Digital-TV für alle, sa Peter Wahlbeck i reklamen. Dessa ord har nog inte många missat. Digital-TV lanseras hårt i Sverige och under 1999 kommer den igång på allvar. Välj mellan 100-tals TV-kanaler från hela världen, handla mat, surfa på nätet och beställ en film allt detta från TV-soffan. Framtidens TV är redan här.
 
 
 

Vad är digital-TV?
 

Digital-TV är tänkt att ersätta den analoga TVn som vi har idag. Det första vi kommer att märka när vi tittar på digital-TV är bättre bild och ljud. Digitala signaler är inte lika känsliga som analoga, så du får en klart bättre bild och slipper t.ex. reflexer (”skuggbilder”) och störningar. Ljudet blir i klass med CD-ljud.

Vi får fler kanaler att titta på. Med digitala sändningar kan man utnyttja sändnings-utrymmet bättre. På samma utrymme som man får plats med en analog TV-kanal får det rum mellan fyra och åtta digitala TV-kanaler. Det innebär att det blir både billigare och enklare att sända digitalt. Överföringen blir dessutom både snabbare och mindre känslig för störningar än i dag.

Vi får också nya tjänster via digital-TV, en del fungerar som ett slags utökat text-TV, medan andra liknar Internet och WWW med klickbara texter och bilder. Man ska kunna beställa mat, kläder och andra varor från TV-soffan. Man kan redan i dag spela enklare spel och lyssna på digital radio.

Vad händer med det analoga nätet vi har i dag? Jo, det stängs helt enkelt av. Det finns ännu inget exakt datum när detta ska ske. De flesta inom branschen tror att detta kommer att hända inom en 10-års period. Andra är mer opti-mis-tiska än så, Hans von Schreeb, VD på Kanal 5, vill att det analoga nätet stängs av inom 5-7 år. Han tror att om det blir ett politiskt beslut så kan det uppmuntra till köp av set-top-boxar och den digitala marknaden kan snabbt utvecklas.
 
 

Vad behövs för att se digital-TV?
 

Egentligen är det inte TV-apparaterna eller programmen som ändras utan distributionssättet. Tidigare sändes ljud och bild med analoga signaler men nu använder man digital teknik. Hemma i TV-rummet kan man behålla sin gamla TV om man vill, det enda man behöver skaffa är en s.k. set-top-box. Förutom set-top-boxen (eller digital-TV-boxen) behövs ett programkort, ett s.k. smart-card.
 
Set-top-boxen är en liten låda som tar emot de digitala signalerna och omvandlar dem till analoga signaler som passar din vanliga TV. I framtidens TV-apparater kommer den digitala mottagaren att vara inbyggd.

En av de mest avancerade digital-TV-boxarna som finns vid årsskiftet 98/99 är Nokias mottagare, Mediamaster 9820T, som stöder interaktivitet fullt ut.
 

När Nokia tar fram ny mjukvara för boxen
skickas dessa ut via TV-nätet. Man behöver varken köpa en ny box eller gå till butiken för att få en uppgradering. Du behöver heller inte hitta de digitala kanalerna själv, det fixar Mediamaster åt dig. Boxen letar själv upp kanalerna och ställer in dessa på bästa sätt. Boxen innehåller mycket minne för att lagra information t.ex. interaktiva tjänster och avancerad text-TV. Många tror att Nokias box kommer att bilda en branschstandard som de flesta tillverkare kommer att följa.

Programkortet är ”nyckeln” till alla kanaler och tjänster som finns. Programutbudet kommer att vara kodat och nyckeln ”avkodar” just de kanaler och tjänster som du betalat för. Det är företaget Senda, med Sveriges Television (SVT) och Teracom som delägare, som står för det.

Teracom ägs till 100 % av svenska staten och sorterar under Kulturdepartementet. Det är landets största TV- och radiooperatör och underhåller, utvecklar och bygger ut det mark-bundna nät vi har i Sverige.
 
 

Hur digital-TV distribueras
 

Det finns tre sätt att ta emot digital-TV på, via det markbundna nätet, kabel eller satellit. Alla tre sätt har sina för- och nackdelar.

Marknätets fördel är att det redan idag når alla TV-tittare i Sverige. Det enda som behöver göras är att byta ut eller ändra alla sändare och detta har redan Teracom börjat med. Nu i början av 1999 täcker det digitala markbundna nätet halva landet. År 2000 täcks 98% av Sverige. Marknätet medger också portabel och mobil mottagning, du behöver ingen stor antenn utan det räcker med en liten bordsantenn. De digitala signalerna når fram ändå.

En nackdel med marksänd digital-TV är att det krävs ett sändningstillstånd från staten. En annan är att det finns begränsat med frekvenser i etern. Till en början kommer det att finnas åtta digitala rikskanaler som kommer att utökas till tolv om allt går bra. Förutom dem blir det också två regionala kanaler i de fem sändningsområdena. ? Men det är ju ett teknikskifte vi står inför. Om fem år är vi nog uppe i minst 25 marksända kanaler och längre fram när de analoga TV-sändarna är avstängda blir det ännu fler kanaler, säger Per Appelquist på Senda som samordnar och administrerar tjänsterna på det digitala marknätet.

Kabel-TV-nätets fördelar är att det finns ett stort utrymme för kanaler och tjänster, teoretiskt får man plats med ca 200 kanaler, att jämföra med marknätets 8. Telia, som är en av de största kabel-TV-distributörerna i landet kan redan nu erbjuda ett 50-tal digitala kanaler. En nackdel idag är att kabel bara täcker ca 50% av hushållen. Det är dyrt och knappast möjligt att bygga ett kabelnät som når alla hushåll i Sverige. Men i storstäderna är kabelnätet väl utbyggt.

Satellit-TVns fördelar är att stora geografiska områden täcks. Den kan teoretiskt nå ca 85% av Sveriges befolkning eftersom vissa hushåll hamnar i signalskugga. Digitala sändningar via satellit har funnits sedan 2 år i Sverige och kan rymma flest kanaler och tjänster. Fram till idag har det endast varit sändningarna som varit digitala och ingen interaktivitet eller olika tjänster har funnits. Canal Digital, en av de ledande aktörerna på satellit-TV-sidan har omkring 30 digitala kanaler med den nya tekniken. Nackdelen är att det krävs en parabolmottagare. Det är alltså ganska svårt att ta med sig TVn dit man vill.
 
 

Nya kanaler och tjänster
 

Digital-TV kommer att erbjuda ett brett programutbud och olika informations- och datatjänster. Det är inte längre bara ”vanliga” TV-stationer som producerar material utan även företag, organisationer, skolor etc. kommer att vara med.

Teracom kommer att erbjuda både traditionell TV, programrelaterade tjänster och rena tilläggstjänster. Programrelaterade tjänster är kopplade till det program man tittar på. Om du tittar på ett matlagningsprogram ska du direkt kunna beställa hem de ingredienser som behövs under programmet. Tittar du på ishockey kanske du vill ändra kamera, se lite information om spelarna eller be att få se ett mål i repris. Utbudet av möjliga tilläggstjänster är stort och det är tittarna som kommer att styra det. Många av de tjänster som vi idag kan använda på Internet kommer att finnas tillgängliga via TVn.

(Bilden nedan visar hur det kan se ut med de nya tjänsterna på våra tv-skärmar).

 

Utbildning via TVn kommer att bli möjligt. Eftersom digital-TV erbjuder interaktvitet kan distansutbildningar etc. bli verklighet utan att man ska behöva skaffa dyra videokonferens-utrustningar. Utbildningen kommer hem till dig och inte tvärtom.

Cell Digital TV kommer att erbjuda shopping och annan försäljning. – Det handlar inte bara om ett avancerat ”TV-Shop” där du direkt kan beställa varorna du ser utan en mer professionell handel, säger Magnus Granqvist på Cell Digital TV. Du ska kunna handla livsmedel och spara din ”kundvagn” ungefär som många butiker erbjuder idag på Internet. Resebyråer, försäkringsbolag, banker, arbetsförmedlingen och posten m.fl. kommer också att erbjuda tjänster via Digital-TV.
 
 

Tekniken bakom digital-TV
 

Till en början kommer digital-TV att vara lite innehåll och mycket teknik. Den stora skillnaden är att distributionen sker digitalt istället för analogt. Analoga signaler tappar kvalitet på vägen från sändare till mottagare. Kurvorna blir hackiga och det blir brus i signalen. En brusig analog signal kan aldrig snyggas till och bli fin igen men det kan en digital.

Digitala signaler kan bara anta två distinkta lägen som brukar beskrivas som ettor och nollor. Dessa ettor och nollor sänds ut i en oändlig ström av kombinationer. Även digitala signaler kan tappa kvalitet i överföringen men aldrig så mycket att mottagaren inte kan skilja på stark och svag signal (ett och noll). En dålig etta eller nolla kan lätt snyggas till och bli exakt lik den signal som skickades iväg. Även om signalen helt skulle förstöras utanför marginalerna kan det rättas till. På slutet av varje serie av ettor och nollor finns en kontrollsumma. Mottagaren jämför serien med kontrollsumman och skulle det inte stämma kan den felaktiga serien rekonstruera med hjälp av avancerade algoritmer och skillnaderna mellan serierna innan och efter den felaktiga.

 Både analoga och digitala TV-signaler kan skickas på olika frekvenser. Men på samma utrymme som en analog signal får plats kan det få plats fyra-fem digitala signaler eftersom de går att komprimera under transporten och sedan dekomprimeras när de kommer fram. Bl.a. kommer många program och tjänster som inte har så ”rörliga” program att använda sig av en MPEG-liknande teknik som innebär att inte hela bilden skickas till mottagaren utan endast information om förändringen från den senaste ”bildrutan”.

En stor fördel är att även datorer använder digital teknik och hur TVn och datorn kommer att flyta ihop kan nog bara framtiden utvisa.

Utsändningskedjan startar hos producenten som kan vara ett TV-företag eller ett företag som levererar tjänster. Producenten har ett antal källor t.ex. ljud och bild som ligger på datorn. Dessa källor körs under en process som kallas modulering då de förvandlas till ettor och nollor. I en s.k. MUX (multiplex) kopplas alla moduler ihop till en signal som skickas till Teracoms central i Kaknästornet (marksänd digital-TV). Teracom tar samtidigt emot fler signaler från andra producenter runt om i Sverige och sätter ihop allt detta till en enda signal som skickas ut till Teracoms sändarstationer runt om i landet. Hos mottagaren finns en DEMUX i digital-TV-boxen som tolkar signalerna och plockar ut de ettor och nollor som behövs för att visa det som användaren vill se.

Om TV-tittaren deltar interaktivt i t.ex. ett frågesportprogram eller handlar något så går returkanalen via digital-TV-boxens modem över det vanliga tele- eller mobiltelenätet till rätt producent.
 
 

Digital-TV och framtiden
 

Sverige är mycket tidiga med digital-TV i Europa. Telia var de första i Europa som startade med digitala kabel-TV-sändningar i Sverige. Det är endast fyra länder (Sverige, Finland, Spanien och Storbritannien) i Europa som har fattat det formella beslutet att etablera digitala marknät. Men många andra länder förbereder politiska beslut och har startat med provsändningar. I Tyskland talar man mest om fördelarna med mobil mottagning och där har man redan beslutat att de analoga näten ska stängas av år 2010. I Storbritannien talar man mest om bred bild och interaktiva tjänster.

Digital-TV har och kommer att väcka debatt i framtiden. Kritikerna menar att avstängningen av det analoga nätet kan uppfattas som ett tvång att lägga pengar på dyr utrustning. De är rädda för att det skapas en ”IT-aristokrati” i Sverige. Förespråkarna menar att det är naturligt teknikskifte som är oundvikligt. Priserna kommer att sjunka och tekniken blir lättare att hantera om några år.

Hur det än går för digital-TV i Sverige ska man komma ihåg att det handlar om en evolution och inte en revolution. Begreppet TV kommer i framtiden att förändras och inte bara vara en ”nöjesmaskin” som man tittar slött på, utan det kommer att bli ett viktigt verktyg i hemmet och på jobbet.
 
 

Copyright (c) 1999 Magnus Johansson, E98
 
 

Litteraturlista:
 
Gurinder, Jan-Olof (ansvarig): ”DigitalShow98” [www.svt.se/digital/index.html]. December 1999

Nordqvist, Jens: Din dumburk har aldrig varit smartare. SvD 6/11/1998, Stockholm 1998.

Svensson, Johan: Problem hindrar inte digital-TV. Avisen 2/1/1999, Stockholm 1999.
 

Följande källor hade ingen information om ansvarig utgivare:

”Digitalforum” [www.digitalforum.nu]. Januari 1999

”Nokia” [www.nokia.se]. Januari 1999

”Senda” [www.senda.se]. Januari 1999

”Telia Digital-TV” [www.television.telia.se/digtv/dig_tv.htm]. December 1998