SV Werder Bremen - DIF 3-2 (2-2)
0-1: Bo Andersson (2)
0-2: självmål (8)
1-2: Brand (18)
2-2: Hobsch (25)
3-2: Pfeifenberger (67)
Publik: 19800
Arena: Weserstadion
Seger mot Bremen var ett måste för att Blåränderna skulle ha en chans till gruppseger och vidare kval till UEFA-cupen, men det var nog ingen av oss elva nedresta Gårdare som på allvar trodde att DIF skulle kunna rubba Werder på bortaplan, speciellt inte som Baggen, Nebo och Jesper Jansson inte var med (Werders färska europamästare med Dieter Eilts i spetsen saknades visserligen också).
Om det berodde på den allmänna fotbollsyran i Tyskland, eller om det var för att man hade storfrämmande på Weserstadion vet jag inte, men Bremen-borna hade i alla fall gått man ur huse och redan tre timmar innan matchstart var det fullt med folk i rörelse runt arenan, som vid matchstart var så gott som fullsatt. Efter att ha konstaterat att vi djurgårdare inte såg så farliga ut, släppte man in tyskar även på vår sektion, och de var trevliga (en hade till och med den goda smaken att ha med sig en svensk flagga), även om inte alla uppskattade att vi stod upp. Dock stod det faktiskt "Stehplatz" på biljetten.
Det har gått knappt två minuter när Bosse Andersson på vanligt kämpamanér lyfter in 1-0 till DIF. Vild glädje i västra kurvan förstås, och sköna minnen från matchen på Olympia förra säsongen, då Bosse slog till redan i första minuten, kommer tillbaka.
I åttonde minuten slår Super-Bo ett inlägg från höger som Werders storvuxne brasilianare Baiano vänligt nog förpassar i eget mål, och en chockad tysk hemmapublik undrar vad som står på. Samtidigt som vi svävar på små moln och undrar hur länge det ska hålla, får Werder en frispark i ganska bra läge. Den blir dock resultatlös och vi pustar ut.
Werderspelarna verkar dock ha kommit över den värsta chocken och börjar trycka på mot Magnus Lindblad I DIF-målet, och i 18:e minuten reducerar Werder genom Brand till 1-2 på ett lågt skott i bortre hörnet från vänsterposition inne i straffområdet. Zorro slår sedan en bra frispark i 22:a minuten, innan tyskarna kan kvittera (Hobsch) efter en dubbelhörna tre minuter senare. En missad undanrensning av Zoran och en miss av Lindblad gör att det ser ganska virrigt ut i DIF-försvaret, men 2-2 står sig till halvtid.
Djurgår'n får en hörna i början av andra. Zorro lägger den, men tyskarna tar hand om bollen. Strax efter har Werder en farlig chans, inlägg från höger och skott utanför, men Järnkaminerna krigar, och speciellt Martin Åslund river och sliter. Han vinner bollen vid högra hörnflaggan och får in ett bra inlägg, men Bosse får inte träff med skallen.
I 67:e tar det roliga slut när Pfeifenberger nickar in 3-2. Werder fortsätter att pressa och radar upp chanser. Det är nästan så att man hoppas att matchen ska ta slut så att siffrorna inte skenar iväg.
Med en kvart kvar att spela gör Grönhagen två byten: Berka och Kajan kliver av, Carlos Banda, som ju nätade i förra tipscupmatchen, och nye Anders Bengtsson kommer in. I 83:e tråcklar sig sedan just Bengtsson in i straffområdet från vänster, men skottet är för lamt.
Ett par minuter för slutet gör Grönis sista bytet. Bosse går ut och Christian Gröning in.
DIF lyckades skapa några chanser i slutet, men flytet verkade vara förbrukat, och till slut blev resultatet det väntade, men vi som var där kände oss nöjda och glada ändå, eftersom Järnkaminerna kämpade bra och bjöd upp till en kul match. Bäst var Martin Åslund och, som vanligt, Kung Johan. Det verkar som om DIF har börjat hitta formen igen, och det lutar åt tre pinnar borta mot Malmö när Allsvenskan startar om på nytt.