En komplex funktion F av de reella variablerna x och y kan skrivas på formenF(x,y) = u(x,y) + i v(x,y) Den fråga som brukar ställas är om F har en derivata med avseende på den komplexa variabeln z = x + iy.
Som vi har sett är svaret på denna fråga: Ja, om Cauchy-Riemanns ekvationer är uppfyllda.Ett alternativt och ganska slående villkor är följande:
Skriv om F(x,y) genom att införa variablerna
z = x + iy , = x - iy
eller omvänt
x = (z + )/2 , y = (z -
)/2i (Se ex.vis Ex 1 i 2.1 , s.47).
Antag att man då får F(x,y) = G(z,
).
Det visar sig nu att z-derivatan existerar endast om
inte ingår i funktionen G.
Villkoret att
inte ingår kan ju formuleras
(*) G = 0
(G
står alltså för den partiella derivatan av G med avseende på
.)
Allting klarnar nu om man bestämmer G
uttryckt i derivator med avseeende på x och y:
Man får efter litet räkningar:
(**) G = (ux - vy)/2 + i(vx + uy)/2
Man ser nu att villkoret (*) är ekvivalent med de två C-R-ekvationerna eftersom både real- och imaginärdelen i (**) måste vara 0.
Slutsats: Istället för C-R-ekvationerna kan man använda villkoret (*).
Ex1: F(x,y) = (x-iy)/(x2 + y2) =
/(z
) = 1/z = G(z,
) där alltså
G = 0.
F är alltså deriverbar överallt där den är definierad, dvs. för z
0.
Ex2: F(x,y) = x2 + y2 = z
= G(z,
).
Här är G
= z och vi har alltså deriverbarhet endast i z=0.
Och eftersom funktionen bara är deriverbar i en isolerad punkt, är den inte analytisk någonstans.( Se vidare avsnitt 2.4!)