5B1118 Diskret matematik, 5 poäng |
---|
Nr |
Uppgift |
Poäng |
---|---|---|
1 |
[Biggs 1.4.1] Använd induktionsprincipen för att bevisa att 12+22+...+n2=n(n+1)(2n+1)/6, för alla positiva heltal n. |
3 |
|
Lösning: För n=1 har vi att VL=12=1 och HL= 1×(1+1)(2×1+1)/6 =1. Antag att påståendet är sant för n=k. Då får vi för n==k+1 att VLk+1 =12+22+...+k2+(k+1)2=[enligt induktionsantagandet]=k(k+1)(2k+1)/6 + (k+1)2= (k+1)(k(2k+1) + 6(k+1)) /6 = (k+1)(2k2+k+6k+6) /6 =(k+1)(2k2+7k+6) /6 = (k+1)(k+2)(2k+3) /6=HLk+1 eftersom (k+2)(2k+3) =2k2+4k+3k+6 =2k2+7k+6. |
|
2 |
[Biggs 1.4.3] Använd den starka formen av induktionsprincipen för att visa att om följden un är definierad rekursivt genom u1=3, u2=5 och un=3un-1 -2un-2 för n>2 så gäller att un=2n+1 för alla positiva heltal n. |
3 |
|
Lösning: Vi har två startvärden att kontrollera. Det är u1=21+1=3, u2=22+1=5, vilket båda stämmer med det angivna. Låt k>2 och antag nu att påståendet gäller för alla n<k. Vi får då enligt induktionsantagandet att uk=3uk-1 -2uk-2 = 3(2k-1+1) 2(2k-2+1) = 6×2k-2+ 3 2×2k-2-2= 4×2k-2+ 1 = 2k+1 och därmed stämmer påståendet för alla n<k+1. Enligt induktionsprincipen gäller nu att un=2n+1 för alla positiva heltal n. |
|
3 |
[Biggs 1.9.1] Använd induktionsprincipen för att visa att 2n>n+1, för alla heltal n>1. |
3 |
|
Lösning: För n=2 har vi att 22=4 och att 2+1=3, alltså gäller 22>2+1. Antag nu att påståendet gäller för något n=k. Då får vi att 2k+1>= 2×2k >2(k+1)=2k+2=(k+2)+ k> k+2 om k>0. Det följer av induktionsprincipen att 2n>n+1, för alla heltal n>1. |
|
4 |
[Biggs 1.9.2] Visa att 14+24+...+n4 = n(n+1)(2n+1)(3n2+3n+1)/30 för alla positiva heltal n. |
3 |
5 |
[Biggs 1.9.3] Visa att 42n-1 är delbart med 15 för alla positiva heltal n. |
3 |
|
För n=1har vi att 42×1-1 = 16-1=15, vilket är delbart med 15. Antag nu att 42k-1=15m för något m. Vi får då att 42(k+1)-1=16×42k- 1=16(15m+1)-1 = 15(16m+1), och därmed är även 42(k+1)-1 delbart med 15. Enligt induktionsprincipen följer nu att 42n-1 är delbart med 15 för alla heltal n>0. |
|
6 |
[Biggs 1.9.4] Bestäm den största gemensamma delaren av 1320 och 714 och uttryck den på formen 1320 x + 714y där x och y är heltal. |
3 |
|
Lösning: Med hjälp av Euklides algoritm kan vi bestämma den största gemensamma delaren.
1320 = 1×714 +606 714 = 1×606 +108 606 = 5×108 +66 108 = 1×66+42 66 = 1×42 +24 42 = 1×24 +18 24 = 1×18 +6 18 = 3×6 +0
Den största gemensamma delaren är alltså 6 och vi kan använda algoritmen baklänges för att skriva 6 som 1320 x + 714y där x och y är heltal.
6 = 24 - 1×18 = 24 - 1×(42-1×24 ) = 2×24 - 1×42= 2×(66- 1×42) - 1×42 = 2×66- 3×42=2×66- 3×(108- 1×66) = 5×66 - 3×108 = 5×(606-5×108) - 3×108 = 5×606- 28×108 = 5×606- 28×(714- 1×606) = 33×606- 28×714 = 33×(1320-1×714)- 28×714 = 33×1320-61×714
Alltså är sgd(1320,714)=6 =33×1320-61×714. |
|
7 |
[Biggs 1.9.5] Visa att 725 och 441 är relativt prima och bestäm heltal x och y så att 725x+441y=1. |
3 |
|
Lösning: Med hjälp av Euklides algoritm kan vi bestämma den största gemensamma delaren. 725 = 1×441 + 284 441 = 1×284 + 157 284 = 1×157 +127 157 = 1×127+30 127 = 4×30 +7 30 = 4×7 +2 7 = 3×2 +1 2 = 3×1 +0
Den största gemensamma delaren är alltså 6 och vi kan använda algoritmen baklänges för att skriva 6 som 1320 x + 714y där x och y är heltal.
1 = 7 - 3×2 = 7 - 3×(30-4×7 ) = 13×7 - 3×30= 13×(127- 4×30) - 3×30 = 13×127- 55×30=13×127- 55×(157- 1×127) = 68×127 - 55×157 = 68×(284-1×157) - 55×157 = 68×284- 123×157 = 68×284- 123×(441- 1×284) = 191×284- 123×441 = 191×(725-1×441)- 123×441 = 191×725-314×441
Alltså är sgd(725,441)=1 =191×725-314×441. |
|
8 |
[Biggs 1.9.6] Bestäm alla lösningar till ekvationen 325x+26y=91 där x och y är heltal. |
3 |
|
Lösning: Med hjälp av Euklides algoritm kan vi bestämma den största gemensamma delaren. 325 = 12×26+ 13 26 = 2×13 + 0 Om vi går baklänges får vi 13 = 1×325-12×26 och eftersom 91 = 7×13 kan vi lösa ekvationen med x=7×1=7 och y=7×(-12)=-84. För att få de andra lösningarna ser vi att sgd(325/13,26/13)=sgd(25,2)=1, och därmed ges alla andra lösningar av x=7-2k, y=-84+25k. |
|
9 |
[Biggs 1.9.7] Följden fn är rekursivt definierad genom f1=1, f2=1, och fn+1=fn+fn-1, för n>1. Visa att sgd(fn+1,fn)=1 för alla positiva n. |
6 |
|
Lösning: Det är klart att sgd(fn+1,fn)=1 för n=1, eftersom f1=f2=1. Vi antar nu att vi har visat att sgd(fn+1,fn)=1 för n=k. Vi får då att sgd(fk+2,fk+1)=sgd(fk+1+fk,fk+1)= sgd(fk,fk+1)=1, och vi får enligt induktionsprincipen att sgd(fn+1,fn)=1 för alla positiva n. |
|
10 |
[Biggs 1.9.12] Bestäm alla positiva heltal n som har följande egenskaper:
|
6 |
|
Lösning: Med p=2 får vi enligt (ii) att 2 delar n eftersom 2-1=1 delar n. Eftersom 2 delar n får vi enligt (ii) att 3 delar n, eftersom 3-1=2 delar n. Nu har vi att 2×3=6 delar n, och med p=7 i (ii) får vi att 7 delar n. Nu måste 2×3×7=42 dela n och därmed p=43. Nu har vi kommit fram till att 2×3×7×43=1806 delar n. Om det finns någon fler primtalsfaktor i n, måste det finnas en minsta sådan, p. Eftersom p-1 också delar n, måste p-1 vara en kvadratfri produkt av primtalen 2, 3, 7 och 43. Om vi tar alla sådana produkter får vi; 1,2,3,6,7,14,21,42,43,86,126,252,295,602,903,1806. Eftersom det bara är bara 1,2,6 och 42 av dessa som är lika med p-1 för något primtal p, kan det inte finnas någon annan primtalsfaktor i n, och vi ser på samma gång att talet 1806 verkligen uppfyller villkoret. |
|
11 |
[Biggs 1.9.17] Visa att det inte finns några heltal x, y, z, t för vilka x2 + y2-3z2-3t2=0 |
6 |
|
Lösning: Lösningen bygger på att vi kan se att en summa av två heltalskvadrater antingen inte är delbar med tre, eller är delbar med nio. Det kan vi se genom att skriva talen i bas tre och se att den sista siffran i en kvadrat alltid måste vara 0 eller 1. Om vi har en summa av två kvadrater får vi därmed sista siffran lika med noll bara om båda kvadaterna har sista siffra noll, men då är även den näst sista siffran noll. När vi väl vet detta kan vi se att x2 + y2-3z2-3t2=0 innebär att x2 + y2 är delbart med nio, och därmed kan vi dela båda x och y med tre för att få en ny ekvation 3x2 + 3y2-z2-t2=0. Vi kan nu upprepa argumentet om och om till det inte går att dela med tre fler gånger, och vi ser då att det faktiskt inte finns någon lösning till ekvationen. |
|