Innehållsförteckning

1. Bakgrund
2. Uppgiftsbeskrivning
3. Val av undersökningsform
    3.1 Olika undersökningsformer
        3.1.1 Observation
        3.1.2 Ostrukturerad intervju
        3.1.3 Strukturerad intervju
        3.1.4 Enkät
    3.2 Slutsats
4. Deltagare
5. Konstruktion av undersökningen
    5.1 Enkäten
        5.1.1 Brainstorming
        5.1.2 Urval av frågor
        5.1.3 Formulering av frågorna
        5.1.4 Resultat
    5.2 Intervjun
6. Genomförande av undersökning
7. Resultat och slutsatser
    7.1 Enkäten
    7.2 Intervjun
    7.3 Slutkommentar
8. Bilagor

Den här rapporten är en laborationsrapport för steg 2 i kursen Människa-Datorinteraktion, KTH. I steg 1 utvecklade vi ett nytt användargränssnitt för en videobandspelare utefter våra egna erfarenheter och värderingar. Uppgiften i steg 2 var att undersöka vad andra tycker om dagens videobandspelare för att på så sätt få nya infallsvinklar och vidga våra vyer. Med dessa nyvunna erfarenheter skall vi sedan i nästa steg i laborationen, steg 3, ta fram ännu en ny design av videobandspelare.

Uppgiften i steg 2 av laborationen var att genomföra en undersökning för att ta reda på vad folk i allmänhet tycker om dagens videobandspelare. De frågeställningar vi skulle försöka besvara med undersökningen var följande:

• Vad tycker folk om videobandspelare och dess gränssnitt?
• Hur använder de sin videobandspelare?
• Vad använder de videobandspelaren till? När?
• Vad skulle de vilja kunna göra?

Det finns många sätt att genomföra en undersökning på, i uppgiften var det inte specificerat vilket vi skulle använda oss av. Vi diskuterade ett antal olika förslag och deras för- och nackdelar innan vi slutligen beslutade oss för vilket vi skulle välja.

3.1.1 Observation

Att endast observera utifrån hur videobandspelare används är inte praktiskt i det här fallet. Det är mycket svårt att få tillräckligt många observationer, det tar alldeles för lång tid och det är svårt att täcka in allt.

Ett alternativ är att ha en ostrukturerad intervju. Personen som skall utfrågas får då diskutera med försöksledaren om dagens videobandspelare, dess bra och dåliga sidor. Eftersom det inte finns några förutbestämda frågor kan många infallsvinklar belysas. Det går också att fördjupa sig i något speciellt om försöksledaren tycker det är extra intressant.

Nackdelarna är främst att det tar lång tid och det är svårt att få tillräckligt antal personer i undersökningen. Den lösa styrningen i intervjun kan leda till att viktiga frågeställningar missas helt och hållet. Dessutom är det svårt att göra en sammanställning eftersom det blir olika frågor till olika personer.

Den här formen liknar den ostrukturerade intervjun med skillnaden att det redan från början finns frågor bestämda. Den utfrågade personen är alltså mer styrd än i en ostrukturerad intervju men kan ändå förklara för försöksledaren vad han menar. Försöksledaren kan också ställa ytterligare fördjupande frågor på intressanta avsnitt.

Nackdelen är att man kan missa saker som skulle dykt upp ifall man inte styrt lika hårt.

I det här fallet får den tillfrågade personen ett papper där alla frågor är formulerade. Denne är alltså helt styrd av utformning på enkäten. Visserligen kan man lämna utrymme för att skriva kommentarer men det blir ändå inte samma sak som en intervju.

Till fördelarna kan man räkna att påverkan från försöksledaren blir minimal eftersom den undersökta personen kan vara anonym och inte behöver någon nämnvärd kontakt med försöksledaren. Dessutom är det lätt att genomföra på ett stort antal personer.

Den stora nackdelen är just att enkäten blir väldigt styrd. Beroende på hur frågorna utformas och formuleras kan man få väldigt olika svar, även fast man har frågat om samma sak. Det ställer alltså stora krav på att man är duktig på att utforma en enkät.

Dessutom kan det vara svårt att gå in på djupet eftersom olika personer har olika saker att bidra med. Om man skulle göra en enkät som går in på djupet på allt skulle ingen orka svara på den.

I allmänhet har folk lättare att uttrycka sig verbalt än i skrift och kanske drar sig för att skriva längre kommentarer, kommentarer som kanske hade framkommit vid en intervju.

Vi kom ganska snart fram till att vi ville ha en intervju, dels för att kunna få ingående svar och dels för att vi inte trodde att vi skulle lyckas att konstruera en tillfredsställande enkät. Det tar dock tid att intervjua, något som vi inte har särskilt gott om. Det innebär att det skulle bli svårt att hinna med att intervjua många personer. För att få både djup och bredd på undersökningen beslöt vi oss därför för att komplettera intervjun med en enkät.

Vi ville ha en enkät som skulle kunna fyllas i utan att någon av oss var närvarande men som även skulle kunna användas vid intervjuerna för att ge struktur åt dessa. Genom att använda enkäten även vid intervjun blir det lättare att sammanställa resultatet.

Från början tänkte vi fråga någon större hemelektronik försäljare, t.ex. ONOFF, om vi fick stå vid deras videoavdelning en dag och bjuda folk på kaffe eller dylikt mot att de fyllde i vår enkät. Detta för att få in ett stort antal enkätsvar, från personer som kanske är intresserade av att köpa en ny videoapparat och därmed har funderat en del kring videobandspelare. Vi insåg dock att tiden inte skulle räcka till så vi genomförde aldrig ide'n.

Om vi hade genomfört ovanstående hade vi kanske fått ett relativt stort antal deltagare. Dock kan man fundera över vilken sorts deltagare vi hade fått. Vi inbillar oss att det oftare är män än kvinnor som köper/tittar på videobandspelare samt att teknikintresserade är överrepresenterade bland ONOFFs klientel.

Ett annat alternativ hade varit att fråga 'folk på stan'. Detta fann vi inte heller genomförbart, dels på grund av att det kan vara svårt att motivera folk att fylla i enkäten, dels på grund av att vi bedömde att det skulle ta för lång tid att genomföra.

Vi bedömde att vi hade ungefär 4 dygn på oss att genomföra intervjuer samt dela ut och samla in enkäter. Med detta i åtanke valde vi istället att vända oss till personer i vår närmaste omgivning för att hitta deltagare till vår undersökning.

Är då dessa deltagare representativa för den målgrupp vi tänkt oss? (Folk som kan tänka sig lägga ner något mer än snittpriset på en video för att få en lättanvänd men kraftfull video utan "tekniskt lull-lull".) Det är förstås svårt att svara på. Vi hade ingen klar bild över vilka som utgör denna grupp, inte heller hur stor den är.

Vid undersökningen använde vi oss av två undersökningsformer, både enkät-  och intervjuform. Eftersom intervjun skulle bygga på enkäten bestod den största delen av arbetet i att konstruera just enkäten.

Enkäten och övrigt intervjuunderlag finns med som bilagor.

Vi tyckte att det var viktigt att hålla vår enkät så kort som möjligt, högst ett A4-papper om möjligt. Detta för att det inte skulle bli så jobbigt att fylla i den. Om folk tycker det är jobbigt att fylla i enkäten lägger de inte ner lika mycket energi i svaren. Även den psykologiska effekten är viktig. Ett blad ser inte så mycket ut, en ihophäftad bunt däremot kan vara avskräckande.

Samtidigt skulle enkäten ge tillräckligt mycket information om vad försökspersonerna tycker för att kännas meningsfull.

Utformningen skedde i tre steg. Till att börja med använde vi oss av brainstorming för att mer konkret få fram vad vi ville få ut av enkäten. Därefter analyserade vi resultatet för att få fram ett lämpligt antal frågor. Avslutningsvis försökte vi formulera frågorna.

Vid brainstormingen utgick vi från de fyra frågeställningarna i uppgiftsbeskrivningen. Vi kom fram till att det var mycket vi ville få reda på, men eftersom vi ville ha en kort enkät behövde det sållas ganska ordentligt.

Då undersökningen syftar till att utveckla ett nytt användargränssnitt, valde vi ut frågor som vi trodde skulle kunna hjälpa oss att göra en bättre och mer lättanvänd videobandspelare. De aspekter vi beslöt oss för att koncentrera oss på var:

• Vad styr folk vid köp av videobandspelare?

(Finns det någon marknad för vår video från steg 1?)
• Hur använder folk sina videobandspelare?

(Vilka funktioner behövs?)
• Vilka problem har de med sina videobandspelare?

(Vad är det vi skall koncentrera oss på att förbättra?)
• Vad har de för ideer om framtida videobandspelare?

(För att få tips till nya lösningar.)

 Vi försökte formulera frågorna så att de inte hade självklara svar eller på något annat sätt inskränker försökspersonens tankebanor. På så sätt tvingas försökspersonen tänka igenom svaret ordentligt istället för att svara slentrianmässigt.

Vi försökte även formulera frågorna så att försökspersonen inte skall dra sig för att ge ärliga svar. Vi ändrade t.ex. från "Ser du några brister hos dagens videobandspelare? Vilka?" till "Vilka brister ser du hos dagens videobandspelare?". I den första formuleringen kan man dra sig för att ange några brister i rädsla för att framstå som dum. I den andra formuleringen säger vi indirekt att videobandspelare har brister och ber helt enkelt försökspersonen beskriva dessa.

Enkäten börjar med några allmänna frågor (fråga 1 till 3) för att ta reda på lite om försökspersonen. Meningen är att vi skall kunna sortera på dessa uppgifter sedan och se om det är någon skillnad mellan t.ex. kvinnor och män.

Fråga 4 till 6 undersöker hur mycket försökspersonen är villig att betala samt vad denne prioriterar. Fråga sex kan tyckas vara något specialiserad men vi tog med den för att den intresserar oss särskilt. I den inledande designen diskuterade vi nämligen alternativet med stående modell, men vi valde att inte använda den lösningen då vi trodde att videobandspelaren skulle bli svårsåld då.

Fråga 7 skall ge svar på hur försökspersonen använder videobandspelare.

I fråga 8 och 9 låter vi försökspersonen värdera olika saker på videobandspelaren. Syftet är att utröna vilka delar som försökspersonen ser som problematiska och vilka denne tycker fungerar bra idag. Vi valde att ha en skala med fyra steg för att tvinga till ett positivt eller negativt svar. På så sätt får försökspersonen verkligen tänka till istället för att snabbt kryssa i "varken bra eller dåligt"-alternativet. Platsen för att skriva kommentarer blev av utrymmesskäl lite väl liten men vi hoppades att det inte skulle avskräcka allt för mycket till att skriva något.

Fråga 10 och 11 låter slutligen försökspersonen mer fritt och med egna ord beskriva problem med dagens videobandspelare samt även ge förslag till förbättringar och nya funktioner.

När vi var klara med enkäten tittade vi återigen på frågeställningarna i uppgiftsbeskrivningen. Då tyckte vi att vi inte riktigt täckt upp dessa i enkäten. Däremot hade vi täckt upp dem under "brainstormingen", så det vi gjorde var att välja ut ytterligare några frågor som vi skulle ställa under intervjun. Vi lade inte ner så mycket tid på att formulera dessa eftersom vi inbillade oss att de exakta formuleringarna inte skulle påverka så mycket.

Totalt fick vi 18 deltagare i undersökningen, varav 9 intervjuades.
På grund av tidsbrist skulle vi hålla oss till personer i vår omgivning. Många av dessa är dock teknologer och för att inte få en alltför dålig spridning kunde vi inte använda oss av mer än någon enstaka av dem.

De personer vi intervjuade var 4 st föräldrar i medelåldern samt 5 ungdomar under 25 (syskon & flickvänner). Enbart enkäter fylldes dessutom i av ett antal personer i åldrarna 30-40 samt av några teknologer.

De grupper man direkt kan se att vi inte har fått med är pensionärer samt professionella användare.

En sak som märktes direkt var att vi borde ha testat enkäten innan vi utförde själva undersökningen. Nu hade vi visserligen inte så mycket tid på oss men man skulle kunna låtit en utomstående person få prova enkäten och sedan gjort eventuella justeringar. Det gjorde dock inte så mycket att enkäten inte var perfekt eftersom hälften av alla som fick fylla i enkäten gjorde det i samband med intervjun och hade därmed möjlighet att fråga och ge kommentarer.

7.1 Enkäten

Fråga 1 till 3
Det var 11 män och 7 kvinnor som svarade på enkäten. Tyvärr var de flesta tillfrågade relativt unga. Vi skulle egentligen velat haft fler äldre men eftersom vi känner mest unga personer blev det en naturlig följd. När vi jämförde de "ungas" svar med de äldres kunde vi dock inte se några direkta tendenser.

De flesta vi tillfrågat använder sin video varje vecka.

Fråga 4 till 5
Det bildades en tydlig uppdelning av priset i två prisklasser. En låg prisklass mellan 2000-3000 kr och en lite högre mellan 4000-5000 kr. Endast två personer ligger utanför dessa prisklasser. (Den ena svarade inte och den andre låg på 3200 kr.)

I den låga prisklassen ligger naturligtvis kriteriet "lågt pris" väldigt högt medan "enkel att använda" inte var lika viktigt. I den höga däremot är det "bildkvalitet" och "enkel att använda" som ligger högst. "Speciella funktioner" kommer längre ned på listan så de verkar föredra en lättanvänd kvalitetsvideo med basfunktioner framför en med många speciella funktioner. Detta resultat var oväntat för oss, vi trodde inte att folk värderade lättanvändbarhet så högt.

Vår video får alltså inrikta sig på personerna som ligger i den högre prisklassen (d.v.s. precis som vi tänkt från början).

Fråga 6
Många av de tillfrågade kunde tänka sig en stående modell. Vi tror dock att när de väl står i affären så köper många en liggande modell, om det inte finns andra uppenbara fördelar med den stående modellen. Detta har också framkommit till viss del under intervjuerna. Frågan var ganska dåligt formulerad. Många kan tänka sig en stående modell men föredrar en liggande.

Fråga 7
De vanligaste användningsområdena var att titta på hyrfilm och att spela in program/filmer från TV. Det visar sig här på nytt att det är grundfunktionaliteten som är viktig, inte en massa extra finesser. Ingen angav att de använde någon extra finess.

Fråga 8
De flesta var positiva till OSD (On Screen Display). De angav att det är tydligt och lättöverskådligt. Vissa tyckte däremot att det är störande samt att det är jobbigt att behöva sätta på TV:n för att programmera inspelningar. Vi tror att OSD är bra p.g.a. att det är lättöverskådligt men att om man  skulle ersätta det med något annat som också är lättöverskådligt skulle nästan ingen sakna OSD.

Fråga 9
Fjärrkontrollen tyckte de flesta var bra men att det var lite många knappar. Det framkom också önskemål om beskrivande text på svenska, t.ex. "Spela in" istället för "REC". Endast några få fjärrkontroller hade display och dessa ansågs inte vara tillräckligt informativa.

Frontpanelen verkade också vara tillfredställande. Storlek och antal knappar ansågs vara bra. Displayen var bra men även här var informationen bristfällig ibland.
När det gäller programmering av inspelningar tyckte ca en tredjedel att det är svårt. Med tanke på att det enligt fråga 7 är en av de vanligaste användningsområdena av videobandspelare finns det anledning att göra något åt det här problemet. Att kontrollera vad för inspelningar som man programmerat in visade sig vara ännu svårare. Ofta så svårt att många inte orkat lära sig hur man gör.

Att koppla in videon, d.v.s koppla ihop video och TV m.m., tycker de flesta är lätt.
Inställning av kanaler verkar däremot lite svårare. Klockan är lättare att ställa in och det är många som inte har någon åsikt om manualen, ofta för att de inte har läst den.

Det finns mycket att säga om denna fråga. Skalan borde vara från "mycket lätt/bra" till "mycket svårt/dåligt". Som det är nu får mittalternativen luddig innebörd.
Frågorna ger bara svar på om försökspersonen är nöjd eller ej. De säger ingenting om hur försökspersonen vill ha det, vilken storlek på knappar de föredrar och så vidare. Det leder till att det är svårt att dra några slutsatser som man kan använda i designen.

Vi fick inte särskilt många kommentarer. Detta beror förmodligen på att vi har en mycket kort rad att skriva kommentarer på. Det ser ut som om kommentarer inte är så viktigt. Vi borde ha lämnat större plats för kommentarer, t.ex. efter varje grupp, d.v.s. efter frågor om fjärkontrollen, efter frågor om frontpanelen och så vidare.

Fråga 10 och 11
Dessa frågor är friare och vi fick också relativt fria svar. Förslagen varierade allt från "eject"-knapp på fjärrkontrollen till att videon skulle styras med rösten. Några andra brister och förslag som kom fram:
"videon är svåranvänd", "svårt att förstå vad knapparna betyder", "videon går sönder för lätt", "bättre snabbspolning med bild", "möjlighet att kopiera band", "mindre och smidigare video", "manual på kassett", "hållare för fjärrkontrollen på väggen".

Nästan hälften av alla tillfrågade angav att det är svårt att använda videobandspelaren. Det finns alltså utrymme för förbättringar.

De extra frågor som ställdes i samband med intervjun gav nästan ingenting alls. I efterhand kan vi konstatera att vi borde diskuterat mer vad vi ville få ut av frågorna. Vi borde också lagt ner mer tid på att formulera dem.

• Nästan ingen kunde värdera finesser så den frågan gav inget.

 
• Alla utom en person använde fjärrkontrollen betydligt mer än frontpanelen. Fjärrkontrollen användes lagom brutalt, d.v.s. den faller i golvet ibland och skickas mellan personer men ingen hanterar fjärrkontrollen särskilt våldsamt.

 
• Det är lätt att se vad videon gör och ingen tycker videon är ologisk. Ingen sa heller att de tyckte det var speciellt svårt att lära sig hantera videon. Förmodligen beror dessa svar på hur vi formulerade frågan och att försökspersonerna gärna ville tro att det är lätt. Hälften av försökspersonerna skrev i fråga 10-11 att de ville ha en videobandspelare som är lättare att använda.

 
• Slutligen sa de flesta att de programmerade videon i lugn och ro.

Det visade sig vara svårare än vi trott att genomföra undersökningen. Vi tycker dock att vi kan dra några intressanta slutsatser.

1. Undersökningen har visat att vår målgrupp finns.
2. Videobandspelaren bör inte kosta mer än 5000 kr.
3. Folk använder för det mesta fjärrkontrollen.
4. Folk tycker om OSD i den mån att det ger stor och tydlig information.
5. Folk vill ha enklare videobandspelare, speciellt vad avser programmering av inspelningar.

Man skall dock komma ihåg att vårt statiska underlag är något begränsat varför slutsatserna inte nödvändigtvis är representativa för folk i allmänhet.

1. Enkät (pdf-format)
2. Extra frågor (till intervjun)
3. Sammanställning av resultatet från enkäten
4. Förslag till disposition för den slutliga rapporten