Om man misstänker att det finns heltalslösningar till en
polynomekvation kan det löna sig att titta på konstanttermen
i ekvationen.
Vi exemplifierar med en tredjegradsekvation med heltalskoefficienter.
Betrakta ekvationen:
- (*) x3 - 2x2 - 13x - 10 = 0.
Man inser att produkten av ekvationens tre rötter måste vara 10.
Ty, om rötterna är a, b och c, kan ekvationen (*) skrivas
- (**)
(x-a)(x-b)(x-c) = 0 eller x3 - (a+b+c)x2 + (bc+ac+ab)x -abc = 0.
Jämförelse
mellan (*) och (**) (och särskilt deras konstanttermer) visar att abc=10.
Därmed kan man välja lämpliga kandidater till heltalslösningar av (*) bland faktorerna i 10 = 1.2.5.
Även motsvarande negativa tal: -1, -2, -5 är naturligtvis också tänkbara.
Det visar sig att ekvationen (*) har rötterna -1, -2 och 5.
Observera att metoden bygger på att koefficienten för den ledande termen (i exemplet: x3) är 1
och att ekvationens koefficienter är heltal.
Däremot kräver metoden inte att alla tre rötterna är heltal eller att alla är reella..