Utvärdering av KTHs Sommarmatematik 2001. I juni 2001 lades den nätbaserade kursen KTHs Sommarmatematik ut, avsedd i första hand för de studenter som antagits till KTH. Denna utvärdering består av två delar: A. Studenternas enkätsvar med kommentarer B. Slutsatser och förslag A. Studenternas enkätsvar med kommentarer I samband med Introduktionskursen i matematik fick de elever som använt sig av Sommarmatematiken fylla i en kort enkät om sina upplevelser av detta material. Det visade sig att inte så många hade känt till materialet ifråga. C:a 150 enkätsvar inkom vilket väl tyder på att högst 200 studenter, dvs högst 10% av de nyantagna använde sig av kursen. Nedan följer frågorna med procentuella antal svar införda samt kommentarer. Först några frågor om om nivå A (Exemplen, övningarna och testerna.)

1. Jag klarade
alla 5	2-4	1	av testerna.
18%	64%	18%
Kommentar: Frågan ställdes för att få en bild av hur intensivt studenterna använde sig av materialet. 18% betyder här 22 individer som helt tog sig igenom materialet. Ganska få alltså vilket troligen indikerar att materialet var i svåraste laget. Dock var en avsikterna med kursen att markera att högskolenivån kräver en viss skärpning av kunskaperna.

2.Jag skrev ut och använde detta material i pappersform
till största delen	delvis	inte alls
40%	21%	39%
Kommentar: Svaren speglar en intressant splittring vad gäller användandet av datorn som hjälpmedel. 40% skriver ut allt på pappersform och studerar troligen utan kontakt med datorn. Ungefär lika många skriver inte ut något alls utan skriver av skärmen för hand i den mån detta behövs. Detta är den datorvana gruppen som kanske tillbringar väl mycket tid framför datorn till nackdel för handräkningsövningar osv. Endast 21% använde materialet som avsett: Dels vid skärmen och delvis övande på utskrivet material.

3.Detta material var
nyttigt	neutralt	värdelöst	för mig
66%	27%	7%
Kommentar: De flesta har alltså en positiv attityd till kursen. Man spårar här en skillnad mellan 'skärmstudenterna' och 'pappersstudenterna' på så sätt att de förra grovt sett är mer positiva än de senare. Detta kan förklaras med att många pappersstudenter hade olika problem med utskriften av materialet, vilket i några fall påverkade deras omdöme om kursen som helhet.

Om nivå B- C (Svårare ex., historik m.m.)

4.Jag använde detta material
en hel del	en del	inte alls
14%	50%	36%
5.Materialet i nivå B - C var för mig
intresseväckande	neutralt	värdelöst
32%	57%	11%
Kommentar: Frågorna 4 och 5 gällde alltså B- och C-materialet som på ett annat sätt en huvuddelen A vädjade till studentens ämnesintresse och historiska intresse. För dem som hade ont om studietid under sommaren kom detta helt naturligt att betraktas som andrahandsmaterial. Här märker man en viss attitydskillnad mellan de klassiska högbetyglinjerna (F,D,E) som uppvisade en något större entusiasm än de övriga. De nya linjerna Media och IT visade ett ganska svalt intresse.

Angående materialet som helhet

6. Jag har inför matematikstudierna på KTH
fått större självförtroende	inte påverkats	fått mindre självförtroende
31%	53%	16%
Kommentar: Frågan ställdes för att utröna om materialet eventuellt skulle vara kontraproduktivt genom att skrämma bort studenter från KTH snarare än hjälpa dem in. Dessa farhågor tycks dock inte ha besannats. 16% dvs 25 individer tycker sig ha fått mindre självförtroende, men detta är troligen oundvikligt i en situation där gymnasister konfronteras med högskolematerial.

Egna synpunkter

C:a 80 studenter, dvs något mer än hälften, utnyttjade möjligheten att föra fram egna synpunkter: 24 inlägg var allmänt positiva:(Studentens linje anges inom parentes) Det var väldigt bra för man hade glömt mycket, men nu har man kommit igång igen.(D) Detta material räddar förhoppningsvis mina KTH-studier (B) Bra att Sommarmatematiken finns. Förklarar steg för steg på ett bra sätt (Bio) 3 inlägg var allmänt negativa: Materialet var av den karaktären att det krävde väldigt färska kunskaper. För mig gjorde bara materialet att jag fick ont i magen inför skolstarten då jag kände att jag inte kunde något. (I) I 24 inlägg kritiserades svårigheten att enkelt skriva ut allt material och/eller förespråkades pappersmaterial istället. Själva matematiken var bra men det var helt hopplöst att skriva ut uppgifterna. Storleken på texten var av typ 18 punkter = pappersslöseri. (I) Utskriftsversionen rätt värdelös eftersom kommentarerna till höger inte kommer med. (Me) Jag tycker att det var ett väldigt dåligt upplägg om man inte hade bredband, annars var det smart. Men med modem och löpande kostnad tycker jag papper vore bättre. (T) Skicka gärna ett häfte med uppgifter istället. (E) I 12 fall kritiserades förklaringar och exempel. Komplicerat förklarat/beskrivet (D). Krångliga uppgifter men en bra repetition. (L) 6 studenter hade velat ha fullständiga lösningar till alla övningar. 5 studenter tyckte att materialet var för svårt. 1 student tyckte att det var för mycket material. 1 student tyckte att det var för litet material. I övrigt framfördes en del ofta träffande detaljkritik angående navigationen mellan sidorna, om testernas utformning osv. Kommentar: Den vanligaste kritiken var alltså att det var svårt att överföra kursen till pappersform. Detta avspeglar naturligtvis det faktum att kursen i första hand utformades som ett skärmbaserat hjälpmedel. Dock fanns utskriftsmöjligheter. Varje sida kunde naturligtvis skrivas ut på vanligt sätt via webbläsaren. Dessutom kunde A-materialet i varje avsnitt (totalt fanns 6 avsnitt) skrivas ut i ett svep. Här kom dock inte de inflikade kommentarerna i högermarginalen med, vilket kritiserades av en del. Utskriftskvaliteten blir dock ganska låg eftersom den matematiska texten måste utformas i ett grafiskt format (GIF-filer) för att passa in i HTML-formatet. Om detta material även skall presenteras i pdf-format med godtagbar grafisk kvalitet måste det skrivas om helt (förslagsvis först i teX), vilket innebär en större satsning än en ombearbetning av enbart HTML-koden.

B. Slutsatser och förslag. Med utgångspunkt från enkäten och viss direktkontakt med användarna kan följande förslag motiveras inför ett eventuellt återanvändande nästa sommar: Marknadsföring. Informationen om materialet bör ses över så att fler studenter blir medvetna om dess existens. Tekniska förbättringar. Mer lättnavigerade sidor inom de olika avsnitten. Bättre kvalitet (större skärpa, mindre textstorlek) på den matematiska texten. Mer lättförståelig grafisk presentation av testerna. Pedagogiska förbättringar. Innehållet bör ses över i riktning mot något fler lättare uppgifter med mer utförliga lösningar. Nivåerna B och C kan förmodligen slås ihop och innehålla mer lättillgängligt grafiskt material. Det vore intressant att pröva den typ av tester som Tommy Ekola utformat med flervalsfrågor som kan besvaras direkt vid skärmen utan föregående handräkning. Om det bedöms viktigt att presentera snygga fullständiga pappersversioner av materialet: Förbättrade utskriftsmöjligheter: Omskrivning av materialet i teX och överföring till lättutskrivna pdf-filer.