Vi har många upptäckt att tiden inte riktigt räcker till ibland. Detta är ett stort bekymmer för många. WAP kan vara lösningen på detta problem. Tänk dig att kunna göra dina bankärenden på en buss på väg någonstans eller varför inte beställa dagens middag när du sitter fast i den irriterande bilkön på väg hem från arbetet och dessutom göra det på ett enkelt och smidigt sätt.
WAP är en förkortning och står för Wireless Application Protocol. WAP är en standard som är framtagen för att hantera information via mobiltelefoner och andra trådlösa terminaler som t ex PalmPilot. Vad som är gemensamt för alla dessa terminaler är att de har liten skärm, begränsat tangentbord, begränsad processor och minne. Dessutom har de ingen mus. WAP fungerar ungefär som Internet men är istället optimerat efter dessa typer av terminaler.
WAP kan användas till mycket, t exDetta är bara några av de många saker man kan använda WAP till, det är bara fantasin som kan bli den begränsande faktorn.
- e-posthantering
- bankärenden
- aktiehandel
- nyheter
- väderrapporter
- sport
- beställa mat
- Biljettköp
- Näthandel
- Trafikinformation
Man kan fråga sig varför man ska använda WAP, alla användningsområden finns ju redan tillgängliga inom andra medier. Svaret är ganska lätt. Tjänsterna som är nämnda ovan kommer att vara utvecklade på ett så enkelt och smidigt sett att vilken användare som helst ska kunna använda dessa. Användaren har friheten att utföra tjänsterna var hon vill och när hon vill och dessutom ha alla tjänsterna samlade på ett ställe. Användaren kommer att kunna utnyttja tiden bättre genom att kunna utföra ärenden på tider som förut bara varit ”dötid” och därmed få tid över till annat. I vanliga fall är användaren kanske tvungen att koppla upp sig på Internet på datorn i hemmet eller kanske tvungen att ringa upp en telefonväxel med betydligt mer komplicerad hantering med knappstyrda röstmeddelanden. En annan fördel med WAP är kostnaden. Om man jämför vad det kostar att köpa en dator med Internet installerat är det mycket dyrare mot vad det kostar att köpa en mobiltelefon. Hastigheten kommer att vara betydligt snabbare än vad den är på Internet. Det kommer inte komma upp något irriterande timglas. Man kommer att få den information man är ute efter på en gång. På grund av den enorma marknaden som idag finns på den mobila sektorn kommer lösningar som WAP betyda en större och större roll i samhället.
Man kan kort säga att WAP grundar sig på Internets standarder och standarder utvecklade av ledande företag i telekommunikationsbranschen. 1995 startade Ericsson ett projekt som handlade om att ta fram ett protokoll som hanterade mobila nätverk. Protokollet kallades ”Intelligent Terminal Transfer Protocol” (ITTP). Det var meningen att detta skulle bli en standard av hanteringen av mobila nätverk. Under 1996 och 1997 presenterade Phone.com (före detta Unwired Planet), Nokia och andra företag andra koncept av hanteringen av mobila nätverk. Phone.com presenterade ”Handheld Device Markup Language (HDML) och ”Handheld Device Transport Protocol” (HDTP). HDML används för att beskriva sidans innehåll och användarens interface, precis som HTML används på Internet. Skillnaden mellan HDML och HTML är att HDML är gjord för att fungera tillsammans med små skärmar och begränsade tangentbord. På samma sätt fungerar HDTP som Internets standard ”HyperText Transport Protocol” (HTTP). I mars 1997 presenterade Nokia ett koncept som baserade sig på att mobiltelefoner skulle få Internetaccess. De kallade konceptet för ”Short Message Service” (SMS) och ”Tagged Text Markup Language” (TTML) som fungerade precis som HDML. Nu när det fanns ett flertal koncept för mobila nätverk fanns det risk att marknaden kunde bli splittrad. Därför bestämde sig företagen för att gå ihop och utveckla en standard för detta enda mål. Man utvecklade WAP.
WAP fungerar över de redan befintliga telefonnät som finns idag såsom CDPD, CDMA, GSM, PDC, PHS, TDMA, FLEX, ReFLEX, iDEN, TETRA, DECT DataTAC och Mobitex. Detta gör att man inte behöver utveckla något nytt nät som är anpassat efter WAP. WAP grundar sig på Internet, dess protokoll och utförande och fungerar ungefär på samma sätt förutom att det är anpassat till terminaler med liten skärm, begränsat tangentbord, begränsat minne och processor. Eftersom HTML är anpassat efter datorer med större skärm och större bandbredd skulle det inte passa bra till terminaler såsom mobiltelefoner och andra mobila terminaler. Internet använder ett språk som heter ”HyperText Markup Language” (HTML) och WAP använder ett motsvarande som heter ”Wireless Markup Language” (WML). WML grundar sig på ”Extensible Markup Language” (XML). WAPsystemet består till stort av tre enheter. Först har vi en webbserver, sedan en WAP Gateway/ Proxy och till sist klienten (figur 1). Webbservern tillhanda-håller all den information (WML-kod och WML-skript) som användaren tittar på och använder sig av med hjälp av klienten. WAP Gateway/Proxy kodar om den primära koden från webbservern till binär kod och tvärtom när det kommer en förfrågan eller inmatning från klienten. Detta medför att överföringen till den mobila terminalen går snabbare än om man skulle ha överfört den primära koden. Detta beror på att den binära koden är enklare (innehåller bara 1:or och 0:or) än den primära koden. Detta är nödvändigt då bandbredden hos nätet som används idag av de mobila terminalerna är relativt låg jämfört med bandbredden hos Internet. Klienten representerar den mobila terminalen som användaren använder sig av för att titta på och använda sig av den information som finns på webbservern. Mellan webbservern och WAP Gateway/Proxy används, vid förfrågor och svar till och från klienten, samma protokoll som används av Internet, nämligen HTTP. Mellan WAP Gateway/Proxy och klienten används en binär version av HTTP som heter ”Wireless Session Protocol” (WSL). WAP tillhandahåller två webbläsare som är inbyggda i de mobila terminalerna, en WML-läsare och en WTA-läsare. WML-läsaren har hand om WML-sidorna medan WTA-läsaren, som står för ”Wireless Telephony Application”, har hand om t ex ring- och svarsfunktionerna, telefonboken och meddelande-funktionen med mera. En Säkerhetsfunktion i WAP är helt nödvändigt eftersom många av WAPs tjänster kommer behöva säkerhet såsom bankärenden, aktieaffärer och andra tjänster som är i behov av detta. ”Wireless Transport Layer Security” (WTLS) heter den del av WAP som ska skydda informationen, som skickas över nätet, från att andra kan titta eller manipulera den. WTLS baserar sig på Internets ”Transport Layer Security” (TLS) och finns mellan Klienten och WAP Gateway/ Proxy. Mellan WAP Gateway/Proxy och webbservern finns TLS som ska svara för säkerheten. I WAP finns en så kallad ”push”-funktion som medför att användaren kan vid önskat tillfälle ställa in så att tjänstens applikation, som har sin information på webbservern, skickar ett meddelande till klienten när det exempelvis har tillkommit information eller när den är ändrad. Ett exempel kan vara när användaren vill ha trafikinformation på just den sträcka han eller hon ska köra eller en annan användare kanske vill ha koll på aktiekurserna så att han eller hon inte går miste om en bra affär. Istället för att själv behöva undersöka detta skickar istället tjänstens applikation dessa upplysningar när det har inträffat några förändringar. I WAP finns det, inte bara stöd för text, utan också stöd för ikoner och bitmappar. Dock är det bara vissa mobila terminaler som klara av att hantera ikoner och bitmappar. För de som inte klarar av detta visas istället alternativ text till ikonerna eller bitmapparna. De skärmar som de mobila terminalerna har varierar i storlek. Därför är den webbläsare, som finns inbyggd i klienten och som hanterar WML-sidorna, utvecklad så att den anpassar automatiskt WML-sidan till hur stor skärmen är. Är skärmen större visas mer information samtidigt och är den mindre visas mindre information samtidigt.
Programutvecklare som har utvecklat HTML-sidor till Internet kommer att känna igen sig väldigt mycket, de kommer inte att behöva lära sig mycket utöver vad de redan kan. HTML-utvecklare som hade tänkt sig att utveckla WML-sidor kan fortfarande använda sina gamla webbverktyg och mekanismer som CGI, Perl, ASP och så vidare för att utveckla dynamiska WML-sidor. I WML-programmering finns det, ungefär som i HTML-programmering, hantering av variabler, textformattering, support för bilder (ikoner och bit-mappar), support för snabbvalsknappar, navigations-kontroll, kontroll över tidigare besökta WML-sidor och olika typer av interaktioner (t ex rullningslista eller inmatningsfält) med mera. Som nämnts tidigare kan WML bli binärt kodad av WAP Gateway/Proxy. För att göra WML-sidorna mer dynamiska och flexibla har man utvecklat ett skriptspråk som heter WMLskript. Detta medför att man kan utföra ”loopar”, villkorsuttryck, beräkningsfunktioner med mera. WMLskript baserar sig på ECMAskript, precis samma skriptspråk som Java-skript, som används av Internet, baserar sig på.
Redan i dag finns mobiltelefoner, Nokia 7110, Ericsson R380 och Alcatel OneTouch, som stöder WAP-funktionen. Dessa telefoner har varierande storlek på skärmar, tangentbord navigationsknappar och utförande. För att det ska fungera gäller det att GSM-operatören, man använder sig av, tillhanda-håller tjänster för detta protokoll. Dock har ännu ingen GSM-operatör detta, men på grund av att vi har stor konkurrens mellan tre operatörer (Comviq, Europolitan och Telia) i Sverige kommer det inte dröja länge innan de kommer ha en tjänst för att kunna utnyttja WAP.
Både WAP och de mobila terminalerna kommer att utvecklas mycket i framtiden. I framtiden kommer man att kunna ha mera avancerade WAP-applikationer med både animationer och ljud. Vi kommer även att kunna ha videokonferrenser med våran mobiltelefon. De mobila terminalerna kommer få mer funktioner såsom färgskärm mera minne, kraftfullare CPU och smartare navigationskontroller. I framtiden kommer WAP-funktionen finnas som en standard i alla nytillverkade bilar för att kunna få rapporter över var du befinner dig och hur du ska åka, om vilka olyckor som har inträffat i närheten där du befinner dig och hur väder- och vägförhållanden förhåller sig.
Reuterswärd, Anders. Vad är WAP? Internet på mobilen. Bilaga i Dagens Nyheter 7/12 1999 från PC hemma. Sid 13. Stockholm.
WAP - when time is of the essence. AU-System. Stockholm 1999. (broschyr)
WAP, White Paper - when the time is of the essence. AU-System. Stockholm. Februari 1999. [http://www.ericsson.se/WAP/what/what.shtml]. (broschyr)
The Wireless Aplication Protocol - Wireless Internet today. Unwired Planet, Inc. Februari 1999. [http://www.phone.com/industry/wap.html]. (broschyr)
WAP, White Paper. Wireless Application Protocol Forum Ltd. Oktober 1999. [http://www.wapforum.com/what/index.htm] (broschyr)