DIF Fotboll matchrapport

Halmstads BK - DIF 1-0 (1-0)
1-0: Smith (22)
Publik: 5659
Domare: Martin Ingvarsson
Arena: Örjansvall

DIF:s laguppställning Betyg (1-5)
Thor-André Olsen 2
Stefan Alvén 3
Kenneth Bergkvist 2
Johan Andersson 2
Kleber Saarenpää 1
Markus Karlsson (73) 2
Magnus Pehrson 1
Jesper Jansson 3
Fred Persson 3
Kaj Eskelinen (75) 1
Fredrik Dahlström 2
Zoran Stojcevski (73) -
Martin Åslund (75) -


Den här matchen var inget som kommer att gå till historien. Järnkaminerna fick inte spelet att stämma ordentligt någon gång under hela matchen. Inte heller Halmstad gjorde någon höjdarmatch, men trots det kunde de hålla undan till seger ganska enkelt.

Förutom målet som var en grov markeringsmiss, var Djurgårn's försvarsspel stabilt så när som på en oroande faktor: Kleber Saarenpää. Han blev gång på gång ifrånsprungen av kvicka Halmstad-forwards varpå Johan och Alvén fick gripa in med halsbrytande räddningsåtgärder. Baggen i målet gjorde ingen stormatch. Visserligen räddade han ett givet 2-0-mål i med en svettig dubbelräddning i första halvlek, men han gjorde flera enkla misstag och skänkte bland annat bort två hörnor.

Det på papperet så starka mittfältet med Jansson och Pehrson i mitten och Kajan som släpande forward blev en besvikelse, framför allt på grund av Mange Pehrson som hela tiden krånglade till det för sig. I stället för att slå en säker passning i första läget, trasslade han in sig i dribblingar och svåra situationer. När Mange får ordning på spelet, kan det dock bli riktigt trevligt, för Jeppe Jansson visade fina takter med bra brytningar och genomtänkta passningar. Tillsammans med Alvén var han bäst i DIF för dagen.

Djurgår'ns anfallsspel var en sorglig historia. Mange Pehrsons oförmåga för dagen att slå vettiga passningar gjorde att Kajan kröp neråt i banan för att få bollkontakt. Fredrik Dahlström fick då ensam jaga hopplösa långbollar. När varken Bosse eller Nebo finns att tillgå, måste DIF ha en bollmottagare som Kajan på topp. Dahlström är en bra målskytt, men han måste få trevligare bollar att jobba på.

En annan sorglig historia var domaren Martin Ingvarsson. Nivån var löjligt låg, och i varje kamp om bollen blåstes för frispark åt endera hållet (oftast för hemmalaget). Därför var det patetiskt att se den plötsliga 100%-iga nivåhöjningen när Kleber vräktes omkull innanför straffområdet i en nickduell. Det var en solklar straff, även med normal regeltolkning. Med Ingvarssons mått mätt borde det allra minst ha renderat hemmaspelaren en arkebusering.


DIF:s hemsida