Nils Trowald:

1.Pedagogiska trender.

1. Konstruktivism (Läraren hjälper eleven att konstruera sin egen kunskap.)
   Undervisning kan ibland hindra lärande.

2. Provens betydelse (Proven styr VAD, HUR och NÄR (ATT) eleven lär sig.)

3. Individuella inlärningsstilar.

4. Holism och integration (->3.a)

5. Uppfattningsperspektivet (-> 3.b) (F. Marton)

6. Aktivitetens roll (bearbetning av stoffet) (-> 3.c)

7. Social kompetens (arbetsgivarperspektivet).

8. Ökad pedagogisk elevmedvetenhet.

9. IT förändrar pedagogiken. Flexibelt lärande.

   (+ 9 punkter till.)

2a. Pedagogisk modell:

Används så att Mål och Utvärdering jämförs i relation till ramen, individerna, metoderna.

2b. Om språket

-Utöka skrivtiden med 1 timme i samband med ökade krav på språket.

-Invandrare har konstaterats vilja få krav på språket.

3. Lärandet.

3a. Holism-atomism

Man behöver spikar att hänga upp kunskapen på
(krit-bath-bathe-historien där viss kunskap förknippas med genomgripande upplevelse.) Enligt F. Marton är den bästa spiken:
Helheten ur studentens perspektiv.

(GJ:"Man minns fungerande helheter.")

Tre ex. på misslyckad/lyckad undervisning relaterad till fokuserin på helheten.

1. Kemi väcker ofta förväntan hos 12-13-åringar (explosioner, konstiga lukter, Dr. Jekyll,..) men intresset svalnar snabbt p.g.a. plottrigheten ('vi måste börja från början'):
   atomer, per. systemet kemiformler osv.
2. Cykling. Carolina lär sig cykla på en eftermiddag efter stark fokusering på uppgiften. Tänk om undervisningsetablissemanget fått hand om hennes utbildning istället: (Memorering av den sönderplockade cykelns delar, cykelns historia, snabbkurs i mekanik osv.)
3. Apelsinen i Umeå. Lyckad inledning av kursen i Röntgenteknik genom den konkreta uppgiften att ta reda på hur apelsinen hur många kärnor apelsinen har och om den går att äta efter undersökningen.

3b. Studentperspektivet (Jfr Martons tes ' ..ur studentens perspektiv.'
Citat:"Största felet med oss lärare är att vi svarar på tusentals frågor som ingen elev har hunnit ställa." (Carl Rogers)

Taxi-exemplet:- Hur tar jag mig till Stureplan? -Ja, var är du nu?

Vägbeskrivningen till bonden (-Tredje avtagsvägen till vänster. -Men det var faktiskt den fjärde!. -Ja, men den vägen gick ju bara till golfbanan.)

Har att göra med hur man lägger upp undervisningen då studenterna har mkt skiftande förkunskaper. Men också med att man glömmer fort om ens eget perspektiv saknas.

Bo Furugren (kemiprofessor) upptäckte att eleverna efter ett år hade glömt precis all kemi. (Han tog reda på det genom att bjuda in dom ett år efter tentan och ge en ny liknande tenta). Nästa år lät han studenterna rita och berätta om sina föreläsningar i kemi. Det blev trer ganska naturliga grupper, varav en (med flera högbetygare) var helt ute och cyklade.
Han differentierade undervisningen i början och lyckades på det sättet utmärkt.


3c. Aktivitetns betydelse

Aktivitet betyder här aktivitet i hjärnan (mest): Hjärnbarken cortex tar emot stimuli, men måste först aktiveras av RAS (Retikulära aktiveringssystemet) för att kunna ta emot stimulit. Och sedan aktiveras RAS av cortex i sin tur (som när man jagar upp sig i mörkret ensam hemma).

Så därför kan det vara gynnsamt att föraktivera hjärnbarken med lagom fysisk aktivitet, klia sig i huvudet eller lyssna på musik (!) Detta leder till att bearbetning av kunskap kan vara gynnsam, både förbearbetning och efterbearbetning.

Förbearbetningsexempel:Mental förbearbetning.
En norsk professor bad eleverna före sin föreläsning att skriva ned allt de kunde om pH-värden. Titta på det 2 och 2. Och efter ett kort tag 4 och 4. På så sätt var ju marken plöjd, när han sedan började sin pH-föreläsning.

Efterbearbetningsexempel: Fredagsboken.
Varje fredag fick eleverna 1 timme att skriva ned allt de hade lärt sig under veckan. Boken lämnades sedan in.
Den boken fick användas på tentan!

4. Examination.

1. Krav - men inte överkrav (Man blir trygg av krav.)

2. Utnyttja tentan som styrmedel.

3. Mer målrelaterade prov.

4. Mer holism (mindre atomism)

5. Mer integration (mellan ämnena)

Pedagogiska fakta:

• Tentamensperioder är inte bra (Ebbingshaus c:a 1890)

• Flera olika sorters prov är bra.

• Instuderingsfrågor är inte bra (Flyttar fokus från bredden, helheten.)