Darwin blev kontinuist efter sina möten med eldsländarna och chimpanshonan Jenny. Wallace var exceptionalistisk, och höll människans tänkande så komplext att han ville undanta det från evolutionen.

Romanes (viktorian) fick en sådan hög uppfattning av husdjurens (hundar och katter ) att han tillerkände dem tänkande psyken som gjorde medvetna val. Bernanos kom att benämnas mentalist i motsats till instinktivisterna som betraktade djuren som automater drivna av instinkter.
Thorndyke motsatte sig och ansåg sig visa att ex.vis hundar som kunde öppna dörrar gjorde detta bara upprepade en viss handling som gav vissa resultat.
Behaviouristerna kom senare att helt avfärda mentalismen.

Under 1800-talet och början av 1900-talet betraktades apor (oftast chimpanser) som lustiga figurer man kunde ha tepartyn med.
J. Goodalls chimpansstudier på 1960-talet förändrade detta och kom att återupprätta respekten för chimpanser. Goodaal var vetenskapligt naiv och tenderade att personifiera sina studier. Men resultaten kom ändå att 'demolera exceptionalismen'(MR). Här föler några försök att definiera människans (Ms) särart gentgemot de högre djuren samt invändningar som kan resas:

1. M är ett politiskt djur (Aristoteles)
2. M. är den enda varelsen som har sex för nöjes skull (Augustinus) (MR:"The reformed libertinist should know.")	Det tycks bonobos också göra
3. M är den enda organismen som kan resonera (Cartesius)	Goodalls chimpanser tycks resonera.
4. M är den enda som kan göra medvetna val (Marx)	Goodalls chimpanser d:o
5. M kan göra redskap	Det gör chimpanser och också vissa fåglar
6. M är den enda som kan göra medvetna val	Goodalls chimpanser d:o
7. M kan förmedla förvärvad kunskap till senare generationer	Chimpanser och späckhuggare har bildat olika ät- och jaktkulturer.o
8. M är den enda som för krig och dödar motståndarna	Chimpanser !
9. M har språket	Liksom chimpanser, valar osv. Men OK. Här finns en stor skillnad. d:o
10.M är den enda som kan föreställa sig hur andra tänker.	Delade uppfattningar här. Chimpanseungar tycks kunna lura sig till fördelar. Och spegelneuroner finns ju även hos andra primater.
11. M är den enda som har en moralisk uppfattning	Detta argumenterade Darwin emot.

Social flexibilitet

Däremot föreligger inte alls en liknande social tröghet. Generna tycks inte bestämma kulturen i lika hög grad. Bland högre primater kan man ofta härleda sociala skillnader från miljöfaktorer som tillgång på och utbredningen av mat.

Exempel: Gorillor och chimpanser. Gorillorna (bergsd:o ?) är bladätare och behöver tillbringa en stor del av den vakna tiden med att äta.Hanarna sprider sina gener genom att samla ett harem och vara stark och hotande mot andra hanar. Han behöver därför inte konkurrera med många parningar och behöver inte utveckla så stora testiklar. Barnamord förekommer (som hos björnar) då en ny hanne tar kommandot. Chimpanser äter däremot mest frukter (men även kött). Sådan mat hittas ofta i så rikliga mängder (stora fruktträd) att det ofta blir tid över till social samvaro med ex.vis främmande grupper. Harem blir därför svåra att bevaka. Chimpanshanar parar sig därför ofta och har stora testiklar. Honorna tycks para sig med så många hanar som möjligt, kanske för att skydda barnen från hotande hanar.

Bonobos har en mindre aggressiv kultur (möjligen genetiskt/evolutionärt orsakat av den tidigare nämnda självdomesticeringen med frambringande ab barnsligare beteenden) Honorna har ett slags systerskap som ger dom mycket dtörre inflytande. De tycks oftast vara de styrande i sin grupp.

Människorna utvecklade parbindningar i samband med införandet av elden och kokkonsten enligt en teori (R. Wrangham), som alltså återigen fokuserar på maten. Kokad mat tonar ned kravet på effektiv tuggning. Elden tämjdes omkring -1.6 - 1.9 Mår. Ungefär då började också käkbenen och tänderna i storlek. Honornas relativa storlek ökades. Man antar att mat ansamlades och det blev nödvändigt att skydda sig mot mattjuvar. Honorna löste det så att de skaffade sig en manlig väktare. Senare infördes arbetsdelning. Hanarna jagade, honorna samlade.

Genetiska hårddata

Den första kända genen som tycks vara unik för människan är en CMAH-gen som kodar för ett enzym som i sin tur bildar GCsialsyra (Varki, 1990-t). Alla apor har det enzymet (och många andra djur) och lagrar sockerarten i kroppen, utom i hjärnan! (Man vet inte varför).
Men människor har alltså inte GCsialsyra i kroppen (och det hade inte Neanderthalarna heller). Däremot har vi ACsialsyra. Människor får ofta allergiska reaktioner mot GSsialsyra. Varki visade att vår CMAHgen hade påverkats av en 'jumping gen' (DNA-sekvens som härrör från retrovirus) som (kanske för c:a 2.5 -3 Mår sedan) hade hoppat inom genen och därvid råkat stryka en 92-bitars DNAsekvens. (MR: Ungefär som ett datavirus hade slagit till).
En djärv men naturlig hypotes är att denna mutation kan ha något att göra med människans hjärnexpansion. Kanske är närvaron av GCsialsyra i kroppen (utanför hjärnan) hos övriga primater ett hinder för hjärnans expansion. Och kanske eleiminerades detta hinder hos människan då tillförseln av GCsialsyra helt stängdes av i hela kroppen genom denna mutation.