Vissa matteproblem tar det 2000 år att lösa — Gunnar Johnsson
    De gamla grekerna grubblade mycket över tre konstruktionsproblem med passare och linjal: cirkelns kvadratur, kubens fördubbling och vinkelns tredelning. De lyckades dock aldrig och på 1800-talet visades att alla tre konstruktionerna är omöjliga att utföra. Jag skall skissera de banbrytande idéer som ledde fram till dessa slutsatser samt diskutera varför det tog så lång tid att lösa problemen. Denna diskussion berör också in- och utlärning av matematik i allmänhet.
Fre 25 aug 9.15–10 Sal D1 samt 13.15–14 i Kista

Det här med tal och räknande, hur kom man på det? — Eike Petermann
    Litet om talens idéhistoria.
Fre 25 aug 9.15–10 och tis 29 aug 11.15–12 Sal Q1

Slumpvandring — Kurt Johansson
    På väg hem från festlokalen försöker du ta dig hem genom att upprepat antingen gå ett steg norrut, ett steg söderut, ett steg västerut eller ett steg österut, alla med lika sannolikhet. Kan du vara säker på att du förr eller senare kommer hem?
Tis 29 aug 11.15 Sal D1

Kvinnor i matematiken; en historisk tillbakablick — Gunnel Roman
    Jag börjar med att berätta om Pythagoreerna, ca 500 f Kr, och fortsätter via Hypatia, ca 400 e Kr, mot nutid. Den sista kvinnan jag talar om är Sonya Kovalevsky som blev Sveriges första professor i matematik i slutet av 1800-talet. Detta blir ingen lektion i matematik utan jag kommer endast i stora drag nämna kvinnornas matematiska forskning. Det viktigast här är berättelserna om de olika kvinnonas liv och deras ofta mödosamma väg för att få syssla med matematik.
Fre 25 aug 9.15–10 och tis 29 aug 11.15–12 Sal E1

Från geometri till algebra — Lasse Svensson
    En stor del av matematikens utveckling handlar om olika försök att skapa ett språk i vilket vi kan beskriva våra rumsliga erfarenheter -- ett försök att algebraisera geometrin. Jag skall berätta en del av denna historia.
Fre 25 aug 9.15–10 och tis 29 aug 11.15–12 Sal F2

En kort historia om matematisk statistik och dess tillämpningar — Boualem Djehiche
    Matematisk statistik kan användas för att förstå fenomen där slumpen spelar en viktig roll. Börsutveckling, väderprognoser, försäkringsrörelser, utvärdering av läkemedel, tillförlitlighet hos stora tekniska system t.ex. rymdraketer osv utgör exempel på område där slumpmässiga företeelser spelar en viktig roll. Med utgångspunkt från några av dessa exempel tänker jag berätta om den matematiska statistikens roll för en bättre förståelse av fenomenet slump.
Fre 25 aug 9.15–10 och tis 29 aug 11.15–12 Sal M1