K-portföljernas användarbarhet. (En påminnelse)

Den praktiska användningen beror av sammanhanget:

• Under inläsningen av en kurs kan konstruktionen av en K-portfölj fungera som en del av instuderingen eftersom arbetet med att strukturera ett visst faktastoff är ett sätt att nå förtrogenhet med innehållet.

• Under de vidare studierna av andra ämnen ger en K-portfölj i ett ämne möjlighet att snabbt hämta information som kan behövas i ett annat ämne. Dessutom får man möjligheten att naturligt relatera olika ämnen till varandra.

• Efter fullbordade studier uppstår behovet att återvinna och aktivera den kunskap som under studierna delvis har passiviserats eller helt glömts bort.En K-portföljsamling (som väl också kan kallas E-folio) får då kanske i första hand funktionen att påminna om detta delvis bortglömda stoff, i andra hand att snabborientera om innehållet och i tredje hand, efter uppdateringar och finslipningar, att fungera som ett kraftfullt, individuellt kunskapsverktyg.

Vad bör då en K-portfölj innehålla?

• Varje ämne innehåller några huvudidéer.
  Det är förmodligen nyttigt att försöka ge en egen formulering av dem i termer av någon instruktiv tolkning ( derivata =lutning el. hastighet osv. ) tillsammans med en hänvisning till den exakta definitionen.
  Detta gäller kanske inte de allra mest basala begreppen som definitivt bör ha fastnat i ryggmärgen men det finns ju fler.
  Förakta inte fysikaliska eller andra tolkningar av matematiska begrepp.
  Också välgjord grafik kan i detta sammanhang vara ett bra komplement.

• Det är alltid lättare att förstå hur delarna i en mekanism fungerar när man ser mekanismen i funktion. .
  Överflyttat till matematiken betyder det att matematiska begrepp ofta förstås bäst när de uppträder i fungerande resonemang, dvs i förståeliga bevis eller problemlösningar.En bra samling överskådliga sådana, gärna med åtföljande kommentarer, bör alltså vara en tillgång i en portfölj.

• En typ av problem är de där Maple eller liknande program används i lösningen. Eftersom Maple-lösningar ofta kan användas för större beräkningar är de tacksamma att lägga in som exempel på ett kraftfullt verktyg och dessutom belyser de ofta grundbegreppen från ett nytt håll.
  Se bara till att det som utförs av Maple förklaras tydligt i portföljexemplen..
  Dessutom har Maplesessioner den fördelen att de lätt kan översättas till HTML och därmed införlivas i en K-portfölj.

• Vissa fakta kan samlas i lätt överblickbara listor.
  För matematikens del gäller det formler och liknande.
  Formelsamlingar kan visst höra hemma i en K-portfölj, men se till att det klart framgår vad samlingen innehåller.

• Vissa fakta kan bestå av udda men väsentliga detaljer av den typ som förekommer som svar till FAQ (frequently asked questions; svenska VAF, vanliga frågor).
  Varför inte en egen VAF-avdelning med svar på självupplevda problem?

• Det är an vanlig iakttagelse att man har lättare att komma ihåg sådant som kan förknippas med någon mer eller mindre dramatisk händelse.
  Nu är det kanske ovanligt svårt att hitta sådana just i en matematikkurs, men varje associationsmöjlighet som leder in i ämnet bör ju utnyttjas i en K-portfölj:
  traumatisk upplevelse på en tenta,
  läraren som kom av sig mitt i en härledning,
  när jag hade rätt och de andra fel om en integralsubstitution osv.
  Det gäller bara att utforma dessa heta länkar så att denna effekt utnyttjas.

• Det kan på flera sätt vara upplivande med någon annorlunda strukturering av stoffet.
  Det finns exempelvis det historiska perspektivet som , använt på rätt sätt, mycket väl kan ge en välstrukturerad faktasamling.
  Även tillämpningsperspektivet kan vara till nytta, om du har en bra samling slående och för dig själv instruktiv samling av matematiska beskrivningar med åtföljande eleganta problemlösningar.

• Bland webbsidorna för kursens första del fanns en avdelning för kursflanering som avsågs innehålla en del belysande stoff med anknytning till ämnet utan något krav på inlärning eller full förståelse. Flaneringen skulle kunna fungera , var det tänkt, som en mental förberedelse för mer målinriktade studiesessioner.
  Sådant material kan ju mycket väl också fungera i en K-portfölj, särskilt om materialet är grafiskt tilltalande.
  Förmodligen är sådant material lättare att hitta på nätet än mycket annat av det som nämnts här.

Slutligen några mer formella synpunkter.

• K-portföljen består i sin grundform troligen av en eller flera listor med länkar.
  Användbarheten ökar sannolikt om varje länk förses med information utöver den som får plats i länkens (klickbara) namn.
  Kommentarer som karakteriserar innehållet i det avsnitt som länken leder till bör alltså vara till nytta.
  Även på innehållssidan (dvs i de dokument som länkarna leder till) är textanvändningen viktig.
  Om dokumentet ex.vis är en grafikfil bör den nog helst läggas in i ett HTML-dokument där en beledsagande text kan anknytas.
  Detta för att framtida sökmotorer ska få chans att hitta i portföljen när du själv har glömt detaljerna.

• Länkarna bör nog leda till överblickbara avsnitt som portföljkonstruktören (du) har eller har haft en viss förtrogenhet med.
  Du har förmodligen själv en samling bokmärken/favoriter i din webbläsare som efter en tid förlorat sin aktualitet genom att du helt enkel har glömt vad de innehöll och som innehåller så pass mycket information att det är svårt och tidskrävande att återfå överblicken över dem.
  Sådana problem uppstår sannolikhet inte om man använder ett modulsystem vid utformningen av länkarna.
  Modul betyder i detta sammanhang något avrundat, överblickbart helt.
  Grovt sett bör nog eftersträvas en modul per länk och en huvudidé per modul.

• Senare under studiernas gång kommer det nog att bli behov av att finna särskiljande effekter som kan karakterisera enskilda ämnen och som hindrar hindrar den samlade kunskapsmassan att flyta ihop till en amorf smet.
  Om man dessutom lyckas avspegla eventuella relationer mellan ämnena på E-Folions startsida vore det naturligtvis ett extra bonus.
  Här har den grafiska kreativiteten (och skickligheten att hantera grafikprogram) stor betydelse för resultatet. Med c:a 20 ämnen att hålla reda på borde det dock vara en utmaning att hitta någon metod som hjälper dina egna associationer att flyta i rätt riktning.