DIF Fotboll matchrapport

DIF - IFK Göteborg 0-1 (0-1)
0-1: Andersson (43)
Publik: 6034
Domare: Lennart Elofsson
Arena: Stockholms Stadion

DIF:s laguppställning Betyg (1-5)
Thor-André Olsen 3
Peter Langemar (75) 2
Johan Andersson (89) 4
Kleber Saarenpää 2
Stefan Alvén 3
Kaj Eskelinen 3
Jesper Jansson 3
Magnus Pehrson 4
Markus Karlsson 4
Nebojsa Novakovic 2
Bo Andersson 3
Martin Åslund (75) -
Zoran Stojcevski (89) -


Till den som har skall varda givet, eller vad det heter. Inte nog med att IFK Göteborg har hur mycket pengar, poäng och SM-guld som helst. De ska dessutom sno åt sig tre poäng efter att ha blivit utspelade av Djurgår'n.

Redan från start satte Blåränderna press på Göteborgs försvar. Mange Pehrson och Markus Karlsson var giganter på mittfältet, där IFK:s betydligt namnkunnigare spelare inte hade särskilt mycket att säga till om. Trots detta markanta spelövertag, skapade DIF dock inga direkta målchanser i första halvlek. Istället var det Göteborgs Andreas Andersson som petade in 0-1 i slutet av halvleken efter passivt försvarsspel från framför allt Kleber.

Andra halvlek fortskred ungefär som första, utom att Djurgår'n nu lyckades komma till vassa avslut flera gånger. Jeppe sköt några tunga skott. Kajan brände flera chanser, bland annat satte han en retur i stolpens insida från straffpunkten. Farligast blev det dock i slutskedet, när Martin Åslund kämpade till sig bollen på vänsterkanten, pressade sig förbi sin back och spelade snett inåt bakåt till Bosse. Trots hård bevakning sluggade sig Bosse på järnkaminvis fram till bollen och satte den klockrent i ribban. Aaargh!

Efter två matchers frånvaro var nu Baggen tillbaka i målet. Jag själv var lite tveksam till detta. Han rosade väl inte direkt marknaden innan skadan, och Mange Lindblad har sett stabil ut. Nåväl, Thor-André skötte i alla fall sina uppgifter väl, med bland annat en bra räddning på Göteborgs enda skott i andra halvlek.

Frånsett passivitet vid målet såg backlinjen stabil ut. Bäst var som vanligt Johan Andersson, denna gigant bland giganter. Som ni kanske har märkt i någon tidigare matchrapport, uppskattar jag Johans spel. För mig är det obegripligt att Tommy Svensson inte testar honom i landslaget. OK, landslagets mittbackar håller hög klass, men förr eller senare måste de bytas ut. Johan, född -74, är definitivt framtiden, speciellt som han nu verkar ha lugnat ner sig på varningsfronten.

Mittfältet var en fröjd att skåda. Mange visade kvaliteter som vi inte har sett sedan inledningen av förra säsongen. Både Kajsa och Jesper kom igång igen efter bottennappet mot Packet. Det största glädjeämnet var nog ändå Markus Karlsson, som gång på gång skapade farligheter längs vänsterkanten. Han är ett riktigt fynd.

Efter ett tags tillfällig sinnesförvirring under derbyt, föll Nebo tillbaka i gamla gängor igen. Han slutade kämpa, alltså. Störst nytta gjorde han vid hörnorna, som han slog bra, och som blev farliga vid flera tillfällen. Radarpartnern Super-Bo, däremot, kan man inte beskylla för att inte kämpa. Hans tröja var förmodligen ett antal kilo tyngre efter matchen. I DN i söndags kläckte Göran Löwgren ur sig att han inte kunde förstå hur Bosse kunde ha platsat i Portugal. Nej, men så är det ju inte så mycket som du förstår heller, Göran.

På söndag är det dags för en tripp till Tommy Svenssons hemtrakter. Med det här spelet ska vi massakrera Öster.


DIF:s hemsida