Några kommentarer till Linköpingsartikeln:
Måns Eriksson
Nedanstående från blogg
The URI to TrackBack this entry is:
http://nihonshu.blogsome.com/2007/04/12/svenska-forskare-ifragasat
ter-darwin/trackback/
1.
Beroende på exakt vad det är som nedärvs kan det väl visst
vara ett motargument mot darwin Om läsförmåga kunde ärvas vore det
väl intressant Men jag håller med dig om att artikelns inlärt
beteende var långt ifrån nåt sånt och snarare ett
sjukdomstillstånd. Jag tycker i alla fall det är intressant att vi
kan påverka våra arvsanlag, eller gör det omedvetet.
Comment by Tobias April 12, 2007 @ 6:48 pm
2.
Har de överhuvudtaget kollat på om det är genetiska
förändringar I artikeln beskrivs att de flyttar ägg till en annan
miljö. Ett ägg som har vuxit till sig i hönans mage! Det skulle
m.a.o. lika gärna kunna vara miljö snarare än arv som gör att
barnen har andra egenskaper. Tänk t.ex. på vad som händer om en
gravid kvinna dricker stora mängder alkohol under graviditeten
beror då de efterföljande fosterskadorna på arv
Comment by Per-Erik April 12, 2007 @ 7:23 pm
3.
Allt ni kommenterar kan jag instämma i.
Först och främst, vad det gäller Darwins teori så stämmer
resultaten vi nu publicerat i PLOS One alldeles utmärkt med
evolutionsläran. Så vitt jag vet så förkastade aldrig Darwin
möjligheten att förvärvade egenskaper skulle kunna nedärvas. Det
är snarare eftervärldens tolkning och utveckling av hans teori som
förkastat (och ibland hånat) denna möjlighet. Men det mest
revolutionerade kring det vi publicerat (och andra forskargrupper
antytt i sina publikationer) är att evolutionen skulle kunna ske i
en betydligt högre hastighet än vad man tidigare trott. Istället
för att evolutionen är beroende av slumpmässiga mutationer, så kan
den föras framåt genom en förälders anpassningsförmåga under dess
livstid.
När det gäller kommentaren om miljön runt ägget som har
vuxit till sig i hönans mage, så har vi också funderat på det. I
vår studie har vi mätt t.ex. mängden stresshormon i äggen, vilket
visat att äggen till stressade föräldrar inte har förhöjda nivåer
av dessa hormon. Man kan ju hävda att det finns mycket annat som
kan påverka äggen, och det är ett mycket riktigt påstående, men
det är då våra resultat från den genetiska analysen kommer in.
Oavsett vad det är för faktor som orsakar nedärvningen
(stresshormon, något annat hormon eller något som vi inte upptäckt
ännu) så kan vi se att de gener de stressade föräldrarna använder
sig mycket av i sina hjärnor (s.k. uppreglerade gener), används
också mycket av deras avkomma. Detta är något helt nytt som inte
visats tidigare, i varje fall inte på en nästintill genomisk skala
(vi har undersökt ca 9000 gener; människan och hönsen uppskattas
ha ca 25000 gener).
Och till sist en kommentar på följande: artikelns inlärt
beteende var långt ifrån nåt sånt och snarare ett
sjukdomstillstånd. Det är mycket riktigt att vi har stressat
djuren (de har haft en oregelbunden dygnsrytm som gett upphov till
beteende förändringar), men denna stress tycks vara relativt mild.
I motsatts till vad vissa journalister antyder så har hönsen inte
uppvisat några psykologiska åkommor vi har varken kunnat
observera någon effekt på tillväxten hos de stressade djuren
jämfört med en kontroll grupp eller uppkomsten av onormala
beteenden (t.ex. stereotypier, eller ökad frekvens av
fjäderhackning), vilket är de tydligaste teckenen på stress.
Snarare verkar det som om deras beteende har skiftat i karaktär,
som om de faktiskt försöker anpassa sig till de rådande
miljöförhållandena. Men detta är något vi håller på att undersöka
i detta nu. För saken är den, att till dagens datum är det ingen
som har visat att en förvärvad genetiskt nedärvd egenskap kan vara
adaptiv.
Vill ni läsa originalartikeln kan ni gå in på följande länk:
http://www.plosone.org/article/fetchArticle.actionarticleURI=info%
3Adoi%2F10.1371%2Fjournal.pone.0000364
Allting är publicerat i OpenAccess.
Comment by Daniel Nätt April 12, 2007 @ 10:00 pm
En av författarna till Linköpingsartikeln
4.
Tackar för alla intressanta kommentarer!
Comment by nihonshu April 12, 2007 @ 10:38 pm
5.
Darwin förklarade evolutionsteorin inte bara med det
naturliga urvalet utan också med principen om att förvärvade
egenskaper kunde ärvas, även känt som Lamarcks princip. Jag
citerar ur Psykologins historia (Saugstad 1998):
Darwin baserade sig i sin förklaring av evolutionen dock
inte enbart på principen om det naturliga urvalet utan även på
Lamarcks tankar om att förvärvade egenskaper kunde gå i arv. (sid
159)
Först då biologerna under 1930-talet på grundval av ny
genetisk kunskap hade omformulerat evolutionsteorin, fick
principen om det naturliga urvalet en central plats; därmed
förkastades också idén om förvärvade egenskapers ärftlighet. (sid
159)
Jag är lite nyfiken på om den svenska forskargruppen
faktiskt har funnit stöd för Lamarcks princip. Är det så ni
förklarar egenskapernas ärftlighet, så som Lamarck säger, enligt
Saugstad: Miljöförändringar som var av betydelse för en organism
kunde enligt Lamarck skapa behov som medförde ett mer frekvent
bruk av vissa organ, vilket i sin tur ledde till en utveckling av
bestämda egenskaper eller drag hos individerna, egenskaper som
utvecklades under individens livsförlopp. Dessa kunde även
överföras genom arvsmassan till avkomman. (sid 155).
Comment by Sven Söderkvist April 12, 2007 @ 11:43 pm
6.
Det är intressant att ta del av denna spännande forskning.
Synd att media är oförmögna att förstå skillnaden mellan Darwins
lamarckianska uppfattning och nydarwinismens motsatta uppfattning,
som forskarna själva är väl medvetna om. För övrigt är kanske inte
resultaten så överraskande. Se t ex Jablonka & Lamb, Evolution in
four dimensions, som kom för några år sedan och presenterar
liknande teorier och observationer.
Comment by ranni April 13, 2007 @ 12:50 am