Döva och gravt hörselskadade saknar nästan helt de hårceller i öronsnäckan, koklean, som omvandlar ljudets vibrationer till nervimpulser. Hörapparater kan förstärka ljudet i örat hos den hörselskadade men vid en allvarlig hårcellskada saknas mottagare för det förstärkta ljudet. Döva och gravt hörselskadade har då liten nytta av en vanlig hörapparat.
På senare tid har emellertid ett hjälpmedel som benämns kokleaimplantat gjort det möjligt för döva och gravt hörselskadade som tidigare uppfattat ett språk att i större utsträckning uppfatta ljud. Kokleaimplantat kräver kirurgiska ingrepp i huvudskålen och i innerörat.
Kokleaimplantat har inneburit att det blivit lättare för de som bär implantat att orientera sig med omgivningsljud. Det medför också förbättrad läppavläsning i kommunikation ansikte mot ansikte. Detta ger även ökade möjligheter att samtala vid en normal samtalssituation. Upplevelsen av ljudet är en verklig hörselupplevelse på samma sätt som ljudet upplevdes med hörapparat eller med normal hörsel. Signalen är tallik d.v.s. vad man hör är egentligen en approximation till det ursprungliga talet. Implantatet innebär också möjligheten att förstå tal endast genom hörseln vilket leder till större självförtroende att delta i konversationer och socialt liv. I Sverige sker alla operationer med kokleaimplantat på Huddinge Sjukhus.
Kokleaimplantat består av en inopererad del och en yttre del. Den inopererade delen utgörs av en mottagare och en flerkanalselektrod och den yttre delen består av en mikrofon, en sändare och en individuellt anpassad talprocessor. Mikrofonen fångar upp ljud som sedan leds via en sladd till talprocessorn som analyserar och kodar ljuden. Den kodade signalen led genom en sladd till sändaren och överförs med radiovågor genom huden till mottagaren. Mottagaren omvandlar koden till elektriska signaler som i sin tur sänds till de olika elektrodkanalerna som opererats in i öronsnäckan. Signalerna stimulerar hörsel