Till Learning Lab, KTH.


Ansökan om stöd för projektet

Utveckling av IKT-stöd för grundkurser i matematik




Institution: Matematik KTH.


Sökande: Gunnar Johnsson


Projektbeskrivning

Inledning

Projektet går ut på att utveckla, diskutera och utprova olika former av IKT-stöd i den ordinarie undervisningen i två befintliga matematikkurser: 5B1115, Matematik I, samt 5B1116, Matematik II, för E-programmet. Dessa kurser är vanliga, representativa campuskurser vid KTH med genomsnittlig nivå vad gäller studenternas förkunskaper.

Projektet förutsätter medverkan från en pedagogiskt intresserad webbkonsult samt 2-4 extra övningsassistenter.

Tidigare erfarenheter

Projektet bygger på erfarenheter från mer eller mindre traditionell IKT-användning i mina matematikkurser de senaste c:a 7 åren. De viktigaste slutsatserna jag har kunnat dra är följande:
  1. IKT-användning måste preciseras. Man kan inte bara lägga ut material på nätet utan att ge klara direktiv om hur och när det skall användas IKT-moduler bör designas framförallt efter deras avsedda plats i eller utanför kursen: inlednings-, inläsnings- , summerings- eller posttentamensfasen.
  2. Presentationen är viktig. Den grafiska och organisatoriska kvaliteten hos webbmaterialet är viktig. Framförallt aspekterna navigerbarhet och utskrivbarhet uppmärksammas av användarna.
  3. Studenterna är olika. Studenternas digitala färdighet ('bit literacy' enl. Mark Hurst) är, liksom deras matematiska nivå, oerhört växlande. Individualisering är alltså inte bara eftersträvansvärd utan också nödvändig.
  4. Kunskapsmoduler. I mina försök att utveckla IKT-stöd har konfrontationen med en blandning tekniska och pedagogiska problem fungerat som en förvånansvärt kreativ idégenerator. De ideer som vuxit fram gäller framförallt versioner av vad man skulle kunna kalla kunskapsamoduler. Några sådana beskrivs här .



Målsättningar och bieffekter.

Dessa erfarenheter ger en naturlig grund för att formulera kompletterande målsättningar för projektet:
Att utveckla vissa pedagogiska ideer i IKT-version.
Att utforma dessa på ett tekniskt professionellt sätt med hjälp av en webbkonsult.
Att följa upp och diskutera dessa ideer med användarna/studenterna på ett grundligare sätt.


Lyckas detta kan man också tänka sig följande positiva bieffekter:
Studenternas digitala färdigheter (i relation till kunskapsbehandling) kan tänkas få en genomsnittlig höjning.

KTH kan få en viss hjälp att ta sig förbi den stagnationsfas som många högskolor nu befinner sig i, där IKT-verktygen huvudsakligen används till att distribuera traditionellt kursmaterial. Ämnet matematik har ju en viss strategisk betydelse som det dominerande ämnet första läsåret. Vad som händer där, och inte händer, kan verka präglande på resten av KTH-studierna.

Studieresultaten förbättras. Men detta är kortsiktigt en svag förhoppning. Den förkunskapskris som nu har uppstått måste tacklas med även andra medel. Man får komma ihåg att eftersom projektet ingår i en verklig kurs, måste kursens mål (att framgångsrikt överföra matematisk kunskap) alltid ha högre prioritet än projektets mål.

Studenternas djupinlärning förbättras. Dvs de kommer helt enkelt ihåg mer av det de har lärt sig. Här kan man faktiskt ha högre förhoppningar, eftersom satsning på K-summeringar och K-portföljer bör göra inhämtad kunskap lättare att hitta och friska upp. Om dessutom K-portföljer börjar användas och verkligen kommer att utgöra samlingar av fungerande kunskapshelheter enligt beskrivningen, så bör detta gynna kvardröjande kunskap.

Slutord.

Det talas numera ofta om att undervisning numera handlar mera om att 'lära att lära' snarare än 'att lära'. (Säljö och Lundgren [3]) Ja naturligtvis behöver vi lära ut att lära. Annars hade ju biblioteken löst alla pedagogiska problem.
I figuren ser man det nät av generell kunskap som finns och som håller på att byggas upp digitalt, med hjälp av sofistikerade metoder med databaser, metadata osv.. Och för att kunna tillgodogöra sig allt detta måste man mödosamt ta sig upp för stegarna. Som lärare i grundläggande matematik vet man att det är stegarna man håller på med och att det är värt att försöka hålla denna stegklättrande kunskap aktuell

Referenser

  1. Bit literacy, Mark Hurst
  2. VARK a guide to learning styles.
  3. Roger Säljö och Ulf P Lundgren (uttdrag ur intervju, Kollegiet 2004)
  4. New conversations about learning, T. Marchese (om bl.a. ytinlärning)
  5. NetLearning 2002 och svensk mjukvaruutveckling, Hillar Loor (utdrag ur anförande på EASA 2002).


Budget

  • 32 kkr. Lönekompensation för min tjänst c:a 2 veckor

  • 48 kkr. Webbkonsult c:a 3 veckor *)

  • 12 kkr. Övningsassistenter c:a 40 timmar.

  • 8 kkr. Kostnader för arbetsluncher (referensgrupp och assistenter)
    -------------------------------------------------
    Totalt 100 kkr.

    *Anm: Jag har inget namn på någon webbkonsult. Jag tar gärna emot råd från Learning Lab i detta ärende.





Genomförande och tidsplan:


(Datumen är ungefärliga eftersom tentamensschema m.m inte föreligger än.)

Före första kursstart 1/9 2004:
  • Diskussion med webbkonsulten om utformning av IKT-stöden. De moment som berör inlednings- och inläsningsfaserna bör vara färdiga c:a 15 augusti.

Under kurserna 1/9 2004 - 1/3 2005:
Inledningsfasen i Matematik I (1/9-22/9).
  • Utprovning av diagnospaketen m.hj.a övningsassistenterna.
  • En referensgrupp av IKT-intresserad elever skapas. Denna grupp ger sedan regelbundet återkoppling via nätet (Ett forum inom plattformen Pingpong/Bilda kan förhoppningsvis användas) eller via regelbundna lunchmöten.
  • Ett studietekniksemeinarium (3t) hålls efter c:a 2-3 veckor, där IKT-teknik tas upp men också specifik matematisk studietknik, lärostilar, anteckningsteknik osv.

Inläsningsfasen i Matematik I 22/9- 1/11.
  • Utprovning av flerkanalsfakta.
  • Föreläsningarna anpassas i något större utsträckning till IKT-stöden. Maple introduceras. Delar av kurswebben visas osv.
  • Olika typer av projektuppgifter presenteras, en del med IKT-koppling.
  • Referensgruppen fungerar som förut.

Summeringsfasen i Matematik I 1/11-15/11
  • K-summering utprovas.
  • Projektuppgifterna examineras och utvärderas.
  • Slutföreläsningar av repetitionskaraktär. Viss demonstration av K-summering.


Motsvarande faser i Matematik II genomlöps på liknande sätt. Dock inte samma satsning på diagnospaket som i Matematik I.

Efter kursens slut c:a 1/3 05:
  • Viss kontakt med webbkonsult och assistenter för summering och diskussion av förslag till ändringar till påföljande år.

Slutrapport 1/6 05.

Bilaga: Beskrivning av några kunskapsmoduler

KTH 040416 Gunnar Johnsson