Lärare inte tillräckligt bra på att lära ut matte Matteundervisningen fungerar dåligt. Lektionerna är ofta upplagda på ett sätt som försvårar för eleverna att lära sig, visar en ny avhandling. Ämnet matematik är ett sorgebarn i den svenska skolan. Mer än var tionde elev misslyckas på de nationella proven i årskurs 9. Och ett IG i slutbetyget gäller ofta just kärnämnet matte. Madeleine Löwing, forskare med många års erfarenhet både som matematiklärare och utbildare av blivande lärare, har studerat vad som händer under ett antal vanliga mattelektioner. Hon satte mikrofoner på sju lärare, som arbetar med elever i årskurserna 4 - 9 i flera olika västsvenska skolor. Samtliga lärare anses av kollegor och skolledning som både duktiga och ambitiösa. - Mitt första intryck av lektionerna var också att det fungerade bra. Men bilden förändrades när jag läste igenom mina utskrifter och analyserade vad som verkligen hände, förklarar Madeleine Löwing. Den inspelade kommunikationen mellan lärare och elever visar att de ofta pratar förbi varandra. Ibland beror det på att läraren är så stressad att hon inte ger sig tid att lyssna ordentligt. Istället förklarar läraren vad hon tror är elevernas problem. Det går inte att skylla stressen på att klasserna är för stora. De undervisningsgrupper som studerats bestod av mellan 13 och 20 elever. - En viktig orsak till att det blir fel i kommunikationen är istället att lärarna inte har tagit reda på vad eleverna kan. Det finns en utbredd rädsla för att använda diagnoser och de flesta lärare saknar därför kontroll över elevernas förkunskaper , säger Madeleine Löwing. Inga samtal om matematik Hon hävdar vidare att lärarnas val av undervisningsmetoder inte heller är de bästa. Eleverna sätts ofta i grupper för att kunna hjälpa varandra - samtidigt som läraren känner press på sig att individualisera. Resultatet blir att eleverna arbetar i sin egen takt, i hög grad styrda av ett läromedel. Eftersom de snabbt kommit olika långt i boken har de ingen större nytta av varandra. Det blir därför inga samtal om matematik i gruppen, däremot ofta prat om privata saker. - Eleverna behöver tala matematik. Annars har de inget användbart språk för att förstå de uttryck och metoder som beskrivs i boken. Eftersom många har samma problem, blir det långa väntetider innan läraren kan ge dem hjälp. Bättre vägledning Madeleine Löwing efterlyser mattelärare som tar ett större ansvar som arbetsledare. Om fler elever ska klara av matematiken krävs att någon introducerar nya moment, förklarar begreppen och lär eleverna att prata om matteproblemen. - En annan slutsats är att det inte räcker att ha läst matematik och pedagogik var för sig. Lärarna behöver bättre vägledning och utbildning i hur de ska undervisa just i matteämnet. På fredag disputerar Madeleine Löwing med sin avhandling på Pedagogen i Mölndal. Anne Johansson 031-62 42 10 anne.johansson@gp.se