På 1200-talet nedtecknades den dåtida segelleden längs Östersjöns kust från ön Utlängan i det då danska blekinge till Reval i de då danska besittningarna i Estland. Beskrivningen finns bevarad i en skrift på latin som kallas Liber Census Daniæ eller Kung Valdemars Jordebok, efter den danske kungen. Själva segelleden kallas därför Kung Valdemars segelled.
Utlängan - Bråviken
Från utlengi (Utlängan) till calmare (Kalmar) X ukæsio (10 roddarvakter1). Därifrån till skægge nes (Skäggenäs) II. Därifrån till waldø (Vållö) IV och om man vill följa kusten kan man gå från waldø till runø. Distansen från waldø är I ukæsio. Därifrån till klineskær (Klämmaskär) eller diuræholtsnub (Djurhultsnabb) I. Därifrån till geishammer (Fittjehammar) I. Därifrån till roxhammer (Uthammar) I. Därifrån till æfra (Ävrö) I. Därifrån till winø (Vinö) I. Från winø till sporæ (Spårö) III. Därifrån till hambræ (Halmare) II och förbi hambræ I. Därifrån till askø (St. Askö) I och förbi askø I och från askø till quetnæ (Kvädö) I. Därifrån till ørsund (Barösund) II. Därifrån till wæggi (Väggön) I och förbi wæggi I. Därifrån till ulfsund (Olsösund) I. Därifrån till rotæsund (Rotsundet) I. Därifrån till alrecki (Arkö) II. Därifrån till brawik (Bråviken) I. Längden på brawik är VI ukæsio.
Bråviken - Runmarö (Yttre leden)
Efter att ha överfarit brawik (Bråviken) uppnår man först en ö vid namn winterclassæ (Vinterklasen) och därefter alør (Ålö). Därefter rugø (Rågö). Därefter rinzø (Ringsö). Därefter leckæ (Lacka). Därefter askø (Askö). Därefter ræueskiær (Revskär). Därefter thoræ (Torö). Därefter hærihammær (Herrhamra). Från hærihammær till mæthelstein (Mellsten) II. Därifrån till alæsnap (Älvsnabben) II. Därifrån till gardø (Gålö) II. Därifrån till windø (Vindö) IV och förbi windø II. Sydvart (sydost) om windø ligger rudmi (Runmarö).
Utö - Runmarö (alternativ väg)
Vidare uthøi (Utö), vidare mæthelstein (Mellsten), vidare nutarn (Nåtarö), Vidare olæ (Ålö), vidare ornæ (Ornö), vidare neffø (Nämndö), vidare rudmi (Runmarö).
Runmarö - Arholma (Husaröleden)
Vidare strømsø (Berghamn). Vidare eldø (St. Jällö). Vidare sandø (Stavsunda). Vidare brunsø (Träskö-Storö). Vidare særsør (Särsö). Vidare husarn (Husarö). Vidare enlang (Östra Lagnö). Vidare lincer (Linken). Vidare sicmar (Sikmarö). Vidare finør (Blidö). Vidare øslæ (Yxlan). Vidare hoxhals (Oxhalsö)2. Vidare widør (Sidö). Vidare ræfsnes (Rävnäs). Vidare arnholm (Arholma).
Runmarö - Möja (alternativ väg)
Vidare enkø (Eknö). Vidare hærø (Harö). Vidare steflø (Lökaö eller Bockö). Vidare myghi (Möja).
Bråviken - Stockholm - Arholma (Inre leden)
Från insidan av brawic (Bråviken) till fimersund (Femöresund) II. Därifrån till ørscbac (Örsbacken), till rugø (Rågö) I och förbi rugø I. Därifrån till stendor sund (Västra Stendörren). Därifrån till siuiæ sund (Sävsundet) I. Därifrån till hafø (?) I. Därifrån till fifang (Fifång) I. Därifrån till swether sund (Svärdsundet) I. Därifrån till ekiholm (Ekholmen) I. Därifrån till aslæsund (Yxlösund) I och genom aslæsund I. Därifrån till ikernsund (Vitgarnssund eller Märsgarnssund) I. Därifrån till gardø (Gålö) I. Därifrån till dalernsund (Dalarö ström) I. Därifrån till haricstik (Baggenstäket) III. Därifrån till litle swethiuthæ (Sveriges holme) I. Därifrån till stokholm (Stockholm) I. Och från litle swethiuthæ till wiræsund (Tenösund?3) I. Därifrån till malægstagk (Stäksund) I. Därifrån till krampe sund (Nenningesundet) III. Därifrån till weddesund (Vätö sund) I. Därifrån till arnholm (Arholma) II. Att märka är att färden från utlängi (Utlängan) till arnholm går mer nordvart än ostvart.
Arholma - Reval
Från arnholm (Arholma) över mare aland (Ålands hav) till lynæbøte (Lemböte) VI. Därifrån till thiyckækarl (Kökar) VIII. Märkas bör att mellan thiyckækarl och lynæbøte ligger många öar vid namn fyghelde (Föglö). Därifrån (dvs från Kökar) till aspæsund (Aspösund) VI, och där finns tre öar av vilka en är aspæ (Aspö), den andra är refholm (Björkö?), den tredje malmø (Trunsö?)4, och iurima (Jurmo) ligger från dem ytterst mot söder och närmast havet. Från aspæ till ørsund (Kyrkosund i Hitis) VI. Därifrån till hangethe (Hangö) III. Märkas bör att från arnholm till lynæbøte kursen leder mitt mellan öster och norr, och att man, om vinden står gynsam från väster, kan segla i rät linje från arnholm till hangethe. Och från hangethe till lowicsund (Tvärminne) II. Därifrån till karienkaskæ (Hästö-Busö) I. Därifrån till iuxarö (Jussarö) II. Vidare horinsaræ (Horinsaari, nu Korpholm) II. Därifrån till purkal (Porkala) III. Och till denna ö går kursen från hangethe mot öster men dock litet åt norr. Så från purkal över mare estonium (Finska viken) till narigeth (Nargö) VI. Därifrån till karlsø (Karlö) 1½. Därifrån ½ till ræuelsburg (Reval). Märkas bör att från purkalæ till ræuelsburg har man att segla i sydostlig riktning.
Hangö - Odensholm (alternativ väg)
Dessutom må märkas att man, om det behagar, kan segla från hangethe till hothensholm (Odensholm) med nordlig vind åt sydost. Där är havet VIII ukæsiö (8 roddarvakter) brett.
ukæsiö
En ukæsiö ("Veckosjö" = roddarvakt) är
ungefär fyra sjömil.
Oxhalsö
Landhöjningen har gjort att Blidö och Oxhalsö numera
sitter ihop. På 1200-talet delades de av ett sund genom vilket
man kunde nå Yxlan från öster. Där ligger numera
Södersäng.
Wiræsund
Det är osäkert vilket av sunden öster om Bogesundslandet
som avses med "Wiræsund". Troligen har det funnits
ännu fler, nu torrlagda, sund att välja på.
En komplcerande faktor är att det fattas roddarvakter mellan
Sveriges holme och Stäksund. Wiræsund skulle
därför också kunna vara sundet mellan Ljusterö
och fastlandet, något som understryks av att sjön Viren och Wira bruk
ligger intill sundet.
Aspösund
Jag har gjort antagandet att de tre öarna aspæ, refholm och
malmø motsvaras av dagens Aspö, Björkö och
Trunsö eftersom de ligger med jämna avstånd längst
en rät linje. Det är dock mycket möjligt att något
av namnen i stället refererar till dagens Nötö.
De utlengi usque calmare X ukæsio. Deinde usque skægge nes II ukæsio. Hinc usque waldø IV et si placet ire per latus terre potest ire de waldø usque runø. Queque distat a waldø ad I ukæsio. Inde usque klineskær , uel diuræholtsnub I. Inde usque geishammer I. Inde usque roxhammer I. Inde usque æfra. Inde usque winø I.
De kalmare usque dyur IX. Hinc usque winø III. Hinc usque sporæ III. Hinc usque hambræ II et unum cum hambræ. Hinc usque askø I et per askø I et de askø usque quetnæ I. Hinc usque ørsund II. Hinc usque wæggi I et per wæggi I. Inde usque ulfsund I. Hinc usque rotæsund I. Inde usque alrecki II. Hinc usque brawic I. Brawic durat in longum VI ukæsio.
Primo cum pertransitur trans brawic occurrit quedam insula winterclassæ nomine, et tunc alør. Deinde rugø. Deinde rinzø. Deinde leckæ. Deinde askø. Deinde ræueskiær. Deinde thoræ. Deinde hærihammær. Deinde usque mæthelstein II. Inde usque alæsnap II. Inde usque gardø II. Inde usque windø I et cum windø II et windø uersus austrum iacet rudmi.
Inde uthøi. Deinde mæthelsten. Deinde nutarn. Deinde olæ. Deinde ornæ. Deinde neffø. Deinde rudmi.
Inde strømsø. Inde eldø. Inde sandø. Inde brunsø.
Inde enkø. Inde hærø. Inde steflø. Inde myghi.
Inde særsør. Inde husarn. Inde enlang. Inde lincer. Inde sicmar. Inde finør. Inde øslæ. Inde hoxhals. Inde widør. Inde ræfsnes. Inde arnholm.
Et ultra brawic usque fimersund II. Inde usque ørscbac, usque rugø I. Inde usque stendor sund. Inde usque siuiæ sund. Inde usque hafø I. Inde usque fifang I. Inde usque swether sund I. Inde usque ekiholm I. Inde usque aslæsund I et per aslæsund I. Inde usque ikernsund I. Inde usque gardø I. Inde usque dalernsund I. Inde usque haricstik I. Inde usque litle swethiuthæ I. Inde usque stokholm I.
De litle swethiuthæ usque wiræsund I. Inde usque malægstagk I. Inde usque krampe sund III. Inde usque weddesund I. Inde usque arnholm II. Atque notandum est quod processus de utlengi uersus arnholm magis hebeat se ad aquilonem quam ad orientem.
De arnholm transmare aland usque lynæbøte VI. Inde usque thiyckækarl VIII. Notandum est quod inter thiyckækarl et lynæbøte multe iacent insule fyghelde nomine. Inde usque aspæsund VI et ibi sunt tres insule quarum una est aspæ, secunda refholm, III:a malmø et iurima iacet ultima ab eis uersus australem plagam et proxima mari. De aspæ usque ørsund VI. Inde usque hangethe III. Et notandum est quod de arnholm usque lynæbøte itur medio inter orientem et aquilonem et si prosper est uentus ab occidente potest uelificari directa linea de arnholm usque hangethe et de hangethe que finnice dicitur cumiupe usque lowicsund II. Inde usque karienkaskæ I. Inde usque iuxarö II. Inde horinsaræ quod danice dicitur hestø II. Inde usque purkal III et ad hanc insulam de hangethe itur uersus orientem et aliquantulum tamen uersus aquilonem. Item de purkal usque narigeth ultra mare estonium VI. Inde usque karlsø I et dimidia. Inde usque ræuelsburg dimidia. Et notandum quod de purkalæ usque ræuelsburg uelificandum est inter australem plagam et orientalem.
Pretera notandum est quod si placet potest uelificari de hangethe usque hothensholm cum uento aquilonis uersus australem plagam et orientalem. Atque ibi habet mare VIII ukæsio.
