På senare tid har miljön diskuterats livligt i samhället. Det gäller försurning, befolkningstillväxt, föroreningar, utrotningshotade växter och djur, utarmning av jordens naturresurser m.m. Under de senaste decennierna har industrin var en stor bov i dramat genom att släppa ut gifter i vatten, luft och alstra en mängd avfall etc. Synliga effekter ses både lokalt (färre fiskar i sjön), regionalt (algblomning i haven) och globalt (förtunning av ozonskiktet). I början av industritiden förstod man inte konsekvenserna av olika verksamheter. Kunskap har saknats om de biologiska processerna och tidvis har ekonomiska krafter dragit åt ett annat håll än till naturens fördel. På senare tid har man lärt sig att utnyttja de ekonomiska krafterna så att industrin jobbar för miljön.

Sedan 60-talet har miljödebatten ändrat karaktär ett antal gånger:

Tidigare var det lagar och myndigheter som styrde miljöarbetet men det har utvecklats till att marknaden styr. Att visa att man arbetar för miljöns förbättring har blivit ett oerhört starkt konkurrensmedel och företagens intresse har ökat markant. I miljöarbetet har helhetsbegreppet visat sig vara väldigt viktigt. Det hjälper inte att kontrollera giftutsläpp i ån samtidigt som man producerar mängder med miljöfarliga produkter som kommer ut i handeln. Man har börjat följa sina produkter "från vaggan till graven" och undersöker och försöker förbättra allt från råvaror, transporter till återvinning och avfall. Som hjälp för företagen finns en mängd verktyg. T.ex. LCA, ISO14000, EMAS, miljörevision etc.

Miljöarbetet har ökat i omfattning. Förr arbetade man lokalt med sina problem men sedan Agenda 21 infördes under FN-konferensen 1992 i Rio de Janeiro har man fått igång ett internationellt och globalt samarbete. Sverige har hela tiden legat bland de främsta länderna vad gäller miljöarbete. Vi var först med att införa miljöskatter (1991) som är "de starkaste vapen vi har". I Sverige beskattas t.ex. svavelutsläpp, koldioxidutsläpp, batterier etc. Människorna i Sverige har hunnit med att ändra livsstil och vara mer rädda om miljön bl.a. genom återvinning av papper, glas, batterier och matavfall.

Väldigt aktuellt just nu är energifrågan i Sverige vad gäller nedläggning av kärnkraftverket Barsebäck. Enligt Gunnar Landborn kommer energin att vara den begränsande faktorn i framtiden. Så länge jordens befolkning ökar och vi inte ändrar livsstil sliter vi på jorden och dess resurser. Inom EU driver den svenska regeringen vattenbristproblemen, problemet med långlivade kemikalier och "faktor 10" vilket inebär att ökar befolkningen med en faktor 2 så ökar energiförbrukningen med en faktor 10.

Agenda 21 innebär ett världsomfattande handlingsprogram för miljö och hållbar utveckling under ledning av FN. Detta program infördes vid FN:s miljökonferens i Rio 1992. Ordet Agenda 21 kommer från Dagordning 21, där 21 avser nästa sekel, dvs det 21:a århundradet.

Det är kommunerna som har nyckelrollen i miljöarbetet. Dessa tar fram sin egen Agenda 21 och bör ha satt igång med detta senast 1996. I Agenda 21 arbetet betonas samrådsverkan mellan kommunledningen och medborgarna, lokala organisationer och privata företag. Detta eftersom ett stort informationsflöde ökar privatpersonens kunskap, och då även ansvar och initiativförmåga. Kommunerna svarar sedan gemensamt för utvecklingen av den nationella strategin inför miljöarbetet det 21:a århundradet. Dock behövs bättre riktlinjer från regering och riksdag vad gäller områden som energi, producentansvar, trafik och kemikaliekontroll. Det kan vara svårt för kommunerna att påverka de stora företagens miljöpolitik utan att ha tydliga signaler om t.ex. skatter och avgifter från regeringen.

Sammanfattning av den lokala Agenda 21 verksamheten:

• Samråd och förankring mellan kommunens alla samhällsgrupper
• Myndigheter lär av medborgarna och hushållen informeras och utbildas
• Utarbetande av handlingsprogram för en hållbar utveckling
• Helhetssyn och dialog

Hur kommer företagets lönsamhet att påverkas av det externa och interna miljöarbetet i framtiden? Vilka åtgärder krävs för att få tillräcklig kunskap och känsla för marknadens förändringar i samband med miljöutvecklingen?

Helt klart är att företaget måste ha en enkel helhetssyn på den inre och yttre miljön för att de åtgärder företaget planerar inte ska motverka varandra. Dessutom bör ett företag inte göra olönsamma investeringar endast för att detta ska medföra bra miljöåtgärder. Men de bör heller inte stå över de små förändringarna ty "många bäckar små leder till en hel å". Företagen tjänar på att samarbeta nationellt eftersom de bl. a. får lättare att känna av signaler och kan på så sätt styra miljöarbetet bättre.

Mats Ershammars sju punkter är en bra översikt över vad ett nationellt miljösamarbete kan medföra och innebär.

1. "Ensam är inte stark"
2. "Småföretagsanpassad rådgivningsverksamhet"
3. "Incitament för kompetensutveckling"
4. "Företagets miljöarbete - en fråga för bara experter?"
5. "Målbilder för miljön som drivfjäder"
6. "Enkla modeller för miljöledning och revision som främjar helhetsgrepp"
7. "Hur finna och sovra i det växande informationsflödet?"

Ensam är inte stark

Detta exempel tycker jag visar tydligt hur ett stort företag kan påverka småföretagen så att miljöarbetet sprider sig. Det blir en sk ringeffekt som är mycket nyttig, och eftersom Volvo gick ut med så raka besked borde det vara lättare för underleverantörerna att skönja miljömålet. Det innebär att dessa vet åt vilket håll de är på väg och vilken roll företaget spelar i miljöarbetet. Detta är dock inte problemfritt eftersom så många intressenter är inblandade och företagen helst ser till sitt eget hus först.

Småföretagsanpassad rådgivningsverksamhet

De stora företagen och samhället bör hjälpa de småföretagen i miljöarbetsfrågor, eftersom dessa har sämre ekonomiska möjligheter att satsa på miljöarbete. Detta medför att miljöarbetet kan spridas till småföretagen genom bl a utbildade miljörådgivare som kan fungera som bollplank i ledning och styrning av detta arbete.

Incitament för kompetensutveckling

Ett företag som helhjärtat satsar på att ändra verksamhetens miljöarbete kan få dessa kostnader till viss del täckta av ett sk ekonomiskt incitament. Detta incitament fungerar alltså som en morot, vilket främjar företagets miljöengagemang och kompetensutveckling.

Företagets miljöarbete - en fråga för bara experter?

Alla måste få vara med att påverka. Att känna att man själv kan påverka medför att man känner ett ökat ansvar och man har då lättare att ta egna initiativ till det dagliga miljöarbetet. Genom att öka personalens miljökompetens kan företaget därför vinna mycket.

Målbilder för miljön som drivfjäder

Genom att ta fram miljömål som är gemensamma inom t ex en viss bransch eller inom en region är det lättare för små företag att se sin del i det stora miljöarbetet. Detta gör att de därefter kan utforma sitt miljöarbete och veta vart det leder.

Enkla modeller för miljöledning och miljörevision som främjar helhetsgrepp

Miljöledning- och revisionsmodeller bör vara enkla att arbeta med. Det är ju rätt självklart att ett företag inte kommer att satsa på miljöarbetet om det är för invecklad och tillkrånglad ledning till detta. Åtminstone kommer tröskeln att vara mycket hög, dvs "den mänskliga faktorn" spelar in.

Hur finna och sovra i det växande informationsflödet?

Att hitta den information man letar efter är svårt, och det är något som samhället bör ta itu med. Lättåtkomlig information främjar småföretagens miljöarbete eftersom deras ekonomiska resurser är begränsade i förhållande till storföretagen.

Dessa punkter visar på några faktorer som påverkar miljöarbetet. Men man måste skilja på miljöarbetet inom företaget och det nationella arbetet. Anledningen är att när företaget väl har sett sitt mål och sin del i det hela sätter själva arbetet igång. Detta miljöarbete kommer att beröra många inom och utom verksamheten. Allt från personalen, med utökad ansvarskänsla genom information om bl a pågående miljöarbete och egna verksamheten, till ledningens kunskap om företagets förhållning gentemot marknaden.

Samarbete och information är alltså två nyckelord för en satsning på miljön. Men samarbetet ska dock inte drivas till sin spets genom att företaget inte kan genomföra vissa åtgärder utan att ha konsulterat var och varannan person inom verksamheten. Meningen är att samarbetet skall fungera som en inkörsport till nytänkande, kreativitet och kunskap om verksamheten, för att på så sätt kunna uppnå förbättringar i miljöarbetet.

Företagens intressenter blir allt mer miljömedvetna. Att ha eller inte ha ett miljöprogram kan vara skillnaden mellan att verksamheten blommar eller dör. Sedan företagen insåg detta och såg konkurrensfördelarna med att ha ett ständigt pågående miljöarbete har de efterfrågat ett effektivt verktyg som hjälper dem i miljöarbetet. Dessa verktyg kallas miljöledningssystem och hjälper bl a till att planera, organisera och samordna miljöarbetet på alla nivåer. Det är viktigt att man ser helheten av verksamheten. De två största är EMAS och ISO14000-serien. Den senare är inte färdigställd ännu, men är redan en god hjälp. Vissa företag väljer att ha sina egna miljöledningssystem, tex S.H.E. Management (Perstorp AB), Ansvar & Omsorg (Kemi & Miljö). Dessutom finns den brittiska standarden BS7750 och ICCs Business Charter for Sustainable Development. Oavsett vilket miljöledningssystem som används är det viktigt att intresset kommer inifrån företaget. När ledning och medarbetare är motiverade blir resultatet bättre än om miljöarbetet kommer påtvingat. Båda systemen är frivilliga!

Ett globalt standardiseringssystem uppbrutet i delområden (ca 15 st.). Man kan plocka de områden som är möjliga och aktuella i sitt land och för sitt företag. Arbetet påbörjades 1991 och kommer att vara komplett om några år. Färdiga bitar är miljöledningssystem och miljörevision.

ISO 14000 (International Organization for Standardization) används för att ständigt förbättra miljöarbetet i alla typer av organisationer (jfr EMAS). Alla medverkande länder hjälper till att upprätta standarder. Det ger standardena en enorm styrka eftersom de bygger på en internationell samverkan mellan näringsliv, myndigheter och organisationer.

Standardena för miljöledning är uppdelade i två block. Ett för organisationen och ett för produkten.

Standarden för miljöledning (längst till vänster i figur 1) tar upp följande frågor:

• Miljöpolicy
• Planering - miljöområden, lagstiftning, miljömål och miljöprogram
• Genomförande - organisation, ansvar, utbildning, kommunikation, dokumentation etc.
• Uppföljning - övervakning, mätning, förebyggande åtgärder, korrigeringar, miljörevision etc.
• Ledningens översyn

Som synes kräver inte ISO14000 någon offentlig publicering av miljöarbetet (jfr EMAS). Certifiering sker av ett ackrediterat certifieringsorgan (tex SIS, SEMKO) efter att revisionen är godkänd. Efter några år (ej fastställt) är det dags för en ny certifiering.

En EU-förordning för miljöstyrning och miljörevision med syfte att ständigt förbättra industrins miljöarbete. Begränsat till EU och trädde i kraft den 1 april 1995 i alla länder tillhörande EU. Det är ett färdigt paket där man tar till sig alla bitar (jrf ISO14000). Företagen (anläggningen) sätter själva målen, så länge de är högre än lagstiftningens krav, och måste ständigt förbättra sitt miljöarbete.

Dessa punkter måste uppfyllas för att få certifiering:

1. Miljöpolicy - fastställs av företagsledningen, regelbunden revidering etc.
2. Miljöutredning - påverkan på ekosystemet, energi-, råvaruhushållning, avfallshantering etc.
3. Miljömål - konkreta mätbara miljömål, tidplan, överensstämma med miljöpolicy m.m
4. Miljöprogram - för att nå målen och uppfylla policyn, ansvarsfördelning, tidplan m.m
5. Miljöstyrningssystem - organisation, ansvarsfördelning, rutiner, arbetsmetoder etc.
6. Miljörevision - intern/extern, minst vart 3:e år, slutsatser delges företagsledning etc.
7. Miljöredovisning - rapport ska sändas till Miljöstyrningsrådet, offentlig handling
8. Granskning - Ackrediterad miljökontrollant (SWEDAC - Ackrediteringsorgan)
9. Godkänd miljöredovisning lämnas till registreringsorgan (Miljöstyrningsrådet)
10. Information till allmänheten.

Uteslutning ur EMAS kan ske om företag inte lämnar in rapport till Miljöstyrningsrådet eller inte betalar avgifterna som täcker kostnader för registrering av anläggningar och ackreditering av miljökontrollanter.

EMAS-registrerade företag får tala om detta på tex brevpapper, annonser etc men inte på sina produkter!

Kritik till detta system är att det bara tittar på verksamheten i ett företag. Inte vilken produkt de har! Det kan vara så att ett företag har cerftifierats för en bra verksamhet men släpper ut mängder av miljöfarliga produkter i handeln.

Att använda sig av ett välkänt miljöstyrningssystem som EMAS eller ISO14000 är bekvämt eftersom man inte behöver göra reklam för systemet, till skillnad från att ha ett eget system. Dessutom förenklas relationer till tillsynsmyndigheter. Följden av att företag blir miljömedvetna och vill bli cerftifierade är att de även påverkar sina underleverantörer till att också bli miljömedvetna. På så sätt sprids miljöarbetet mycket snabbare än om det hade varit lagstiftat.

Det är viktigt att tillägga att inget av systemen påverkar:

• tillämpningen av gällande miljölagstiftning
• företagens ansvar enligt miljölagstiftningen
• tillsynsmyndigheternas arbete

Företagens utveckling går snabbt framåt i miljöarbetet allt eftersom kunder ställer krav på deras produkter. Men hänger lagstiftningen med? Det får inte bli så att det är lagen som hindrar företag att jobba för en bättre miljö!

EMAS och ISO14000 behandlar bara verksamheten och inte människorna i den. Miljöarbetet kan inte fungera om inte personalen trivs på sin arbetsplats. Därför finns det även en del system som samordnar utvecklingsarbetet av miljö och arbetsmiljö. Några av dessa är 6E och TQM.

6E är en konkret arbetsmodell för teknik- och processutveckling byggd på en helhetssyn av människan, arbetsmiljön och den yttre miljön. Den är utvecklad av bl. a. TCO med avstamp efter Rio-konferensen 1992. Förutsättningar för ett 6E-arbete är systematisk kunskapsuppbyggnad hos människorna i företaget. Kunskapen ska kunna utnyttjas på alla nivåer och i alla verksamheter.

Filosofin är att ett 6E-företag i varje situation ska försöka uppnå ett optimum inom alla de sex områdena:

1. Ekologi - anpassa produkter/tjänster och verksamhet så att naturen inte skadas
2. Energi - anpassa och minimera energianvändningen i riktning mot energieffektiv teknik vid tillverkning, återanvändning och återvinning.
3. Ergonomi - anpassa produkter/tjänster, produktion och arbetsorganisation så att människan inte skadas
4. Emission - anpassa utsläpp, strålning och ljud så att den blir riskfri för människor och natur
5. Ekonomi - ta väl hand om personal och utrustning så att produktionen blir optimal. God hushållning med resurser ger god företags- och samhällsekonomi. Miljöarbete ska löna sig!
6. Effektivitet - använda bättre teknik och bättre metoder samt ta vara på människans förmåga, kreativitet och kunskaper

TCO har gett ut material som förklarar hur man praktiskt går till väga då man inför ett 6E system. Detta saknas i systemen nämnda ovan. En del företag är bara intresserade av 6E's arbetsmaterial utan att sträva mot en certifiering. Ett nätverk är uppbyggt för erfarenhetsutbyte mellan 6E-företag.

Detta är inget system med certifiering etc som de två tidigare. Jag skulle mer vilja påstå att det är en företagsfilosofi; "en ingrediens i förändringsarbete". Man skulle kunna översätta TQM med Offensiv kvalitetsutveckling. TQM-företag vill "ligga först, satsa och är modigt".

Det finns fem nyckelbegrepp i TQM där de tre första är generella och de två sista speciella för SAS:

1. Kundfokusering

Vilka är företaget till för? Kundernas behov och intressen i fokus överallt i företaget.

2. Ständiga förbättringar

Det gäller att hänga med och ändra sig efter omvärlden. Man är aldrig nöjd med hur man arbetar idag utan har ständigt ögon och öron öppna för nya idéer.

3. Medskapande medarbetare

Förbättringsarbetet ska drivas av medarbetarna själva. Det är de som kan sina jobb. Medverkan föder också trivsel på arbetsplatsen och en helhetssyn av verksamheten.

Det ställer krav på kompetens hos medarbetare. Man måste förse dem med kunskap.

4. Stödjande ledarskap

5. Processorientering

Endast då alla bitar finns med är det ett TQM-företag! Det är först då man har den viktiga helhetsynen på förändringsarbetet. Miljöarbetet kommer in i flera bitar bl.a. kundfokuseringen och medarbetarnas medverkan.

TQM:s hjärta är PDCA-modellen, Plan-Do-Check-Act, som ständigt är igång som en förbättringsspiral.

Planera (Plan)

Definiera problemen, varför finns problemen?, olika lösningar, vilka problemkällor är de bästa att förändra/förbättra?

Gör (Do)

Om ett företag misslyckas i sitt förändringsarbete så är det ofta här de ramlar ut.

Utvärdera (Check)

Etablera & sprid (Act)

Mycket viktigt att sprida kunskap och erfarenheter så att man slipper "uppfinna hjulet igen".

Första boken om TQM skrev i USA år 1931. Det utvecklades i USA fram till 1950-talet och sedan exploderade det i Japan som har haft en mycket framgångsrik företagsanda sedan dess.

En livscykelanalys är en förenklad beskrivning av miljökonsekvenserna av en produkt genom hela dess liv från och med utvinning av råvara till och med slutlig avfallsbehandling. Så definierar Göran Svensson begreppet livscykelanalys. En livscykelanalys ger inga färdiga förslag på ändringar i en process men den ger beslutsunderlag. Livscykelanalysen pekar på när i sitt liv en produkt belastar miljön och på vilket sätt den gör det. Den ger också besked om hur mycket energi och material som åtgår under produktens liv. Den ger beslutsfattaren besked om var det behövs åtgärder för att minska miljöbelastningen. Men inte så säkert vilken åtgärd som bör vidtas först, för vilken miljöpåverkan som är viktigast att få bukt med har olika företag och olika länders ledning olika åsikter om. Göran Svensson nämde bland annat Japan och Holland som exempel. Där vill man till varje pris minska koldioxidsutsläppen för att bromsa den globala uppvärmningen som hotar att lägga stora arealer av dessa länder under vatten. Man kan gissa att Australien sätter mycket stor vikt vid att minimera för att inte säga upphöra helt med användningen av freoner eftersom de redan har stora problem med förtunningen av ozonskiktet. Livscykelanalys är ett mycket bra hjälpmedel för att jämföra olika tillverkningsprocesser. Produktutveckling är ett annat användningsområde, konstruktören kan redan vid ritbordet välja material med avseende på kvalitet, pris och miljöbelastning.

En livscykelanalys är ofta en mycket dyr och komplicerad process. Den tar lång tid att genomföra och resultaten kan vara både svårtolkade och missvisande. Hela utredningen hänger på att samlar in rätt och korrekta data som behandlas på ett korrekt sätt. En oerfaren utredare kan säkert lätt påverkas av sin uppdragsgivares föreställningar och därför omedvetet vinkla utredningen åt något håll eller missa viktiga detaljer. Därför bör man vara försiktig med att använda resultatet av en livscykelanalys i sin marknadsföring. En utomstående måste kunna få granska både metoder som använts vid utredningen och data för att trovärdigheten hos utredningen skall kunna upprätthållas. Resultaten av en livscykelanalys bör bara användas för intern publicering samt för produktutveckling.

Hittills har förpackningsindustrin varit den industri som använt sig mest av livscykelanalys. Men enligt Göran Svensson kommer den i framtiden användas som hjälpmedel vid produktutveckling av främst kapitalvaror. Mat, kläder, transporter och bostäder är andra produkter som kommer bli synade med hjälp av livscykelanalys. Han tror även att livscykelanalys kommer att ligga till grund för framtidens miljömärkning. Det pågår arbeten med att skapa databanker i vilka man ska kunna söka information om vilken miljöbelastning bland annat olika energislag och råvaror utgör.

Detta tillsammans med den standard som håller på att byggas upp för hur man ska genomföra en livscykelanalys kommer i framtiden att göra det lättare att göra analyser. Det kommer då också att bli mer aktuellt att använda livscykelanalys för att jämföra produkter från konkurrerande bolag.

Det första man gör är att sätta upp en målbeskrivning, en avgränsning för hur mycket man ska ta med i analysen. Det är inte alltid så lätt. Vi kan till exempel säga att vi fått i uppdrag att göra en livscykelanalys på badankor. Analysen bör då sträcka sig så långt att man tittar på hur råvarorna till plasterna tas fram men där bör det nog vara stopp. Vi behöver inte ta reda på vilken miljöbelastning gruv- eller plattformsarbetarens kaffemuggar innebär eller hur järnet till deras maskiner brutits. Man förstår efter detta exempel att kostnaden på analysen är proportionell mot dess avgränsning. Man bör heller inte ta med för mycket material av den enkla anledningen att det blir besvärligt att sammanställa på ett riktigt sätt. Risken finns att personen som gör sammanställningen tröttnar efter halva jobbet och slarvar igenom resten. Att bibehålla kvaliteten är alltså ett annat argument för att göra en snäv avgränsning. Men man får givetvis se till att man inte avgränsar så pass snävt att det påverkar resultatet alltför mycket.

Funktionell enhet

Nästa steg är att bestämma på vad man ska räkna. I vårt exempel kan en badanka vara en bra funktionell enhet, men det kan lika gärna röra sig om en badankefamilj eller i ankracesammanhang kanske vi ska räkna i enheten kg anka. Ett annat sätt att räkna kan vara användning av en produkt för ett visst ändamål under definierade omständigheter, exempelvis hur mycket färg som går åt för att skydda en viss yta under en viss tid.

Beskriv systemet

Nu börjar man rita upp processträdet. Man bestämmer var vaggan ska börja och var graven ska sluta. Man gör även begränsningar i "sidled", ska tex tillsatsers och biprodukters livscykelanalyser ingå?

Insamling och bearbetning av data

Då man har bestämt vad det är man vill ha börjar man så äntligen att samla in all data. Man måste då känna till informationens tillförlitlighet och kvalitet. Är värdena riktiga eller bara grova uppskattningar, hur aktuella är de? Gäller de badankor i allmänhet eller bara badankor från fabriken vi tittar på? Insamlingen av data kan utgöra 80% av budgeten och tiden för en analys och man bör komma ihåg att det är under informationsinsamlingen man lägger grunden för hur tillförlitlig analysen kommer att bli. Man bör också fundera på hur mycket material man bör samla in. Ju fler parametrar man har desto dyrare blir det att sammanställa. Hur själva sammanställningen går till går vi inte in på här. Men man tittar på hur mycket energi och råvaror som används, vilka utsläpp som görs samt hur återvinningsbar produkten är. Då utredningen är klar bör man kunna se var i en produkts liv den belastar miljön och hur den gör det. Kunskapen man får genom livscykelanalysen kan därefter användas till att göra om tillverkningsprocessen eller produkten så att den belastar miljön mindre än tidigare.

Den första svårigheten man stöter på då man genomför en livscykelanalys är att rita upp ett fullständigt processträd. Den andra är att ta fram korrekta siffror på hur mycket det behövs av varje ingridiens för att tillverka, använda och slutligen förstöra produkten. Den tredje svårigheten är att ta reda på vad det blir för spill dvs vilka utsläpp produkten ger.

Ledningen i ett företag använder miljörevision som ett internt instrument för att försäkra sig om att miljöskyddet fungerar som avsett. En objektiv värdering från miljösynpunkt av miljöorganisationen säkerställer detta. Man jämför mål och krav med verkligheten. Miljörevisionen har väsentligen vuxit fram med en annan revision som förebild t ex ekonomisk kvalitetsrevision. Följande nyckelbegrepp sammanfattar revisionen:

• Fullt ledningsstöd,
• Objektiv revisorsgrupp
• Professionell kompetens
• Väldefinierade och systematiska förfaranden
• Skrivna rapporter
• Kvalitetssäkringsmekanismer
• Uppföljning

Att genomföra miljörevision innebär att på ett strukturerat sätt gå igenom sina produktionsprocesser såsom att kontrollera att anläggningar uppfyller lagar och bestämmelser, kontrollera säkerheten, förebygga skador och olyckor, rena och minimera avfall. Miljörevision är ett sätt att minska medvetna eller omedvetna miljörisker och ha god framförhållning. Under en miljörevision jämförs på ett systematiskt och objektivt sätt policy, planer, lagstiftning, kundkrav och annat som berör företaget med de verkliga förhållanden inom företaget. En revision får dock inte bara betyda att man tittar i backspegeln. Den måste innebära ett lärande för framtida agerande. Miljörevisionen bör vara heltäckande och spänna över hela företagets verksamhet. Den kan också inriktas på ett speciellt område. Även arbetsmiljö och säkerhet kan ingå. Arbetet avslutas med en skriftlig rapport. Systematiken kring kvalitets- och miljörevision liknar varandra. Nya krav kommer att ställas för att få kallas auktoriserad miljörevisor. Mycket för att matcha EU:s EMAS.

Viktiga förutsättningar för att kunna bedriva miljörevision på ett effektivt sätt är att det finns ett uppbyggt miljöledningssystem som kan revideras. Dessutom skall ledningen ge sitt fulla stöd åt verksamheten och det måste finnas kompetenta revisorer. Skälet till att en revision behöver utföras är att det finns möjlighet till konflikt mellan olika intressen.

Det finns en rad skäl för industrins del att aktivt medverka till att utveckla nya arbetsformer i syfte att minska miljöpåverkan:

1. Kommersiella intressen

En aktiv insats från det miljömedvetna företaget kan öka markandsandelar. Företagets framtoning hos allmänheten stärks enligt många undersökningar av ett aktivt miljöarbete

2. Ökad lönsamhet

Kostnaderna för att häva konflikter med olika miljögrupper skall också beaktas. Ökad produktivitet genom ökad motivation hos anställda.

3. Bättre överblick

Med ökad decentralisering av ansvar och befogenheter ökar kraven på överblick. Platta organisationer dominerar idag som arbetsform.

4. Relationsförbättring

Bättre relation till omkringboende och samhället i övrigt.

5. Ökad miljömedvetenhet.

Företagsledningarna är i dag lika miljömedvetna som människor i allmänhet, vilket utgör en drivkraft i sig.

6. Minskad lagstiftning

När lagstiftaren märker att det inte längre finns ett behov att stifta nya lagar och bestämmelser, kan takten i lagstiftningsarbetet minskas.

Viktiga argument mot miljörevision och miljöledningsystem kan sammanfattas enligt följande:

• Kostnader.

Kunderna är ej beredda att betala för merkostnaden. (Detta går att kontrollera med kunderna.)

• Senare.

Det är bra, men inte just nu. (I början kommer det att vara en fördel men senare ett krav.)

• Byråkrati.

Det blir bara mer byråkrati. (Tanken med systemen är att underlätta.)

• Avvakta konkurrenterna.

(Strategiskt kan det då vara försent.)

• Det räcker med ISO 9000.

(Det går ofta bra att kombinera ISO 9000 med ISO 14000.)

Med kvalitetssäkring avses olika procedurer för att säkerställa att miljörevisionen håller vissa bestämda kvalitetskrav. Det kan gälla procedurerna kring själva miljörevisionen, utbildning, erfarenhet och examinationskrav hos miljörevisorn, erfarenhetsutbyte, etiska regler, ackreditering etc. Det kan finnas skäl att ställa vissa minimikrav på en miljörevisors kompetens. Denna skall enligt förslaget till standard ha viss teoretisk grundutbildning, bestämd tidsrymd av arbetslivserfarenhet inom angivna ämnesområden, specialutbildning inom sitt fack och praktik som miljörevisor. Utöver de formella kraven krävs vissa personliga egenskaper hos en miljörevisor. Denne skall

• kunna uttrycka sig i tal och skrift.
• Ha personliga egenskaper som diplomatisk förmåga, takt och förmåga att lyssna.

Ex. Kunna lämna personer utan att de känner att de misslyckats i sitt miljöarbete.

• Vara oberoende och objektiv.
• Ha organisatorisk förmåga.
• Kunna göra kloka bedömningar.
• Ha känsla för seder och bruk i det land där revisionen genomförs.

Planeringen är avgörande för vilket resultat som kan komma fram i själva genomförandet av revisionen. Avsikten med planeringsfasen är att förbereda revisionerna så att de blir så effektiva som möjligt, bl a i en revisionsplan. Syften och mål för och avgränsning av revisionerna bestäms, som är konsistenta med de resurser som avdelats för ändamålet.

Tre faser i miljörevisionen kan urskiljas

1. Planering
2. Granskning
3. Rapportering

En fjärde fas faller utanför själva revisionen men är ändå viktig.

4. Uppföljning

Omfattningen av revisionsprogrammet beskriver revisionens omfång och begränsningar och måste avpassas efter behov och tillgängliga resurser.

• Geografiskt
• Organisationsmässigt
• Funktioner
• Ambitionsnivå

Granskningen är genomförandefasen av miljörevisionen. Den omfattar ett flertal steg.

• Inledande möte.
• Fältarbetet, rundtur, intervjuer.
• Identifiering, verifiering och bedömning av ledningssystem.
• Insamling av fakta.
• Analys och utvärdering.
• Säkerställande och dokumentation.
• Preliminär rapportering.

Den reviderades ansvar att vidta erforderliga åtgärder som följd av revisionen. Med utgångspunkt från rapporten gör den ansvarige hos den reviderade en åtgärds- och tidsplan efter revisionen. Vid en uppföljning kontrollerar miljörevisorn att åtgärderna genomförts. Åtgärdsplan bör omfatta alla de punkter som miljörevisorn anmärkt på. Åtgärdsplanen bör innehålla uppgift om vilka åtgärder som skall vidtas och till vilken tidpunkt. Om inga åtgärder alls planeras bör motiven för detta anges. I åtgärdsplanen bör följande anges:

1. Åtgärd
2. Ansvarig
3. Tidplan

En miljörevision skall dokumenteras ändamålsenligt och systematiskt. Revisionsrapporten har tre syften:

• Att redovisa iakttagelser och slutsatser och eventuella rekommendationer.
• Att ge information till ledningen.
• Att initiera förbättringar som följd av revisionen.

Det är den reviderades ansvar att vidta erforderliga åtgärder som följd av revisionen. Med utgångspunkt från rapporten gör den ansvarige hos den reviderade en åtgärds- och tidsplan efter revisionen. Vid en uppföljning kontrollerar miljörevisorn att åtgärden genomförts.

Miljöpolicy

I mars 1996 antog Vattenfall en ny miljöpolicy, som tydligt visar koncernens vilja att verka för en varaktigt hållbar utveckling. Vattenfalls målsättning är att utnyttja naturresurserna på ett så skonsamt sätt som möjligt. Policyn uttrycker också koncernens vilja att ta ansvar för att förbättra miljön. Genom öppenhet och engagemang för miljöfrågorna i hela organisationen vill Vattenfall skapa förtroende för verksamheten.

Miljöledningssystem

För att genomföra policyn och skapa ett metodiskt och konsekvent sätt att arbeta med miljöfrågorna har Vattenfall under 1996 börjat införa ett miljöledningssystem som möter kraven i ISO 14 001 och EMAS. I styrsystemet, som syftar till att strukturera och tydliggöra miljöfrågorna, ingår att sätta mål för miljöarbetet och att miljöutbilda all personal.

Livscykelanalyser

Som svar på kundernas miljökrav introducerade Vattenfall 1996 produktionsspecificerad el som ett alternativ till den vanliga elmixen. Med hjälp av livscykelanalyser av elproduktionen kan Vattenfall specificera de olika produktionsmetodernas miljöpåverkan och resursförbrukning. Genom att följa kedjan "från vaggan till graven", det vill säga från bränsleutvinning och byggande av kraftverket, via driften till rivning av anläggningen och omhändertagandet av restprodukter, har Vattenfall kunnat beräkna elproduktionens totala resursförbrukning och utsläpp för ett år.

1997-03-17

• Helhetsgrepp kring miljöarbetet med nytt miljöledningssystem

• Miljö viktig konkurrensfaktor på avreglerad marknad

• Livscykelanalyser utförda för all elproduktion

• Torrår medförde större utsläpp till luft

Almgren, Grankvist, Midenstam, Miljörevision. Industrilitteratur 1996

Peterson m.fl. Eko av framtiden. Andra reviderade upplagan. Informgruppen AB 1995.

Bodil Ekström, Projektledare för 6E vid TCO, Utvecklingsenheten.

Mats Ershammar, arbetsmiljödirektör vid den centrala Arbetslivsfonden.

Bisse Frid, Civil ing. Arbetar inom SAS med utveckling av kompetens i TQM. Hon har ett förflutet som kvalitetschef inom mölnlycke AB.

Gunnar Grankvist, chef för Säkerhet, hälsa och miljö på Perstorp AB

Anna Linusson, Civil ing på Kemi och Miljö AB

Gunnar Landborn , miljörådgivare och sekreterare i Nationalkommittén för Agenda 21. Kommer från Miljödepartementet. Tidigare generalsekreterare för Naturskyddsföreningen.

Sven-Olof Ryding, docent i limnologi vid Uppsala universitet och verksam inom Miljöstyrningsrådet.

Göran Svensson, föreståndare för kompetenscentrat, Centrum för Produktrelaterad Miljöanalys, vid Chalmers tekniska högskola.

Http://www.vattenfall.se/nyheter/miljosve.htm

Http://www.agenda21.se

© 1997 All försäljning förbjuds. Citera gärna men ange källan.