2.2 Personligheter, IQ och kön.
K3 s. 81-88

Personlighet

Begreppet 'personlighet' förekommer nästan inte i MR, men omtalas ofta i praktiken, särskilt i kapitel 3 om tvilligforskning. Personlighet kan då ses som ett kluster av delvis instinktiva beteenden. De personligheter som omnämns som ärftliga (efter studier av separerade enäggs- och tvåäggstvillingar, samt av adopterade syskon) är (Bouchard m.fl 80-90-t.):
OCEAN-personligheterna (Lewis Goldberg: O: Openmindedness, Conscientiousness, Extraversion, Agreeableness, Neuroticism )som tycks tycks vara ärftligt bestämda till 40%, 10% familjebestämda till 10%. 25% är unika personliga påverkningar (olyckor,...) och 25% är mätfel(!).
Liknande siffror gäller för kroppsvikt.
Mobbningsbenägenhet tycks vara mycket ärftlig liksom kriminalitet.
Personlighetsdrag som beror av flera gener tycks ge högre ärftlighet (och större skillnader mellan enäggs- och tvåäggstvillingar.)

Man finner dock en sorts vitaminC-effekt: Familjen har oftast negligerbar effekt, om det finns en någorlunda vettig familj. I frånvaron av en sådan kan dock miljöeffekterna bli stora.

Det som inte är så väldigt ärftligt är:
Sinne för humor, matpreferenser, politisk och religiös tillhörighet (men åsiktsglöden är ärftlig).
K3 s.89-96

IQ

IQ ligger någonstans mittemellan. IQ vid hög ålder är mer ärftlig än vid låg ålder, vilket visar skolningens relativa betydelse.
Dessutom framförs hypotesen att IQ-läggningen snarast yttrar sig som en benägenhet att välja viss miljö/bekantskaper ('attitude rather than aptitude') vilket skulle kunna visa sig vid högre ålder då den valda omgivningens roll har spelat roll en längre tid.
50% av IQ anses vara ärftlig, 25% beror av delad miljö (familj m.m) och 25% är unika (personliga) miljöfaktorer.
25% familjepåverkan är alltså högre än för de personlighetsdrag som nämnts ovan.
Observera att man finner en Cvitaminseffekt här också. I extremt fattiga familjer märks en IQ-sänkning som inte kan vara ärftlig.
Man får det litet paradoxala resultatet att i materiellt jämlika samhällen spelar ärftligheten en större roll för IQ m.m. än i ojämlika samhällen.

Det 'är ett olöst problem att de gener som medverkar till låg IQ, neuros, (latent) kriminalitet osv. inte försvinner.
MR: Det kanske finns en princip som bevarar sällsynta gener under evolutionen så att mångfalden bibehålls-

Flynn-effekten säger att IQ varje decennium har ökat 5% i medeltal sedan mätningarna började. Denna märkligt kraftiga effekt visar att miljön påverkar (liksom för medellängden). Troligen visar sig skolans genomslagskraft. Skolundervisningen bidrar till att barnen mer eller mindre medvetet övas på IQtestliknande frågor.
K2 s. 52-63.

Kön

Könsroller behandlas i Kap. 2, bl.a. i samband med Money-Diamond-historien. Money var en övertygad blank-slatare som hävdade att könet var helt socialt bestämt. Diamond var skeptisk. Money lät en pojke med skadade könsorgan få en operation och en uppfostran som flicka. Han rapporterade om fallet som en entydig framgång. Men BBC bl.a. fick nys om fallet och visade att fallet var en tragedi. Pojken hade till slut bytt tilbaks och levde som en pojke.

Bland personlighetsdrag som har visats ha skillnader i utbredningen mellan könen märks de som kan beskrivas med inriktningarna empatisering - systematisering. Empatisering = inlevelseförmåga har en övervikt bland kvinnor och leder ofta till intresse för vad D, Dennett kallar folk-psykologi. Systematisering (manlig övervikt) leder istället till folk-fysik och kan i sin extrema form (med frånvaro av empati) återfinnas hos folk med autism eller Aspergers syndrom.Det senare tillståndet har av några beskrivits som extrem manlighet, som alltså är invalidiserande på ett annat sätt än vad extrem empatisering (kvinnlighet) gör. Två kända tester antas visa på brist resp. förekomst av empati:
  • I vanföreställningstestet får barnet se en person A ta bort ett föremål från en låda utan att en annan person B ser det. Barnet tilldfrågas om hur många objekt person B tror att det det finns i lådan. (svårt utan empati).
  • I falska fototestet tas en polaroidbild på ett motiv varefter motivet ändras. Barnet får frågan hur polaroidbilden ser ut. Detta klaras oftast av Aspergerbarn.
S. Baron-Cohen har undersökt detta och även gjort experiment med spädbarn, som visats ha könsskillnader i fråga om intresse för ansikten.
Dikotomin empatisering-systematisering har visats svara mot reella skillnader i hjärnan: M.hj.a. hjärnscanners har man (C och U Frith) visat att olika hjärndelar lyses upp då man läser en historia som fordrar inlevelse och då man läser om fysikalisk orsak och verkan.