Logistik ingår i alla moment av flödeskedjan. Den startar redan i och med råvaran och genomsyrar hela tillverkningen, grossistledet, försäljningsledet och hela vägen till slutkund.

Idag finns det lite olika teorier om hur logistikproblemet skall lösas för att få optimal förtjänst för alla i flödeskedjan. Utgångspunkt idag är kundorienterat. Det är kunden som "bestämmer" vad som skall produceras.

Förr i tiden handlade logistik om att kunden skulle få rätt vara, i rätt tid och på rätt plats. Man sa lite skämtsamt att marknadsföringen skapar affärer och logistiken genomför den. Nu för tiden har man vidgat synen på logistikens roll. Det är att logistik även innefattas som en integrerad del av utbudet. Logistik handlar Även om styrning av varuflöden från råvara till konsument.

Anledningen till att logistikens roll har ändrats är ökade kundkrav. Makten har förskjutits från tillverkare till grossister och återförsäljningskedjor som ställer högre krav på tillgänglighet.

Logistikens roll i företaget har lett till förnyad syn på materialflödet. Förr sågs stora lager som ett tecken på välstånd. Nu sätts fokus på själva materialflödet.

De kärnproblem som finns inom logistik är tillgänglighet samt osäkerhet om efterfrågan, s.k. prognosproblem. Logistik går ut på att lösa dessa problem så effektivt som möjligt.

Marknadsföring, som brukar beskrivas med "4P"( produkt, pris, promotion och plats), har utvecklats ifrån distribution och försäljning. Idag ger kundernas efterfrågan utseendet på försörjningskedjans sammansättning. Detta visar hur distribution (logistik) hänger samman med marknadsföring.

Flödet från tillverkare till kund, distributionsflödet, utgörs av logistik. Konsumentens behov står i centrum. Alla mellanhänder måste förtjäna sin plats i distributionsflödet genom att ge mervärde åt slutkunden i form av t.ex. lägre pris, snabbare leverans eller högre service. Logistikchefens arbete består därför i att göra prognoser, inköp, produktionsplanering, beställningar, lagerstyrning, lagerlokalisering och materialhantering samt transportplanering. För att få så en bra distribution som möjligt bör kunderna segmenteras.

Den centrala utgångspunkten för distribution är tillgänglighet när kunden önskar. Idag konkurrerar en mängd tillverkare med samma typ av produkter. Det leder till att kunder inte är beredda att vänta eller leta efter ett speciellt märke utan väljer i större utsträckning det som finns tillgängligt. En lösning till detta vore att ha stora lager på varje försäljningsplats men det skulle bli orimligt dyrt. Lösningen till problemet är att ställa riktiga prognoser på åtgången. Detta är dock svårt för innovativa varor eller vid långa tidsperspektiv. Detta löses genom att varorna beställs med täta intervall och i små partier. Tillverkare försöker också praktisera detta på sina underleverantörer. Denna process gör att det skapas ett sug från kunden i distributionsflödet samt att prognostiden krymper.

Supply Chain Management (SCM) handlar om helheten i flödeskedjan och då främst funktioner inom företaget men till viss del mellan olika företag. Enklare sagt är detta koordinering av flödeskedjan. I SCM delar man upp flödeskedjan i aktiviteter som sedan analyseras. Denna analys leder till åtgärder som i vissa fall resulterar i nya affärsidéer och företag.

SCM medför ytterligare integration mellan "traditionell" logistik och marknadsföring, management. SCM definieras av Cooper et al (1997) som "integration av affärsprocessen från slutanvändare till leverantörer av produkter, tjänster och information som adderar värde för kund". Det börjar med att definiera aktiviteterna i flödeskedjan. Nästa steg är att korta flödets längd eller omorganisera flödet med nya aktörer. Utvecklingen styr av att en ledande aktör i flödeskedja kan skälla krav på övriga aktörer i syfte att skapa en effektivare flödeskedja. Detta leder förhoppningsvis till kortare leveranstid, lägre lagernivåer, förre kvalitetsproblem och lägre totalkostnad. Allt detta leder i slutändan till fördelar för konsumenten.

De flesta momenten inom logistik ingår i SCM som "aktiviteter". Här följer några exempel och hur de hänger ihop:

* Orderingång - För att minska ingående lager hos nästa aktör i flödeskedjan vill man begränsa storleken på varje order. En annan sak är att öka andelen data som överförs i realtid. Detta leder i sin tur att den sanna efterfrågedatan framkommer.

* Inköp – Vid inköp gäller det att reducera antalet transportörer och etablera tätare relationer med leverantörer. Det gäller även att sortera bort mindre seriösa aktörer. En annan sak att tänka på är att använda samma partistorlek vid inköp och tillverkning.

* Tillverkning – Här gäller det att reducera ledtiderna. Senareläggning praktiseras. Lokalisera lagerbuffert efter strategiska mål. Planera kapacitet i nära samarbete med alla partners i kedjan. Det gäller även att planera all lokal tillverkning med en central plan.

* Lager och transporter – Se till så att det finns en central plan om hur transporterna skall skötas samt dela med dig om hur orderläget ser ut. Se även till att kunder med speciella önskemål av leveranstid, kostnad och tillförlitlighet tillgodoses.

* Prognoser – Samtala med samtliga aktörer i flödeskedjan för att göra gemensamma prognoser över efterfrågan. Detta leder till en effektivare kapacitetsplaneringen.

För att SCM skall fungera bra måste parterna kunna diskutera och komma fram till gemensamma lösningar.

En viktig del av logistiken är att leva upp till kundernas förväntningar. Detta kräver god kännedom av kunderna och deras behov. Det finns tre typer av kunder på marknaden:

* Kunder som föredrar produkter från teknisk ledande företag.

* Kunder som föredrar produkter från företag som tillverkar pålitliga

produkter.

* Kunder som föredrar produkter från företag som ger bästa servicen, har

bra kundkontakt.

Alla företag försöker att bli bäst på alla dessa tre punkter men det är oftast omöjligt. Men det räcker ofta med att ett företag blir bäst på en eller två punkter. Bara de är bäst på just dessa.

Det räcker inte att ge samma service till alla kunder. Storkunder har oftast ett annat servicekrav än en privatkund. Därför har företag börjat att dela upp sina kunder i olika segment för att kunna tillgodose alla kunders önskemål. Det har visat sig att detta merjobb har gett ett positivt utslag på den totala vinsten.

Det är dyrare att skaffa sig nya kunder än att behålla de gamla. Det har också visat sig att gamla kunder handlar för mer pengar än nya kunder. Det innebär att gamla kunder är mycket mer lönsamma än ny kunder. Gamla kunder ger även gratis marknadsföring då de gärna berättar för sin omgivning hur nöjda de är. Det bästa sättet att behålla en kund är hela tiden förbättra produkten samtidigt som du sänker priset eller ge kundförmåner.

Just-In-Time, (JIT), minskar en produkts ledtid genom att eliminera lager. Detta leder till en del av lösningen till logistikens kärnproblem nämligen minskat prognosfel samt ökad tillgänglighet. Detta leder till en snabbare omställning till marknadens behov.

I princip bygger JIT på att material skall vara montören tillhand exakt när den behövs, varken tidigare eller senare. JIT förändrar logistiken genom snabba materialflöden, hög lageromsättningshastighet, hög kvalitet, stor produktvariation och förmåga att snabbt anpassa sig till förändringar i efterfrågan. Traditionellt fanns det "tryck" från tillverkningsbaserade prognoser. Med JIT-tänkande skapas ett "sug" genom produktionen eftersom det är kundens köpbenägenhet som bestämmer vilka produkter som är bäst att tillverka.

Den uppenbara nackdelen med JIT är om de snäva leveranserna inte kan hållas i tid. Detta innebär att produktionen stannar och att förseningar uppstår. Detta inträffar om en transport blir försenad eller när företaget har gjort en felaktig prognos.

Traditionellt sett har logistik utgått från enskilda funktioner. Under 70-talet började företag att mer systematiskt försöka minska kostnaderna i flödeskedjorna. Detta ledde till att man insåg att ett optimerat delsystem kunde motverka systemet i sin helhet. Systemsynen lokaliserar problemen men knappast hur de skall lösas. Svårigheten med detta synsätt är att det underskattar behovet av goda relationer i flödeskedjan.

Idag har man övergått till processyn och processorientering. Processynen bygger på aktiviteter som analyseras och syftar på själva förändringsarbetet. Utgångspunkten vid processanalys är skapa något som passar kunderna, kunden sätts främst. Vid processorientering vill man flytta uppmärksamheten från funktioner till processer. Detta leder till en bättre helhetsbild.

Vid transport skiljer man på passiv och aktiv (värdeskapande) tid. När transporten står

stilla börjar den kosta pengar i form av kapitalkostnader, lagringskostnader samt den del av prognosfelet som är tidberoende.

Vid val av transportsätt är följande faktorer viktiga:

(Enligt en undersökning bland svenska vd:ar.)

1. Tillförlitlighet

2. Frekvens

3. Hastighet

4. Pris

5. Miljö

Vilket transportsätt skall då väljas? Det beror av vilka krav, i form av pris, hastighet, osv., som ställs på transporten. Generellt kan man utgå från priset/vikten på varan för att överväga detta. Produkter med låga kilopriser domineras av sjöfarten till skillnad mot mycket dyra produkter som domineras av flyget. Nämnas kan att endast en 0.1% av alla transporter (i ton) går med flyg men räknat i varuvärde så är siffran 7%.

Materialhantering kan delas upp i två olika delar:

* Materialhantering vid produktion

* Materialhantering vid transport

Materialhantering vid produktion innefattar så väl antalet produktdelar samt antalet produktionsmoment. Materialhanteringen inom företaget tar ofta upp hela 80% av produktionstiden. Ur detta framgår det hur viktig materialhanteringen är. Man minimerar detta genom att använda färre delar i produkten och att koordinera flödet bättre.

Materialhantering vid transport innefattar hur slutprodukten paketeras, hur leveransen sker. Det gäller att se till att produkten, eller produkterna, passar till de paketeringsstandarder som finns idag.

Miljödebatten har gjort att det efterfrågas mer och mer "gröna

transporter" idag. I framtiden kommer det att påverka transporter ännu

mer eftersom allt fler företag har skaffat sig en tydlig miljöprofil.

IT kommer att förändra framtidens relation mellan kunder och leverantörer. Vi kommer att se att många mellanled kommer att försvinna och ersättas av nya MEN FÄRRE. Tillverkarna kommer att försöka att sälja sina produkter direkt till kunder via de nya digitala vägarna, så som internet, som har vuxit fram de senaste åren. För att kunna genomföra det behövs det hemsidor som kan vägleda kunderna till den produkt de vill ha. Dessa hemsidor kommer att bli de nya "varuhusen".

Vi har också tänkt läsa boken "Logistik för konkurrenskraft".