Antag att en funktion f(z) har singulariteter av typ poler (ex.vis nämnarens nollställen i en rationell funktion) i punkterna u, v och w. Om man då vill Laurentutveckla f(z) omkring z = zo uppstår en situation som illustreras av figuren nedan:Det komplexa planet delas in i ringformade områden av koncentriska cirklar med medelpunkt i zo så att varje cirkel går genom någon singulär punkt.
Cirklarnas radier blir alltså i tur och ordning
u - zo
,
v - zo
resp.
w - zo
.
I varje ringformat område (inklusive den inre blå cirkeln och den yttre obegränsade gula ringen) finns då en viss Laurentutveckling av f som representerar funktionen i området i fråga.
Ex: Antag för enkelhets skull att f(z) är en rationell funktion, som alltså kan partialbråksutvecklas. Vi antar också att den term i f(z) som svarar mot singulariteten u är: fu(z) = A/(z - u), dvs u är en s.k. enkelpol.
(På samma sätt antas singulariteterna v och w återfinnas i fv(z) resp. fw(z) så att
f(z) = fu(z) + fv(z) + fw(z).)fu(z) kan utvecklas på två sätt omkring zo.
Dels genom
(*) Denna utveckling, som vi benämner Lu(z), gäller för
z - zo
>
u - zo
.
Dels också genom
(**) Denna utveckling, som vi i stället kallar Uu(z), gäller för
z - zo
<
u - zo
.
På motsvarande sätt erhåller man utvecklingar för fv(z) och fW(z):
fv(z) = Lv(z) för z - zo
>
v - zo
.
fv(z) = Uv(z) för z - zo
<
v - zo
.
fw(z) = Lw(z) för z - zo
>
w - zo
.
fw(z) = Uw(z) för z - zo
<
w - zo
.
Därmed får f(z) = fu(z) + fv(z) + fw(z) följande utvecklingar i de fyra områdena I, II, III och IV givna i figuren nedan:
![]()
I. f(z) = Uu(z) + Uv(z) + Uw(z)
II. f(z) = Lu(z) + Uv(z) + Uw(z)
III. f(z) = Lu(z) + Lv(z) + Uw(z)
IV. f(z) = Lu(z) + Lv(z) + Lw(z)Obs! Om utvecklingscentrum zo sammanfaller med en singularitet u, utgör termen A/(z - u) = A/(z - zo) sin egen Laurentutveckling omkring zo. Ovanstående procedur är alltsdå inte tillämplig.