3.3 Språk
K8 s.215-216









Genetisk bakgrund.

. FOXP2-genen har visat sig vara relaterad till människors språkbehärskning. Mutationer som förändrar genen orsakar språkdefekter. Men chimpanser och möss har också denna gen så den är inte tillräcklig för språkutveckling. Svante Pääbo har visat att genen har förändrats 4 gånger, 2 gånger innan vi och chimpanserna skiljdes åt och två gånger därefter. Senast för 200.000 år sedan uppträdde en ny mutation som snabbt tog över helt hos människan. MR diskuterar om denna mutation kan ha något med vår språkutveckling att göra och favoriserar teorin att den förändrade genen inte var orsaken till språket utan snarare att den valdes under det förändrade evolutionära tryck som språkutvecklingen innebar.

Hos chimpanser sköter FOXP2 om förbindelser mellan finmotorikcentra och perceptionscentra. Hos människor (där genen kanske fått en längre aktivitetsperiod) sköter den också om förbindelser till delar som har hand om finmotorik för munnen och talorganen. MR påpekar att både spegelneuroner och talorganneuroner finns i Brocas area i hjärnan. Även gester kontrolleras i Brocas area.

K8 s.217-221.

Gestteorin

Bl.a ovanstående genetiska bakgrund kan stödja gestteorin som innebär att människans språk först utvecklades som ett teckenspråk och först senare som ett talspråk.
Andra indicier:
  • Apornas 'talcentrum' och vårt 'utropscentrum' (skratt, skräckrop m.m.) ligger på samma ställe i hjärnan. Men människans riktiga talcentrum ligger i vänstra delen där chimpansernas centrum för gester, grepp och munrörelser sitter.
  • Människor använder gester vid tyal, även när de talar i telefon.
  • Människan började gå c:a 1 miljon år innan hjärnan började växa. Gestteorin förklara detta med att de frigjorda händerna utgjorde ett incitament till språkutveckling via gester.
    R. Dunbar föreslår att de frigjorda händerna användes till grooming. Senare uppstod behovet av en sorts social grooming gällande flera personer samtidigt, vilket alltså tillgodosågs av (tecken)språk. R. Dunbar observerar att skvaller är en av den vanligaste användningen av språk . Och grooming är en sorts skvaller.
  • På skelett kan man avläsa utrymmet för nervknippen i nackkotorna. Apor har en liten trång kanal, men människor en betydligt bredare som svarar mot den nervmängd som behövs för att styra andningen under tal. Detta och andra fossila talkännetecken har fått vissa paleontologer att förlägga införandet av talat språk till för endast 70000 år sedan.
  • Å andra sidan är förmågan att gestikulera gammal. Lucy (3.5 Mår) kunde göra mycket med händerna, bl.a. kasta saker.

Så språket kan alltså ha uppstått i gestform, kanske i samband med sista FOXP2-mutationen för 200 kår sedan för att övergå i tal kanske för 70 kår sedan.
W. Stokoe har funnit att i teckenspråk svarar substantiv (föremål och deras form) mot temporala loben och verb (rörelse) mot den frontala loben på andra sidan den Sylvianska klyftan. Språket uppstod kanske när dessa delar av hjärnan kom i förbindelse och kanske var det händerna som åstadkom detta.
K8 s.221-229.

Språk och kultur

. MR föredrar gestteorin därför att den sammanställer gester (manuell skicklighet ) med imitation och talat språk. Dessa tre faktorer menar Mr är de främsta kulturskapande redskapen. MR tror också på symbolism som en viktig kraft för hjärnans expansion ock kulturernas framväxande. Två ideer om detta:
  • (Terence Deacon) Kombinationen av förmågorna att imitera och empatisera ledde till möjligheten att representera ideer med godtyckliga symboler. Och vidare till att referera till personer och händelser i dessas frånvaro. Därmed växte en kultur fram och i denna nya miljö uppstod ett evolutionärt tryck efter större hjärnor så att bärarna kunde lära sig att ärva de kulturella fenomenen.
  • Susan Blackmore utvecklade Dawkins membegrepp.
    Memernas förmåga att ockupera hjärnorna ledde till ett selektionstryck som bidrog till att driva fram expansionen av hjärnorna. Ju bättre kroppen var att kopiera ideer desto bättre klarade den sig.

Men kulturererna utvecklades långsamt i början. Paradexemplet är den acheuliska handyxan. Den uppfanns tydligen av Homo ergaster för 1.6 Mår sedan och bibehölls oförändrad i drygt 1 Mår. Nu var den enastående i sitt slag, svår att överträffa (utan att uppfinna stål) för jakt på stora djur. Men varför gjorde man inte spjut- och pilspetsar, dolkar och nålar? En förklaring (M. Kohn) skulle vara att utvecklingen inte drivits av överlevnadstänkande utan av sexuell selektion som kan ha varit mer konservativ vad gäller produktutveckling.

Men sedan skedde en teknisk revolution för c:a 50kår sedan (tidigare i Afrika: 300 kår sedan). Man har funnit målning, kroppsprydnader, handel över stora avstånd, ler- och benartefakter, ny stendesign osv.
MR menar (som i sin bok 'The origin of virtue') att den nya kulturskapande faktorn var arbetsdelning och därav följande utbyte av varor. MR:"Utbyte spelar samma roll i kulturell evolution som sex i biologisk." Handel sammanför kulturella innovationer (som hjulet med dragdjuren) på sammas sätt som "däggdjuren kombinerade mjölkkörtlar med moderkakor".

Slutsatsen är enligt MR att utvecklingen för 50 kår sedan skedde utan att ändra människans psyke. Kulturen tycks vara vagnen inte hästen. Skillnaden mellan oss och våra afrikanska förfäder för 100k år sedan är inte hjärnan eller generna utan den ackumulerade kunskapen möjliggjord av konst, litteratur och teknologi.
Men vad skedde mellan 500 kår och 200 kår sedan för att möjliggöra det kulturella lyftet?
Jo, något genetiskt måste ha hänt som ändrade hjärnans konstruktion något. Kanske inte i ASPM-genen även om den påverkar hjärnans storlek. Mer sannolikt då att någon omdragning av förbindelser i hjärnan gjorde det. Kanske FOXP2 som kan ha påverkat språkutvecklingen. Men det är kanske osannolikt att vi redan nu har snubblat på lösningen Men MR förutspår att det beror på ett litet antal gener eftersom utvecklingen kom så snabbt.
Detta menar MR visar igen genernas förmåga att svara på erfarenheter. De är kuggar inte gudar (cogs not gods).

Från nätet kan inhämtas att största hjärnexpansionen inträffade på Home erectus tid (från 900 cm3 för 1-1.7 Mår sedan till 1200 cm3 för 500 Mår sedan. Tidiga Homo sapiens (300-400 kår sedan) hade också 1200 cm3 vilket nästan är vår hjärnstorlek.) Tidig expansion alltså, före språket?