verkligen sätta sig in i det.

E 118 Ja, man har ju väldigt lätt att säga att "den här läraren är dålig", men det är svårt att säga vad som gör en lärare bra.

V 105 En lärare skall vara pedagogisk, självklart. Men vad som sedan innebär att vara pedagogisk, det är väl kanske där snarare frågan ligger. Och det är ju så pass individuellt. Jag vet inte riktigt vad jag själv tycker är pedagogiskt.

E 319 Bra lärare?? Det kanske har mer med undervisningen över huvudtaget. Det kanske inte är läraren i sig.

E 205 Vi är ju 200-300 per årskurs så det blir ju väldigt anonymt men jag tycker ofta att det funkar rätt bra. De finns alltid där om man vill fråga någonting eller prata om någonting och som sagt så är de flesta väldigt trevliga rent socialt, faktiskt! Så att jag tycker att den biten är rätt bra.

E 319 Har du haft någon lärare som du har tyckt väldigt mycket om?
Mm. På KTH menar du?
Ja, på KTH.
Det är lätt att räkna.

E 415 Kurser var inte klara, vi fick inte ut material i tid, det fanns … liksom det var sån oordning.
KTH har ju ett rykte att leva upp till, och jag tycker verkligen inte att dom gör det, och det är ju väldigt dålig reklam för skolan
Vad jag saknar här på Teknis, det är att nog lite mer möjligheten att jobba i projekt, och ännu mer de här plågsamma muntliga redovisningar och projekt.

V 103 En lärare han var helt suverän. Han hade full koll på det här med att lära ut. Och det var för att han var så engagerad. Och också kunde relatera det han liksom så här grejer till verkliga saker.
Blir det personligare då känner man ansvar inför honom då, så att man måste anstränga sig litet extra

E 103 Hans uppgift är väl att försöka förklara och gå igenom satser och så där. Sen är det min grej att försöka komma ihåg dem.
Så att jag kan använda dem, ja.
Sedan dagen eller två dagar före tentan då bankar man in formlerna. Man lär sig dem utantill bara så här.

E 122 … det är ju liksom bara tavlan hela tiden som gäller, att de bara skriver på tavlan hela tiden.
Och då, hur känner du då? När du sitter där och inte förstår.
Jag känner att "ja, men det här läser jag in till tentan" osv, det är lugnt (skratt).

E 211 Så jag vill helst ha en klart, ja slutlig formel. Han kan ju förklara lite vad den här formeln gör. Så kan han ta upp exempel, hur man tillämpar formeln, som jag tycker är viktigare. Jag är inte så mycket för forskningssidan. Så det är inte bara jag, det är jättemånga som dumpar föreläsningarna. Vi sitter och pluggar i nåt grupprum, däromkring.

V 103 Ja, bry sig: Verkligen vara engagerad.

E 206 En bra lärare? Ja, det tycker jag är någon som engagerar sig i sina elever.

V 402 Att man känner att de är engagerade och inte gör det här av rent slentrian.

V 407 Framför allt engagerad, vilja att folk ska lära sig,

E 113 De ska liksom tycka om teknologer! De ska liksom tycka om att personer kommer fram och frågar dem.

E 113 … mera så där personlig kontakt, det ska de ju inte vara rädda för!

E 319 [Förhållandet, samspelet mellan lärare och studenter] ska vara mer personligt. Idag är det ju ingenting alls. Jag kan ju gå förbi en lärare som jag haft ett helt år, en kurs i varje period, han skulle inte känna igen mig.
När han bara går förbi dig. Hur känner du då?
Äh, det spelar ingen roll. Man är så van, så fungerar det.

E 207 Här skiter de fullkomligt i hur liksom hur det går för dig, va, teoretisk sett så är det ingen som vet vem du är.

E 319 För att de gånger jag försökt gå upp på institutionen och få hjälp så finns det aldrig någon.
Du har försökt?
Då måste man nästan boka en tid med dem på en övning. Man kan inte sitta och ha problem och sedan gå upp och få tag på någon. Och dessutom så känns det som om att det är helig mark om man kliver upp. Man är inte riktigt berättigad att gå dit.

E 323 Han ska kunna säga sakerna på min nivå, så att jag förstår vad han säger. Inte bara stå där framme och visa hur duktig han är, utan kunna förklara det.

E 319 … oerhört opedagogiska på den här skolan. Jag har aldrig varit mer om mer opedagogiska lärare. De har inte försökt förstå vad elever tycker är svårt

E 113 En del [lärare] gillar sitt ämne väldigt mycket och [det] verkar som om man inte får förstöra teorin för mycket genom att ställa dumma frågor.
En del [lärare] är inte helt trevliga mot sina studenter. Även om man [studenterna] liksom inte fattar ämnet på en gång så tycker jag man ska ge den en chans liksom, man får vara hur dum man vill i början (skratt), tycker jag.

E 402 [I en kurs] var det någon stackare som räckte upp handen och frågade … och fick svaret: Jag tror du skall ta tillbaks den frågan innan du inser hur dum den var. OK man frågar inte på föreläsningar liksom; oj, oj.

V 201 Det finns ju vissa lärare som absolut inte kan förstå en när man kommer och frågar en fråga.

E 118 [En sak] som jag har retat mig mycket på det är att lärare förstår ju oftast inte frågorna.
Någon frågar någonting, och man [jag] förstår precis vad dom menar, och läraren svarar på någonting helt annat.
Det kan ju vara så att eftersom läraren redan vet så mycket, så tror hon inte att man kan fråga någonting sånt, eller inser inte var svårigheten ligger, eller någonting men … Jag vet inte vad det kan bero på.

E 206 Om man frågar någonting, vilken man ju helst inte bör göra, för att frågar man då får man oftast samma svar en gång till och man har ju frågat eftersom man inte förstod och förstod man inte första gången då lär man inte förstå nästa gång heller med samma förklaring utan det borde vara någon som kan vinkla det på ett annat sätt .

V 402 En lärare som uppmuntrar till frågor … om läraren nästan tvingar fram frågor, så släpper det efter ett tag.

E 207 … att de anstränger sig om folk frågar någonting, att de anstränger sig och försöker fatta vad de [= folk] liksom menar.

E 301 Om läraren är utåtriktad och lyssnar på vad eleverna har att komma med. Det tycker jag är viktigt.

E 120 … drar paralleller till verkligheten så att man liksom vet att, ja, en integral inte bara är en integral.
… ta något exempel som är på ganska låg nivå så att man ser grunderna och sedan när man vet hur det fungerar så kan man väl fortsätta med svåra exempel.

V 204 De [skall] komma med saker från verkligheten eller utifrån, där man själv ska börja jobba sedan.

E 301 Det som är roligt det är när man får lite inside information, tror jag (skratt). Det är ju … så att man känner att man går på ett ställe som faktiskt är hög … teknologiskt.

Att vara en bra lärare innebär:

E 206 Så jag är pojk- … (skratt) eller vad man säger … åt det killiga hållet.

E 319 Jag hade nästan bara killkompisar – jag har alltid varit en typisk pojkflicka.

V 201 Jag vet inte, jag trivs väldigt bra ihop med killar och har väldigt mycket killkompisar.

E 113 Jag ville inte gå på en linje där det var för många tjejer, det var faktiskt ett val också, att jag ville inte … välja lantmäteri eller kemi eller något sådant där.
Vi var bara tre tjejer i min klass på gymnasiet och jag trivdes väldigt bra med det, det var inte så mycket tjafs, man blev ganska uppmärksammad och det var bra stämning där. Det var kul att vara med killar. Det kändes som att det vill jag fortsätta med.
Tjafs det är att om man inte följer med dem och äter på lunchen då säger de "jaha, varför är hon sur på mig?"

V 204 Jag går Väg och Vatten för att på Lantmäteriet är det så mycket tjejer.
I klasser [på gymnasiet] där det har varit mer tjejer har det alltid varit så fjompigt och alla har pratat skit om varandra och så där, så att då tänkte jag att …
Det blir mycket fniss och så där. Jag vet inte. Jag har kompisar som går på Lantmäterier de tycker också att det är jobbigt [för] att det är litet för mycket tjejer.

E 206 Tjejer kan hålla på och fnissa och småprata och det gör killar med men jag tror att killar är lite mer … om de bråkar med någon så då smäller de till den på … ja, i ansiktet då och sedan är det bra, men tjejer håller på och smågnabbas hela tiden så stämningen blir väldigt …

E 207 Om det var 50 tjejer på E? … det kanske skulle bli mycket snackigare, det skulle jag ju kunna tänka mig … eller kackligare, ja. För att … i och med att de fnissar och så där på ett helt annat sätt än vad killar … De sitter ju inte och snackar skit lika mycket va, som tjejer gör. Det skulle säkert bli mycket mer tissel tassel.

V 310 När tjejer jobbar ihop så är det bara en massa kackel och ingen är chef, utan alla befinner sig ungefär på samma nivå, och man är social samtidigt som man utnyttjar varandras kunskaper, (och) killar kan säga att "du sköter det" och lite mer arbetsfördelning. Så kan det ju vara att arbeta med killar. Det kanske kan vara lite negativt om man är tjej, att höra såna saker.
Dom tjejer som har börjat nu, är en helt annan typ av tjejer. Lite ytligare, lite struligare, pratigare, lite mer tjejigare, kan man säga. Om man ser dom på gatan, så tänker man inte "ah, hon är teknolog!".

E 206 Det är många småpojkar som inte har gjort lumpen och de är nästan lite tjejtramsiga faktiskt. Ja, det är själva den sociala miljön … personligen tycker jag inte man hittar massor av kompisar utan man får vara stor och stark själv istället och gå runt och ta vara på sig själv.

E 122 Som tjej får man ju så mycket uppmärksamhet, liksom, eftersom det inte finns så många. Alla tjejer känner väl att man blir någon som alla vet vem det är. Det har väl också gjort att man inte är så blyg längre; man får ju bra självförtroende.

E 205 Jag tycker nästan att man har en fördel som tjejer på Teknis. Man blir ju jätteväl omhändertagen! Att killarna är verkligen rädd om en och tycker om att man är här och hjälper en.

E 412 Jag känner mig uppskattad ofta, Det är säkert för att man är tjej, men man tänker inte på det så [när det sker]. Man tycker det är roligt när folk blir glada att se en (skratt).

V 310 Ibland är det också en fördel att vara tjej. Det finns övningsassistenter som ger en lite flera tips, och tycker att … "ja, henne kan vi ju hjälpa. Hon är ju tjej." Eller … (skratt).

V 407 Man kan visa sig svag, man kan visa att man inte har förstått någonting, utan att det egentligen behöver betyda så mycket. Man accepteras på grund av att man då inte ses som något hot.

E 310 Jag tycker killar är väldigt bra kompisar, tycker jag. Man sitter i datasalen och ser lite, lite, vad skall jag säga, ledsen eller frågande. Då kommer det genast en massa killar och hjälper en. Så man ärhar ju väldigt mycket fördel av att vara tjej också.

E 113 En grej som jag har sagt, som är negativ, till min syster, det är liksom att det är väldigt så där … grabbigt.

E 118 Är man tjej, så är man ju redan speciell från början, på något sätt. Och det kan ju säkert vara bra, men å andra sidan kan det vara svårt att hänga med i deras snack. (Suck)
Måste du göra det?
Det är ju så att det är killarnas värld och vill man hänga med, så får man göra det dom gör.

E 310 Det finns en del nackdelar också med att vara tjej.
… det vara svårt att hänga med i grabbarnas snack .

E 103 Ja, man var ju lite orolig för det var så mycket killar och de killar man sett som gick teknisk – jag gick ju natur – de var de värsta svinen, typ … lumparstilen liksom.
De drar, typ, vitsar om tjejer och lite sånt där.
Ja, de är otroligt sexfixerade.
Och så blir de så otroligt desperata när det gäller tjejer alltså. Det är jobbigt.
Om det till exempel är fest går de från tjej till tjej till tjej och försöker stöta. Och när de misslyckas försöker de tafsa. Nej, de är så desperata. Otroligt.

V 310 Jag har inte råkat ut för det. Det finns ju alltid tjejer som reagerar negativt mot barnsliga killskämt.
För några år sedan var det en tjej som slutade på X-programmet för hon tyckte att dom hade tråkat ut henne med skämt.

E 310 Nja, jag har ju som alla andra på elektro en pojkvän som går här.

E 113 Det är så många som har så där pojkvänner, intressen, allting på KTH liksom. Så man "häh".

E 301 Jag har en tjejkompis och vi pluggar ihop. Man klarar sig nästan inte själv heller. För det är allting någonting som man inte rikigt har fattat, som någon annat har fattat och så har jag fattat det som den inte har fattat.

V 402 Jag och en annan tjej som var ganska likasinnad satt och gjorde någon uppgift. Och det där tog sin tid och det var jättesvårt och vi kämpade. Men vi hade liksom humöret uppe. Vi satt och skrattade. Jag menar att om jag har kul medan jag lär mig någonting så lär jag mig mer.

E 206 Killar är bättre än tjejer på att intala sig själv att de kan.
Mmm, de har lite bättre självförtroende, tror du det?
Ja, visst. Det har de definitivt.

E 209 Ibland kan det kännas som att killar kanske inte tar åt sig [= tar vid sig] lika mycket. Att de har lättare att bara gå vidare på något sätt. Att tjejer kanske gräver ner sig mer i varje enskild liten sak. Men det vet ja inte.

E 301 Jag tror att man som tjej måste försöka hålla ett eget bra självförtroende för att killar som börjar på elektro alltid har väldigt bra självförtroende.

V 310 Och sedan är det det här med osäkerheten. Om jag söker jobb, exempelvis. Att jag då inte vet vad jag kan och inte vet vad jag är värd, inte vet hur mycket pengar [jag skall ha] i lön eller om jag kan vara en chef. Jag tror att killar vet sånt mycket bättre. Dom kan hantera såna situationer "coolt".

E 207 Eh … det är väl dels det att du har inte alls samma kommunikation mellan lärare och elever så att … lärare … Här skiter de fullkomligt i hur liksom hur det går för dig, va, teoretisk sett så för det är ingen som vet vem du är. Så du måste helt enkelt ta ansvar för dina studier själv. På gymnasiet, där liksom hade de en viss koll i alla fall så att svarade de inte då kunde man alltid gå fram och fråga på ett helt annat sätt än vad du kan göra här.
Här är det ju ingen som bryr sig om du hoppar av. Det blir ett streck i en bok bara och "hon tyckte inte att det var kul". Du måste vilja det! Naturligtvis har man sina dalar och toppar. Ibland så tycker man att det är för djävligt . "Vad fan går jag här för, jag fattar ju ingenting, jag är ju jättedum!".

E 113 För killarna här, det är som om de känner någon slags gemenskap bara för att de är så här killar, det är lite så där … och man kan nog inte riktigt komma in … om man inte liksom inte är som en kille, då kan man inte bli en del av den gemenskapen riktigt. Så det är på något sätt upp till en själv bara "ja, du … men du är ju lite grabbig, då kan du vara med".

E 421 I början i alla fall, var väldigt jobbigt att gå här just för att det var så få tjejer och jag tyckte att jag fick liksom skrika och bråka … När man gjorde grupparbeten var det ingen riktigt som lyssnade på vad jag sa,

E 206 För att som tjej att gå här måste man vara mer framåt än som kille att gå här, … Men måste verkligen vara stark som tjej för att klara av att gå här, det tror jag.
… och det är råare klimat när det är mycket killar.

E 122 Det inte är jämställt att just tjejerna ska bli kallade för minus.

E 301 Att upprätthålla sitt självförtroende? Jag vet inte. Jag tror att man måste ha någonting vid sidan om som gör att man vet att man är bra på någonting och inte bara hänga upp sig på skolan för att man kan inte vara bäst på elektro.

E 209 Och så är det ju mycket killar. Så det blir lite grabbig stämning. Och så där. Ibland kan det bli lite otrevlig stämning om det är en föreläsare [som] inte är så bra. Det blir mycket så där … Huuh.

E 117 tjejerna ofta sådana, de ser liksom person och föreläsare och undervisning som en stor helhet … killarna ser föreläsningarna "ja, det är fakta som står på tavlan". Så visst man har ett annat synsätt. Vi tänker lite olika, det gör vi helt klart.

V 302 Jag tror tjejer är bättre på att ge positiv kritik. Eller försöker vara uppmuntrande.

E 319 Utbildningen är upplagd för väldigt länge sedan. Och KTH är segt att få att röra på sig. Och för väldigt länge sedan fanns det inga tjejer här och alltså är utbildningen upplagd för bara killar och killars sätt att tänka.
Om den skulle vara litet mer anpassad för tjejer hur tror du att det ska se ut då?
Ett litet projekt att göra inom just det här området [skulle innebära] mer självständigt tänkande än att bara sätta sig på en tenta och göra de här typtalen.
Vi hade ett seminarium på ett arbete ganska nyligen. Och en tjej kan oftast lägga fram någonting som hon tror på väldigt hårt och så avslutar med "eller hur" eller "vad tycker ni". Inte för att hon är osäker, utan för att hon vill ha bekräftelse på att "det här vara rätt". En kille skulle aldrig göra så, han "så här gör vi", "nu gör vi det".

V 103 Man har tänkt att de här föreläsningarna är direkt för killarna och att vi tjejer är där ….
Dels är det exempel som går ut på manliga grejor, om man säger så, inom citationstecken. Man förutsatte att väldigt många visste väldigt mycket om bilar.
Sådan är deras värld är och de har inte reflekterat över det att det kunde vara något annat. Det kanske inte finns någon kunskap om att kvinnor upplever det annorlunda. – Det skulle det kännas svårt att ha den diskussionen med de här herrarna på institutionen X. De distanserade sig något.

V 201 Är det något killar inte tycker är intressant, så har de en tendens att planka allting rakt av och så är de av med det. Jag tror det är samvetet som spelar in att en tjej, jag vet inte om jag kan prata för alla tjejer sådär, men jag känner väl kanske att jag inte har samvete att göra så riktigt, utan jag måste sätta mig in i det på något vis. Jag vet inte, det är väl någon dum föreställning man har, tror jag.
Det är väl mest rädslan att det ska komma någon gång och fråga mig om det här och jag vet att jag har läst det, men jag har ingen aning om vad det var, tror jag.

V 204 Så tror jag att tjejer läser instruktionerna först och sedan gör det [uppgiften]. Killarna försöker på en gång utan att ta reda på vad egentligen de ska göra.
Vet du varför de gör så?
Det kanske är mer spännande.

V 402 Det är nog typiskt tjejer att det ska vara perfekt från början.
Vissa killar lägger kanske inte ned så stor vikt vid att man ska förstå på en gång utan känner att … ja, men jag kör på så får jag se om det håller.

V 310 Jag måste vara väldigt säker på min sak innan jag går ut med det. Medan killar kan komma med påståenden som dom bara har ett hum om, kanske, och verka jättesäkra.

E 103 Det skulle vara kul att ha kvinnliga föreläsare.
… man kanske skulle känna sig mer hemma.
[Nu är] det bara är en massa killar som babblar.

V 204 Det vore roligt om det var litet mer kvinnliga lärare på KTH, faktiskt.
Gamla farbröder som är upp emot 60 är ofta ganska inkörda i det som de alltid har gjort och så fortsätter de på samma sätt.

E 319 Ja en kvinnlig lärare förstår ju kanske bättre vilken situation man sitter i som ganska ensam tjej. Ensam är man ju inte, men vi är ju inte så väldigt många heller. Och kanske vilka problem man har som tjej. Just det där med att man blir uppstressad lätt och oroar sig över onödiga saker.

V 310 Vi hade en kvinnlig övningsassistent, det kändes så skönt (skratt). Ja, och då kändes det som att "hon tänker precis som jag".

E 421 Men sedan är det väl också just det här att jag tycker, som många assistenter, att de ser på en först som tjej och sedan som någonting annat och det skulle jag ju slippa om det var en kvinnlig lärare. Det blir … det blir inte samma … och det skulle jag nog tycka var skönt också.

E 314 Ifall det t.ex. då är en manlig föreläsare som … eller övningsasse som är ung, så att säga. Då kan man ju alltid gå och inbilla sig och … saker och ting, "oh, nu tittade han på mig" och liksom (skratt).

E 113 Om en tjej frågar, då är det ofta så här lite attityden "jaha, vad vill du då lilla gumman?".

E 204 Det var någon föreläsare som när vi frågade några saker, sa: "men lilla gumman … ". Det skulle han nog inte säga till en kille …

E 323 Labbassistenter och såna där, kan ibland förklara utan att sucka. Det är nästan som att "du är tjej, du kanske har (skratt) lite svårt att förstå, vi får sakta ner här".

E 421 Det är alltid lite så där – när man redovisar – att "oj, oj, oj, så bra då!" för någonting som inte är så jäkla bra. Men det som om det skulle vara förvånande. (Suck)
Ja, men det var … det var också det där som jag sa att de liksom, antingen så ska man kunna … man blir liksom aldrig en i mängden för antingen så behöver man inte kunna någonting för att man är tjej eller så ska man kunna … tre gånger så mycket för att vi hela tiden blir särbehandlade.

V 206 Vi satt och tittade på sådana här kartor … och då skulle vi justera nån apparat genom att ta isär två ben. Då tittade han på mej och en annan tjej som var på bland trettio killar och sa: "ja, ja, ni tjejer, ni behöver inte göra … " (skratt) eller … jag vet inte.
"ja, du är ju tjej, du behöver lite extra hjälp" eller "vi förklarar det här lite mera."
Hur kan du känna då, när du hör sådant?
Jag tycker att han är gammalmodig (skratt).

E 204 Jag sökte praktikplatser förut och de flesta var väldigt trevliga men det var en karl som sa rätt ut så här "ja, men du är ju tjej, vad kan du ge oss?"

V 302 Häromdagen på ett studiebesök [mötte vi] gubbar i 50-60-årsåldern som fortfarande har fruktansvärt konservativ syn på tjejer trots allt. Och det gör mig så otroligt trött. Jag blir verkligen då så där Åhh … ni får skylla er själv gubbar, ni ska ändå ut snart. Det har hänt ganska mycket ändå.
Tycker du att det har påverkat dig?
[Det är sånt som gör att] tekniska utbildningen blir betraktad som tråkig.

V 310 Skulle jag ut och söka jobb nu då skulle jag få lite ångest. De tittar hur gammal man är och om det är dags att skaffa barn.

V 407 Nackdel att vara tjej? Inte här på teknis. Det är sen när man kommer ut i arbetslivet, som det blir svårare.
Man ser nu när man går på slutet att vissa killar klär sig i kostym och slips – dom börjar bli lite viktiga. Och det är få tjejer som gör så. Dom [killarna] har redan karriären utstakad.
Helt plötsligt kan ens kamrater från teknis förändras; killar förändras när dom kommer ut i arbetslivet. Helt plötsligt kan man inte prata kamratligt med dom.

The long hours seem to be regarded as a virtue in themselves not as a necessary evil which they believe is required to become an engineer. 'Soft'"Soft" courses such as Arts with far fewer contact hours are often mentioned with scorn. Most women I would suggest would prefer a more balanced life in which time can be devoted to other interests and responsibilities.

Jag ser på sätt och vis Norges Tekniska Högskola som en representant för mycket av det negativa i mansrollen. Det är en streberskola … Arbetsbördan är i allmänhet så stor att man inte får tid till att tänka på andra saker, man blir likriktad och en fackidiot.

We became concerned about why women students speak so frequently of problems and gaps in their learning and so often doubt their intellectual competence. We had also become aware of the fact that, for many women, the "real" and valued lessons learned did not necessarily grow out of their academic work but in relationships with friends and teachers, life crises, and community involvements. Indeed we observed that women often feel alienated in academic settings and experience "formal" education as either peripheral or irrelevant to their central interests and development.

Armstrong, J. (1995) Women Engineers in Tertiary Education in Australia: the structural and cultural barriers they face Proceedings of Second National Conference on Equity and Access in Higher Education, Melbourne.

Bauhn, P. (1998) Mening och moral. Tvärsnitt (2) p. 3-14.

Baxter Magolda, M.B. (1992) Knowing and Reasoning in College. Gender-Related Patterns in Student´s Intellectual Develpment. San Francisco: Jossey-Bass Publishers.

Belenky, M.F., Clinchy, B., Goldberger, N. & Tarule, J.M. (1986) Women´s Ways of Knowing. The Development of Self, Voice and Mind. BasicBooks, HarperCollins Publishers. ISBN 0-465-09213-6

Clincy Gunnel för inhy, B.M. (1990) Issues of Gender in Teaching and Learning. Journal of Excellence in College Teaching. No 1. p. 52-67.

Florman, S. (1987) Skriv av ur WANKATC. (1987)The Civilized Engineer. St Martin`s Press, New York

Harding, S. (1991) Whose Science? Whose Knowledge? Milton Keynes Open.University. ISBN 0-335-09761-8.

Karlqvist, A. (1997) Från eftersatt till eftersökt – Om kvinnliga studeranden på Kungl tekniska Högskolan Avdelningen för teknik- och vetenskapshistoria, KTH, Stockholm.

Kvale, S. (1996) Inter views. An Introducation to Qualitative Research Interviewing. Thousand Oaks, CA: Sage p. 124.

Kvande, E. (1982) Anpassning och protest. Kvinnovetenskaplig tidskrift. Lund 1982. No 3. p. 42-51.

Marton, F., Beaty, E. & dall´Alba, G. (1993) Conceptions of Learning. International Journal of Educational Research, 19. p. 277-300.

Marton, F., Hounsell, D. & Entwistle, N. (1997) The Experience of Learning. Implications for Teaching and Studying in Higher Education. Edinburgh: Scottish Academic Press.

Pavelich, M.J. & Moore, W.S. (1996) Measuring the Effect of Experiential Education Using the Perry Model . Journal of Engineering Education, October Volume, p. 288-292.

Perry, W.G. Jr. (1970) Forms of Intellectual and Ethical Development in the College Years. New York: Holt, Rinehart and Winston, Inc.

Ramsden, P. (1992) Learning to Teach in Higher Education. London: Routledge. ISBN 0-415-06414-5.

Scheja. M. (1997) Tid för lärande. En empirisk belysning an studenters studiesituation på utbildningsprogrammen Datateknik och Elektroteknik. Stockholms universitet. Pedagogiska institutionen .

Stawström , C-O., Beskow, B., Ericson, M., Frenckner, K., Lundberg, M. & Nilson, L. (1996). Teknologernas arbetstid - en studie vid KTH 1996. Arbetstidstudier för teknologer: Kungliga Tekniska Högskolan.

Säljö, R. (1997) From Recipient to Co-producer – Learning in the Age of Technologies. Proceedings from the Second International Conference on Teaching Science for Technology: Cognitive Apprenticeship. Ed. Sören Törnkvist KTH. ISBN 91-7170-219-9.

Törnkvist, S. & Ek-Nilsson. K (1996) Nollning. On student-based initiation rites. The Case of the Royal Institute of Technology, Stockholm. Internrapport från avdelningen för Ingenjörsutbildningens Didaktik, KTH.

Törnkvist, S. (1998) Creativity: Can it Be Taught? The case of Engineering Education. European Journal of Engineering Education, Vol. 23, No. 1. p. 5-12.

UNDP Human Development Report (1998). New York-Oxford: Oxford University Press. p. 33 ISBN 0-19-512459-9.

Wankat, P.C. & Oreovicz, F.S. (19XX)Teaching of Technology ...................93)Teaching Engineering. McGraw-Hill, Inc. ISBN 0-07-068154-6.

Wankat, P.C. (1997) Engineering Education. Not Enough Engineering and Not Enough Education? Proceedings from the Second International Conference on Teaching Science for Technology: Cognitive Apprenticeship. Ed. Sören Törnkvist KTH. ISBN 91-7170-219-9.